Hoppa till innehållet

Elavbrott

Från Wikipedia
Version från den 13 juni 2024 kl. 14.19 av Plumbot (Diskussion | Bidrag) (Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop, ändrar till standardnamn på mallen)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
För dokumentärfilmen från 2003, se Elavbrott (film).
En kortsluten kraftledning kan orsaka brand.
Ett meddelande om strömavbrott för byte av elmätare.

Elavbrott, strömavbrott, avbrott i elektricitetsförsörjningen. Ett avbrott kan i sin tur medföra driftstörningar i tjänster som telefoni, internet, vattenförsörjning, och avloppssystem.

Elnätskollaps

[redigera | redigera wikitext]

En elnätskollaps, spänningskollaps, eller long-term voltage collapse som dess engelska uttryck lyder, är ett följdfel som kan inträffa i större, oftast nationella, elnät och som gör att gigantiska områden så småningom blir utan elektricitet.

Elnätskollapsen startar som ett allvarligt fel i en kritisk distributionspunkt. Distributören försöker då, per automatik eller manuellt, kringgå den felande punkten genom att distribuera den elektriska energin via redundanta förbindelser, men då dessa så småningom blir överbelastade slås även dess distributionspunkter ut, elenergin distribueras nu en ny väg, osv. Följden blir så småningom att enormt stora områden blir helt utan elektricitet när systemet har kollapsat. Tiden från det första felet till dess att avbrottet har nått sitt maximum kan variera mellan fem minuter och upp till en timme. I det senare fallet talar man på engelska om en long-term slow voltage collapse.

För att förhindra större elnätskollapser krävs omfattande konsekvensanalyser kring vad som kan inträffa när ett elnät får ta över belastningen från ett annat, samt installation av reläer på strategiska ställen som förhindrar att allvarliga fel sprider sig.

Historiska elnätskollapser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1965-11-09 - USA, Northeast blackout[1]
  • 1970-08-22 - Japan
  • 1978-12-19 - Frankrike
  • 1983-12-27 - Fel i en frånskiljare i ett ställverk i Hamra utanför Enköping orsakar storstörningen 1983[2], där hela Sveriges elnät söder om Dalälven slås ut under flera timmar.[3]
  • 1987-07-23 - Japan
  • 1997-02-26 - Uven Eloff flög in i en kraftledning utanför Sundsvall, släckte elförsörjningen för 50 000 hushåll, tre pappers- och massafabriker så världsmarknadspriset på pappersmassa höjdes[4][5]
  • 1998-01-04 - Kanada[6]
  • 2003-08-14 - Stor spänningskollaps drabbar 50 miljoner människor i USA och Kanada.
  • 2003-09-23 - Spänningskollaps i södra Sverige. I stort sett alla söder om en linje mellan Kungsbacka, Jönköping och Västervik - 2,6 miljoner människor i Sverige och 2,4 miljoner danskar - blir utan ström i 1-3 timmar.[7]
  • 2003-09-28 - Italien
  • 2012-12-03 - Stockholm, 81 000 abonnenter i södra delen drabbas av elavbrott i cirka 3 timmar.[8][9]
  • 2019-06-16 - Sammanlagt 48 miljoner abonnenter i Sydamerika (hela Uruguay, i stort sett hela Argentina och delar av Paraguay) stod utan el.[10]

Elavbrott och födelsetal

[redigera | redigera wikitext]

En vanligt förekommande faktoid är att födelsetal brukar få en kraftig topp i ett område nio månader efter elavbrott och liknande, eftersom det skulle medföra ett omfattande barnalstrande. Det finns ett flertal motbevis mot denna uppfattning.[11]

Ersättning i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

En elkund har rätt till avbrottsersättning om elavbrottet varar i en sammanhängande period av minst 12 timmar enligt ellagen. Ersättningen är 12,5 % av den beräknade årliga nätkostnaden, dock lägst 2 % av prisbasbeloppet avrundat till närmast hundratal kronor. Elavbrott ska anmälas till elbolaget. Återbetalningen görs automatiskt när elbolaget fått informationen om elavbrottet. [12]

  1. ^ Buffalo Evening News. 10 november 1965. 
  2. ^ ”1983 slocknade hela Sverige”. Sydsvenskan. 11 november 2019. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418122620/http://www.sydsvenskan.se/sverige/1983-slocknade-hela-sverige/. Läst 16 oktober 2010. 
  3. ^ Vattenfall (annons) (4 februari 1984). ”Svart på vitt om en mörk stund”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1984-02-04/7. 
  4. ^ Kirsten Bjerknes (27 augusti 1997). ”Eloff höjde massapriset. Elavbrottet på Östrand fick världsmarknaden att reagera”. Sundsvalls tidning: s. 1, 5. 
  5. ^ ”Uven Eloff orsakade strömavbrott för 50 000 elabonnenter”. svt NYHETER/Västernorrland. 13 mars 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/uven-eloff-orsakade-stromavbrott-for-50-tusen-elabonnenter. Läst 15 juli 2019. 
  6. ^ Dan Roupe. ”DE VET HUR MAN ÖVERLEVER UTAN EL”. News from Vattenfall. Arkiverad från originalet den 27 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150527123039/http://news.vattenfall.com/sv/article/preppers-vet-hur-man-overlever-ett-elavbrott. Läst 27 maj 2015. 
  7. ^ ”Elavbrottet 23 september 2003 – händelser och åtgärder”. Svenska kraftnät. 4 november 2003. https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2015-och-aldre/rapport_avbrott_20030923_for_webb.pdf. Läst 25 augusti 2021. 
  8. ^ ”Drygt 81 000 är utan ström i Stockholm”. expressen.se. 3 december 2012. http://www.expressen.se/nyheter/drygt-81-000-ar-utan-strom-i-stockholm/. Läst 5 maj 2013. 
  9. ^ ”Elen på väg tillbaka”. gp.se. 3 december 2012. Arkiverad från originalet den 7 december 2012. https://web.archive.org/web/20121207071918/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.1151280-elen-pa-vag-tillbaka. Läst 5 maj 2013. 
  10. ^ Gabbi Shaw (17 juni 2019). ”A massive power outage left over 48 million people in the dark across entire countries in South America”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/power-outage-south-america-argentina-uruguay-2019-6?r=US&IR=T. Läst 17 juni 2019. 
  11. ^ snopes.com - Blackout Baby boom, 2007-07-17
  12. ^ SVT 2011-12-28

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]