Volt

	Volt
Enhetsinformation
Enhetssymbol	V
Fysikalisk storhet	elektrisk spänning; elektromotorisk spänning; elektrisk potential; elektrisk potentialskillnad; bioelektrisk spänning; membranpotential; peltierkoefficient; elektrotonisk potential; hjärnans elektriska potential
Uppkallad efter	Alessandro Volta
	Redigera Wikidata

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

För andra betydelser, se Volt (olika betydelser).

Volt (V), är en härledd SI-enhet för elektrisk spänning (elektromotorisk kraft).^[3] Enheten är uppkallad efter den italienske fysikern Alessandro Volta (1745–1827), som uppfann Voltas stapel, sannolikt det första kemiska batteriet.

I praktiken mätes antalet volt med en voltmeter eller ett oscilloskop, antingen som en potentialskillnad (spänning) mellan två mätpunkter i en elektrisk krets (som ansluts till instrumentets plus- respektive minusmätstickor), eller som potentialen i en mätpunkt (som ansluts till plusmätstickan) relativt referensjord (minusmätstickan). Referensjorden har således potentialen 0 Volt. Antalet volt kan avse likspänning, det vill säga spänningens tidsmedelvärde (visas om voltmetern ställs i DC-läge), växelspänningens effektivvärde (AC-läge på voltmetern), växelspänningens toppvärde eller amplitud, eller växelspänningens momentanvärde, det vill säga variation med tiden (mätes med oscilloskop).

Antalet volt som ett elektriskt batteri är märkt med (märkspänningen) anger spänningen när batteriet är fulladdat och obelastat. Spänningsfall uppstår när batteriet belastas på grund av dess inre resistans. Batterispänningen sjunker ytterligare i takt med att batteriets laddning förbrukas. Spänningen i ett kortslutet batteri är 0 volt. Spänningen i vägguttaget i bland annat EU-länder är en växelspänning som i dag har effektivvärdet 230 volt, förr 220 volt.

Definition

Med utgångspunkt i Ohms lag ( $U=I\cdot R$ ) kan 1 volt definieras som den elektriska spänning U som krävs för att driva en strömstyrka I om 1 ampere (A) genom en resistans R om 1 ohm (Ω), och kan således härledas som enheten A · Ω.

Med utgångspunkt i effektlagen ( $P=U\cdot I$ ) kan 1 volt definieras som den spänning som krävs för att en strömstyrka om 1 ampere (A) ska ge upphov till effekten P om 1 watt (W). 1 volt härleds således från SI-enheterna watt och ampere och blir då ekvivalent med W/A.

Kombinerar man effektlagen och Ohms lag kan spänningen uttryckas som: $U={\sqrt {P\cdot R}}$ . 1 Volt är således den spänning som krävs för att effekten 1 watt (W) ska utstråla i form av t.ex. värme från en resistans om 1 ohm. 1 volt härleds således från SI-enheterna watt och ohm och blir då ekvivalent med ${\sqrt {{\mbox{W}}\cdot \Omega }}$ .

Antalet volt kan också ses som den energi (det arbete) i joule (det vill säga wattsekunder eller newtonmeter) som krävs för att flytta en laddningsmängd om en coulomb (1 C, ekvivalent med en amperesekund) från den negativa mätpunkten till den positiva. 1 volt är således 1 J/C.

