Hoppa till innehållet

Gröna Lund

Uppslagsordet ”Grönalund” leder hit. För byn i Trelleborgs kommun, se Grönalund, Trelleborgs kommun.

Gröna Lund
Gröna Lund från Kastellholmen, augusti 2024.
Map
PlatsSverige Stockholm, Sverige
Öppningsdatum1883
ÄgareParks & Resorts Scandinavia
Yta3,8 hektar[1]
Antal besökare1,4 miljoner
SäsongSommarsäsongen: april-september, Halloween: oktober-november
Webbplatswww.gronalund.com
Åkattraktioner
Berg- och dalbanor8
Övriga attraktioner23
Huvudentrén 2010.
Gröna Lund från luften, februari 2013.

Gröna Lund, vardagligt även kallat Grönan, är ett nöjesfält som ligger på Djurgården, Stockholm, med huvudentré från Allmänna gränd. Gröna Lund är beläget inom Kungliga nationalstadsparken.[2]

I parken finns ett trettiotal åkattraktioner, däribland 7 berg- och dalbanor, spökhus, ett flertal spel och lyckohjul, snacks och snabbmatskiosker samt restauranger och barer. Det finns också två scener och en dansbana och årligen hålls över 60 konserter och även många danskvällar. Gröna Lund är öppet för allmänheten från slutet av april till slutet av september. Sedan 2017 har parken även haft öppet under halloween från mitten av oktober till början av november. Förutom de vanliga attraktionerna har man under halloween byggt upp flera nya spökhus, och smyckat parken med pumpor, fågelskrämmor och spindelnät.

Lilla Allmänna gränd delar Gröna Lund i två avdelningar: det gamla och det nya området. En liten brobyggnad kallad Spanska Trappan förbinder båda sidor. Inom området ligger också Restaurang Tyrol. Gröna Lund har dessutom byggnadstillstånd för att utvidga parken på den nuvarande parkeringen på andra sidan Allmänna gränd, där det gamla Nöjesfältet tidigare låg.[3]

Stora scen gästspelar nationella och internationella underhållare. Här har bland andra Europe, The Hives, Ramones, Louis Armstrong, Jimi Hendrix, Bob Marley, Paul McCartney, David Cassidy, Sweet, Jussi Björling, Damian Marley, Nas, Abba, Troye Sivan, The 1975, Lady Gaga, Bryan Adams, Alexander Rybak, Kiss, Alice Cooper, Sting och Sator uppträtt. Varje sommar fram till 1970-talet uppträdde också Evert Taube här, en tradition som efter hans död fördes vidare av sonen Sven-Bertil Taube. På dansbanan spelar dansband flera dagar i veckan, och här hålls även barnföreställningar av olika slag.

Åren 2005–2008 hade parken öppet från slutet av november fram till jul (torsdagar till och med söndagar) för en julmarknad och en del åkattraktioner.

År 2023 stängde åkattraktionen Jetline efter en dödsolycka.

Gröna Lund före tivolit

[redigera | redigera wikitext]
Området 1885.

Gröna Lund som plats för nöjesliv är äldre än tivolit. På 1700-talet har det funnits nöjesinrättningar i trakten för dagens Gröna Lund, som bland annat besjöngs av Bellman. Gröna lunden var ursprungligen namnet på en stor trädgårdstomt i Djurgårdsstaden.[4] Senare var det en krog mellan Mjölnargården och Bellmanshuset i Djurgårdsstaden. Detta värdshus som på 1700-talet låg intill Djurgårdsstadens enda trädgård omtalas i fyra av Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman:

  • N:o 12, Gråt Fader Berg och spela; Elegi öfver slagsmålet på Gröna Lund
  • N:o 22, De dyrbaraste gåfvor; Til the Nybyggare på Gröna Lund
  • N:o 31, Se Movitz, hvi står du och gråter; Över Movitz, då han blev uppiskad på gatan, för det kvinten sprang på basfiolen, en sommarafton 1769
  • N:o 62, Movitz Valdthornet proberar; Angående sista Balen på Gröna Lund

