Vranyczanypalatset
| Vranyczanypalatset | |
| Palats | |
 Vranyczanypalatset och huvudentrén till Moderna galleriet 2011.
| |
| Officiellt namn | Palača Vranyczany |
|---|---|
| Land |  Kroatien
|
| Ort | Zagreb |
| Adress | Ulica Andrije Hebranga 1 10000 Zagreb |
| Koordinater | 45°48′33″N 15°58′39″Ö / 45.80917°N 15.97750°Ö |
| Arkitekt | Otto von Hofner[1] |
| Konstruktör | Ferdinand (Ferdo) Kondrat |
| Byggstart | 1881[1] |
| Invigd | 1882[1] |
| Arkitektonisk stil | Historicism |
Vranyczanypalatset (kroatiska: Palača Vranyczany) eller Vranyczany-Dobrinović-palatset (Palača Vranyczany-Dobrinović) är ett palats och kulturmärkt byggnad i Zagreb i Kroatien. Palatset uppfördes 1881–1882 i historicistisk stil enligt ritningar av den wienske arkitekten Otto von Hofer och är en av de mest representativa byggnaderna i Zagreb för denna arkitekturstil.[1] Vranyczanypalatset är beläget vid Zrinjevac i Nedre staden och sedan år 1934 är Moderna galleriet inrymt i byggnaden.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Palatset ritades av den wienske arkitekten Otto von Hofer på uppdrag av den lokale baronen Ljudevit Vranyzcany-Dobrinović. von Hofer var kollega till den samtida arkitekten Carl von Hasenauer.[2] Vranyzcany-Dobrinović lät anlita den lokale arkitekten Ferdinand (Ferdo) Kondrat som entreprenör. Palatset var ett av flera som olika medlemmar av den adliga familjen Vranyczany-Dobrinović lät uppföra i Zagreb. Den skulle efter uppförandet komma att ändra ägare, restaureras, till- och ombyggas ett flertal gånger.
Efter att byggnaden stod färdig år 1882 kom den att spela en viktig roll i den dåtida österrikisk-ungerska provinsen Kroatien och Slavoniens politiska, ekonomiska och kulturella liv. I palatset höll baronen mottagningar och bjudningar för dåtidens mest framstående personligheter inom det politiska och kulturella livet.[3]
Från byggnadens balkong betraktade biskopen och politikern Josip Juraj Strossmayer det fyrverkeri som lokala studenter hade organiserat till hans ära för att uppmärksamma det galleri som hade öppnats i hans namn i november år 1884.[3] Det var från denna byggnad som begravningskortegen år 1928 förde politikern Stjepan Radić till sista vilan på Mirogojkyrkogården.[4] Från år 1934[5] kom byggnaden att rymma Moderna galleriet för att under en kort period under andra världskriget tjäna som Wehrmachts huvudkvarter i dåvarande Oberoende staten Kroatien. Efter kriget kom Moderna galleriet åter att ta byggnaden i besittning.
1993–2005 genomgick palatset en omfattande restaurering och byggnaden anpassades då efter Moderna museets behov.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Zagrebs stadsinstitut för skydd av kulturminnen och natur Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. (kroatiska)
- ^ Historicism i Zagreb Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. (kroatiska)
- ^ [a b] Fivestars.hr Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ Moderna galleriet Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. - Officiell webbplats (engelska)
- ^ Moderna galleriet Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. - Officiell webbplats (kroatiska)
