Per-Olov Ahrén
Biskop Per-Olov Ahrén | |
Per-Olov Ahrén och (i bakgrunden) Carl-Gustaf Andrén vid en ceremoni i Sankt Knuts Gille i Lund 1998. | |
Per-Olov Ahréns vapensköld | |
Kyrka | Svenska kyrkan |
---|---|
Stift | Lunds stift |
Period | 1980–1992 |
Företrädare | Olle Nivenius |
Efterträdare | K.G. Hammar |
Akademisk titel | Teologie doktor |
Född | 21 januari 1926 Forserum |
Död | 22 mars 2004 (78 år) Lund |
Per-Olov Ahrén, folkbokförd Per Olof Artur Ahrén, född 21 januari 1926 i Forserum, död 22 mars 2004 i Lund,[1] var en svensk teolog och biskop i Svenska kyrkan samt författare.
Karriär
Per-Olov Ahrén föddes som son till disponent Arthur Svensson och Axia, ogift Ahrén.[2] Efter studentexamen 1946 i Jönköping [2] blev han teologie kandidat vid Lunds universitet 1951, teologie licentiat 1955 och teologie doktor 1956. Han tjänstgjorde som pastorsadjunkt i Jönköping 1956–1957 och var studentpräst i Stockholm 1957–1961. Han var docent i praktisk teologi med kyrkorätt vid Lunds universitet 1962–1971, domprost i Lunds stift från 1971 samt biskop där mellan 1980 och 1992.[3] Han blev den siste som bodde i Gamla Biskopshuset i Lund.
Andra uppdrag
Ahrén var expert i 1958 års utredning kyrka-stat, sekreterare i 1968 års kyrkohandbokskommitté, ordförande i Svenska kyrkans utbildningsnämnd, 1972 års kommitté för gudstjänstgemenskap, ledamot 1975, 1982–1991 års kyrkomöte, sakkunnig 1982 års kyrkokommitté, ledamot av Kyrkornas världsråds centralkommitté, ordförande i Svenska kyrkans press AB från 1988, styrelseledamot i bokförlaget Verbum, hedersledamot i Lunds Nation i Lund och hedersledamot i Sällskapet för kyrkovetenskap. Han skrev artiklar i teologisk fackpress och var redaktör för Svensk kyrkotidning 1968–1971.[3]
Familj
Han gifte sig 1950 med socioterapeut Gunnel Atell (född 1925), dotter till rektor Carl Atell och Mimmi, ogift Gustafsson.[3] De fick tre barn: medicinprofessor Bo Ahrén (född 1952), kyrkomusikern Thomas Ahrén du Quercy (född 1955) och Anna Ahrén (1962–2003).[1][2]
Per-Olov Ahrén är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[4]
Bibliografi i urval
- 1956 – Kyrkomöte och synodalförfattningen (doktorsavhandling)
- 1958 – Frihet och samverkan stat-kyrka
- 1961 – Vem bestämmer i kyrkan?
- 1962 – Församling och församlingsstyre
- 1964 – Riksdagen, kyrkomötet och kyrkans bekännelse
- 1966 – Nattvardsgudstjänsten i Svenska Missionsförbundet
- 1967 – Kyrka och stat i Sverige
- 1980 – Varandra till tjänst
- 1981 – Kyrka på 80-talet
- 1987 – Mitt ibland oss
- 1989 – Har kyrkan svar?
Referenser
Noter
- ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ [a b c] AHRÉN, PER-OLOV A, teol dr, docent, Uppåkra i Vem är Vem? / Skåne, Halland, Blekinge 1966 / s 11.
- ^ [a b c] Ahrén, Per-Olov A, biskop, Lund i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 36.
- ^ ”Ahrén, Per Olof Artur”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/acaf3820-48b1-4a46-91db-bd855ada7000. Läst 30 januari 2024.