Området där tivolit Gröna Lund sedermera uppstod ligger strax väster om Djurgårdsstaden och begränsades i norr av Allmänna gränden. Den ledde fram till Djurgårdens inhägnad och vid dagens Djurgårdsvägen fanns en port eller grind, där man skulle erlägga inträdesavgift för att komma in på Kungliga Djurgården.[5] Den största delen av tomten upptogs av stadens järnväg som 1865 flyttats hit från JärngravenSödermalm. Mot Allmänna gränden påminde det äldre kvartersnamnet Trädgården om den trädgård som gav Grönan sitt namn. Här var området bebyggt med enkla skjul samt Djurgårdens första brandstation som inrättades år 1876 i före detta järnvågshuset, byggnaden finns alltjämt kvar.

Tivolits historia

[redigera | redigera wikitext]
Gröna Lund 1939, i förgrunden ligger konkurrenten Nöjesfältet.
Branden på Grönan, 23 mars 1935.

Vid mitten av 1800-talet och framåt uppfördes på Djurgårdsslätten en rad värdshus och krogar samt etablissemang där komedianter, musikanter och innehavare av tittskåp, bild- och kasperteatrar höll till. Till kända ställen hörde bland annat Stockholms Tivoli med den populära revyteatern Kristallsalongen som låg en bit norr om Skansens nuvarande huvudentré och Mothanders manege som ersattes 1890 av Cirkus.

Tivolit Grön Lund växte fram under 1880-talet. År 1883 arrenderade den från Berlin inflyttade snickaren Jacob Schultheis området. Till en början startade han tillsammans med sin bror Johan en varieté i Göteborg. Men Jacob fortsatte till Stockholm för anordnande av "Karuseller och andra Nöjesanordningar" på Gröna Lunds område.[6]

Invigningen av Tivoli Gröna Lund skedde 1883 vilket gör det till Sveriges äldsta existerande tivoli. Efter Schultheis död 1914 tog änkan Edla Schultheis och sonen Gustaf Nilsson över tivolit. Under den nya ledningen genomfördes stora moderniseringar och utvidgningar av Gröna Lund i samarbete med arkitekten Arvid Klosterborg[7]. År 1924 fick företaget konkurrens av ett kringresande tivoli som hette Nöjesfältet, även kallat Nöjet och som slog sig ner mittemot Gröna Lund på norra sidan av Allmänna gränd.

Under Gustaf Nilssons tid drabbades Gröna Lund av en svår brand, som närapå kunde ha utplånat hela nöjesparken. Natten mellan 22 och 23 mars 1935 kom elden lös i ett skjul, och spred sig snabbt i området. Grönans nya attraktion från 1932, Skräckexpressen förstördes fullständigt, likaså Skrattsalongen. Även en del av gamla berg- och dalbanan försvann i elden.[8] Under 1930-talet fanns även en "attraktion" där man kunde beskåda kortväxta personer som levde i en egen liten "by", vid namn "Sagostaden Lilleput".[9] Skräckexpressen återuppstod senare samma år under namnet Blå Tåget. Efter Gustaf Nilssons död 1940 övertogs ledningen av hans hustru Nadeschda Nilsson, som var dotter till källarmästaren på närbelägna Novilla.[6]

Nöjet drevs av Johan Lindgren och under konkurrenskriget mellan dessa båda tivolin uppstod kärlek mellan Johan Lindgrens son John Lindgren och Gustaf Nilssons dotter Ninni, men först efter att både Johan Lindgren och Gustaf Nilsson gått bort 1940, vågade de offentliggöra sin kärlek.