Volt kan således uttryckas i andra SI-enheter på ett flertal sätt:^[4]

{\mbox{V}}={\mbox{A}}\cdot \Omega ={\dfrac {\mbox{W}}{\mbox{A}}}={\sqrt {{\mbox{W}}\cdot \Omega }}={\dfrac {\mbox{J}}{\mbox{C}}}={\dfrac {{\mbox{N}}\cdot {\mbox{m}}}{\mbox{C}}}={\dfrac {\mbox{J}}{{\mbox{A}}\cdot {\mbox{s}}}}={\dfrac {{\mbox{N}}\cdot {\mbox{m}}}{{\mbox{A}}\cdot {\mbox{s}}}}={\dfrac {{\mbox{kg}}\cdot {\mbox{m}}^{2}}{{\mbox{C}}\cdot {\mbox{s}}^{2}}}

Uttryckt i enbart SI-grundenheter:

{\mbox{V}}={\dfrac {{\mbox{kg}}\cdot {\mbox{m}}^{2}}{{\mbox{A}}\cdot {\mbox{s}}^{3}}}

Josephsons korsningsdefinition

År 1988 fastställde den 18:e allmänna konferensen för mått och vikt, enheten volt som grundad på en kalibrering utförd med hjälp av Josephson-effekten samt frekvensmätning med atomur som tidsreferens. ^[5]

Denna definition av volt (V₉₀) har varit i kraft sedan 1990.

Vanliga storlekar

Liksom för andra SI-enheter används ett system med prefix för att ange större och mindre enheter. De vanligaste, med förkortningar inom parentes, är:

nanovolt

(nV)

= 1 / 1 000 000 000 V

= 10⁻⁹ V

mikrovolt

(µV)

= 1 / 1 000 000 V

= 10⁻⁶ V

(hjärnvågor)

millivolt

(mV)

= 1 / 1000 V

= 10⁻³ V

(nervceller)

volt

(V)

= 1 V

= 10⁰ V

(batterier, hushållsapparater, lågspänningskablar)

kilovolt

(kV)

= 1000 V

= 10³ V

(högspänningskablar)

megavolt

(MV)

= 1 000 000 V

= 10⁶ V

(åskblixtar)

gigavolt

(GV)

= 1 000 000 000V

= 10⁹ V

Referenser

Noter

^ [a b] ”6.5.3”, Quantities and units—Part 1: General, första utgåvan, Internationella standardiseringsorganisationen, 15 november 2009, s. 18.^{[källa från Wikidata]}
^ SI A concise summary of the International System of Units, SI, 2019, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Karlebo handbok, 1:a upplagan, avsnittet Elektroteknik, sid 70–71, Stockholm 1936. Inskannad av projekt Runeberg.
^ Lathund: J = joule, C = coulomb, W = watt, A = ampere, N = newton, m = meter, s = sekund, kg = kilogram
^ Burroughs, Charles J.; Benz, Samuel P.; Harvey, Todd E.; Hamilton, Clark A. (1999-06-01), ”1 Volt DC Programmable Josephson Voltage Standard”, IEEE transactions on applied superconductivity 9 (3): 4145–4149, ISSN 1051-8223, http://www.nist.gov/cgi-bin/view_pub.cgi?pub_id=15238

Externa länkar

Wiktionary har ett uppslag om volt.
Ordbok

[04236527a1d6139c066bc969a1e83e439efc00ba-1] [a b] ”6.5.3”, Quantities and units—Part 1: General, första utgåvan, Internationella standardiseringsorganisationen, 15 november 2009, s. 18.^{[källa från Wikidata]}

[107ecbc3e9b9a765bb6091481fe72ce92e0a26ba-2] SI A concise summary of the International System of Units, SI, 2019, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3] Karlebo handbok, 1:a upplagan, avsnittet Elektroteknik, sid 70–71, Stockholm 1936. Inskannad av projekt Runeberg.

[4] Lathund: J = joule, C = coulomb, W = watt, A = ampere, N = newton, m = meter, s = sekund, kg = kilogram

[5] Burroughs, Charles J.; Benz, Samuel P.; Harvey, Todd E.; Hamilton, Clark A. (1999-06-01), ”1 Volt DC Programmable Josephson Voltage Standard”, IEEE transactions on applied superconductivity 9 (3): 4145–4149, ISSN 1051-8223, http://www.nist.gov/cgi-bin/view_pub.cgi?pub_id=15238

[1]