John och Ninni gifte sig 1942, och drev sedan Nöjesfältet tillsammans fram tills det stängde 1957. Efter detta drev paret Gröna Lund. Sonen John Lindgren Jr blev verkställande direktör 1981 och dottern Nadja Bergén var tivolichef fram till 2001, när anläggningen införlivades i nöjesparkskoncernen Parks & Resorts Scandinavia, där bland andra Kolmårdens Djurpark och Skara Sommarland ingår.[10]

[16]

Historiska bilder
Uppträdanden
Offentlig konst

Några av Armand Rossanders 20 konstglasföster från 1942 med motiv från Gröna Lund som finns uppsatta i restaurang Tyrols torn.

Åkattraktioner

[redigera | redigera wikitext]
Åkattraktion Beskrivning Längdgräns Läskighetsfaktor[a] Byggnadsår Tillverkare, Tillverkarens beteckning Ytterligare information
Barnradiobilarna En barnvariant av de tidigare Radiobilarna. 100 cm 2003 Bertazzon (Italien), Children Bumper Cars
Blå Tåget Spöktåg. Ingen 1935/1982/2011 Gröna Lund, egen produktion 1935. Ombyggd 1982 av Zierer (Tyskland). Ombyggd 2011 av Magnus Sörman,Gröna Lund & Gosetto (Italien)
Bläckfisken Roterande åkattraktion med utsvängande "armar". 110 cm 2000/2016 Schwarzkopf (Tyskland), Polyp
Cirkuskarusellen Klassisk karusell med handsnickrade och handmålade djur. Ingen. 1883/1991
Eclipse Kättingflygare på 121 meters höjd. 120 cm 2013 Funtime (Österrike)
Flygande Mattan Roterande åkattraktion. 140 cm 1983 Zierer (Tyskland), Flying Carpet
Flygande Elefanterna En åkattraktion med separata armar och sittkorgar. De senare kan höjas och sänkas av passagerarna. 100 cm eller i vuxet sällskap. 2008 Zamperla (Italien), Flying Elephants
Fritt Fall Korgar för fyra personer dras upp till en höjd av 80 meter och släpps därefter för att följa spåret vertikalt i en hastighet av ca 100 km/h. 140–195 cm 1998 Intamin (Schweiz), Multi Drop
Fritt Fall Tilt I princip likadan som Fritt fall, förutom att korgen lutas ca 20 grader framåt före nedsläppet. 140–195 cm 2004 Intamin (Schweiz), Ride Trade (Liechtenstein), Multi Drop
House of Nightmares Hus, i vilket besökarna själva går in för att bli skrämda av olika specialeffekter och utklädda skådespelare. Ingen, men rekommenderas för barn över 13 år. 2015 Sally Corporation (USA) Kräver särskild biljett.
Insane En berg- och dalbana av så kallad "Zac-Spin"- typ, vilket innebär att passagerarna sitter på sidan av rälsen medan vagnen kan rotera kring sin egen axel beroende på belastning. 140–195 cm 2009 Intamin (Schweiz)
Ikaros Fritt fall i 90 graders lutning. 140–195 cm 2017 Intamin (Schweiz) Stängd för tillfället.
Katapulten Torn, i vilket passagerarvagnen skjuts upp 55 meter i en hastighet av 60 km/h med hjälp av tryckluft. 140–195 cm 2004 S&S Power Inc. (USA), Combo Ride
Kvasten Inverterad berg- och dalbana. 110 cm 2007 Vekoma Family suspended (upphängda vagnar)
Kärlekstunneln Små båtar som av strömmande vatten sakta förs längs en byggd bana Ingen 1917/1986-87
Kättingflygaren Roterande åkattraktion, med i kedjor hängande separata passagerarvagnar, vilka av de vertikala g-krafterna svänger utåt. 120 cm 1997 Zierer (Tyskland)
Lilla Pariserhjulet Gröna Lunds första pariserhjul. Ingen 1920/1993
Lustiga Huset Klassisk attraktion, i vilken besökarna vandrar genom olika typer av mekaniska upplevelser. Ingen 1917/1986-87 Gröna Lund, Egen produktion 1917. Ombyggd 1986 av Zierer (Tyskland).
Lyktan En roterande korg dras upprepade gånger upp till en höjd av 12 meter, för att sedan släppas nedåt. 100 cm 2008 Zierer (Tyskland), Freefall Tower
Monster Inverterad berg- och dalbana. Nyhet 2021. 140–195 cm 2021 Bolliger & Mabillard (Schweiz)
Nyckelpigan Mindre typ av berg- och dalbana. Ingen 1975 Zierer (Tyskland), Family Coaster
Pettson o Findus Värld Hus, i vilket besökarna själva vandrar genom ett antal rum. Ingen 2003 Gröna Lund, Egen produktion
Pop-Expressen Roterande attraktion, med roterande passagerarvagnar. 140 cm 1996 HUSS Machinenfabrik (Tyskland), Breakdance
Rock-Jet Roterande attraktion. Den hade tidigare namnet Disco Jet och var hoppackad på lager säsongen 2007, innan den återuppbyggdes 2008 på taket till skjutbanan, mittemot Jetline. Ingen 1976/2008 Reverchon (Frankrike), Disco Jet
Tekopparna Roterande attraktion med roterande passagerarvagnar. Ingen 2008 Mack (Tyskland), Tea Cups
Tuff-Tuff Tåget Berg- och dalbana för barn. Ingen 2010 Zamperla (Italien)
Twister Berg- och dalbana av trä. 120 cm 2011 The Gravity Group (USA)
Veteranbilarna Äldre veteranbilar, handgjorda i plåt, som åker runt på en 120 meter lång bana. Ingen 1963/2008 H. Stefansen
Vilda Musen Berg- och dalbana, högst i världen av sin typ[källa behövs]. 120 cm, 110 i vuxet sällskap. 2003 Gerstlauer (Tyskland), Bobsled Coaster

Fotnoter:

  1. ^ Observera att "läskighetsfaktor" var en vägledande bedömning från Gröna Lund om vilken effekt attraktionen kan ha. En fyrgradig skala där ett är minst läskig och fyra är läskigast.

Bilder, attraktioner i urval

[redigera | redigera wikitext]

2015[17]

Attraktion Antal Besökare
Jetline 834 077
Lustiga Huset 701 462
Twister 589 868
Kvasten 561 999
Vilda Musen 498 787

2016[18]

Attraktion Antal Besökare
Jetline 906 244
Lustiga Huset 775 211
Twister 570 377
Kvasten 566 998
Vilda Musen 510 066

2017[19]

Attraktion Antal Besökare
Jetline 834 625
Lustiga Huset 803 839
Kvasten 591 593
Twister 582 172
Vilda Musen 572 247
  1. ^ Fråga på Facebook om storleken på Gröna Lunds yta
  2. ^ Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174
  3. ^ ”Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund.”. insynsverige.se. http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=109378. Läst 15 april 2015. 
  4. ^ Hasselblad (1982), s. 38
  5. ^ Stockholms gatunamn (1986), s. 25
  6. ^ [a b] Hasselblad (1982), s. 39
  7. ^ SvD:Grönans historia ren nöjesläsning (1983-04-22)
  8. ^ Branden på Grönan 1935.
  9. ^ ”Liliputtar, strippor och exotiska stammar: En studie över mänskliga” (på engelska). studylibsv.com. https://studylibsv.com/doc/193865/liliputtar--strippor-och-exotiska-stammar--en-studie-över.... Läst 29 december 2021. 
  10. ^ ”Tivolisläkt lämnar Grönan”. Svenska Dagbladet. 10 mars 2006. http://www.svd.se/kultur/tivolislakt-lamnar-gronan_298074.svd. 
  11. ^ [a b c d e f] Hahn Ove, red (1983). Gröna Lund 1883-1983. Bjästa: CeWe-förl. sid. 25. Libris 7647006. ISBN 91-7542-095-3 
  12. ^ Bergén, Anders T, direktör Österskär i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 101.
  13. ^ [a b] Ulf Larsson sätter snurr på Grönan Travelnews den 29 augusti 2008. Åtkomst 9 februari 2022.
  14. ^ [a b] ”Ny vd för Gröna Lund”. Sydsvenskan. 1 augusti 2005. Arkiverad från originalet den 24 april 2016. http://archive.is/2016.04.24-203505/http://www.sydsvenskan.se/sverige/ny-vd-for-grona-lund/. Läst 24 april 2016. 
  15. ^ [a b] Widell ny vd för Gröna Lund SVT Stockholm 13 februari 2013. Åtkomst 24 april 2016.
  16. ^ https://parksandresorts.com/om-parks/bolagsstyrning/
  17. ^ ”Näst bästa säsongen i Gröna Lunds 132-åriga histora”. www.gronalund.com. 1 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180805024610/http://www.mynewsdesk.com/se/grona_lunds_tivoli/pressreleases/naest-baesta-saesongen-i-groena-lunds-132-aariga-histora-1227264. Läst 31 maj 2018. 
  18. ^ ”Ny rekordsäsong för Gröna Lund”. www.gronalund.com. 5 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 24 december 2016. https://web.archive.org/web/20161224034049/http://www.gronalund.com/mynewsdesk/iframe/Press.aspx/?item_id=1591977&type_of_media=pressrelease. Läst 31 maj 2018. 
  19. ^ ”Historiskt besöksrekord för Gröna Lund”. www.gronalund.com. 18 oktober 2017. http://www.mynewsdesk.com/se/grona_lunds_tivoli/pressreleases/historiskt-besoeksrekord-foer-groena-lund-2221962. Läst 31 maj 2018. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Cramér, Margareta; Myrehed Per (2009). Varvet som blev tivoli: byggnadshistoria och arkitektur på Gröna Lund. Stockholm: AB Gröna Lunds Tivoli. Libris 11733642. ISBN 978-91-633-5782-4 
  • Hahn Ove, red (1983). Gröna Lund 1883-1983. Bjästa: CeWe-förl. Libris 7647006. ISBN 91-7542-095-3 
  • Hahn, Ove (1994). Gröna Lund Stora scenen kl. 20.00: från Evert till Miles. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282080. ISBN 91-46-16593-2 
  • Lyrevik, Anna; Lyrevik Thomas, Björs Ida (2005). När vi sa farväl till Niklas. Stockholm: Natur och kultur. Libris 9828111. ISBN 91-27-10529-6 
  • Strandberg, Björn (1993). Gungor, karuseller och trumpeter: om jazzmusiken på Gröna Lund. Skrifter från Musikvetenskapliga institutionen / Stockholms universitet, 0281-241X ; 11. Stockholm: Univ., Musikvetenskapliga institutionen. Libris 1793843 
  • Sundborg, Åke (1933). Gröna Lunds tivoli femtio år: en jubileumskrönika : 1883-1933. Stockholm: Iduns tr.-a.-b. Libris 1368785 
  • Sundborg, Åke; Sundborg Åke (1941). Gustaf Nilsson och hans tivoli: några minnesblad. Stockholm: Idun, Esselte. Libris 1459151 
  • Sundborg, Åke (1949). Kulturtivoli - tivolikultur: några synpunkter på en aktuell fråga. Stockholm: Gröna Lunds tivoli. Libris 1459152 
  • Theve, Andreas; Wickman Mats, Hahn Ove (2003). Folkets Gröna Lund på Kungl. Djurgården. Stockholm: Lind & Co. Libris 8903479. ISBN 91-89538-36-6 
  • Theve, Andreas (2008). ”Nöjesstaden Gröna Lund”. Sankt Eriks årsbok 2008,: sid. 108-119 : ill.. 0348-2081. ISSN 0348-2081.  Libris 11290050
  • Unge, Ingemar (2008). ”Glädjekällan Gröna Lund”. Svenska turistföreningens årsbok 2008,: sid. 133-143 : ill.. 0283-2976. ISSN 0283-2976.  Libris 11507092

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]