Wilhelm von Eckermann
Wilhelm von Eckermann var en svensk marinofficer, kammarherre och bolagschef född 1853 och död 1937. Han hade tjänst i flottan i Karlskrona och var gift med grevinnan Ebba von Eckermann, född von Hallwyl.
Biografi
Wilhelm von Eckermanns släkt stammade från Mecklenburg och tillhörde den ointroducerade adeln i Sverige. Hans far hade gått bort tidigt och lämnat Wilhelms mor med nio barn att försörja på Edeby säteri i Södermanland.[1] När Wilhelm von Eckermann 1885 friade till grevinnan Ebba von Hallwyl hade han därför ingen egen förmögenhet och torde därmed inte ha varit ett lysande parti för Ebba. Den 30 januari 1886 vigdes paret i tyska S:ta Gertruds kyrka i Stockholm.[1] Paret fick fyra barn:
- Harry von Eckermann (1886-1969)
- Ebba von Eckermann (1888-1914)
- Carola von Eckermann, gift Wachtmeister (1890-1979)
- Wilhelm ("Lille Will") von Eckermann (1895-99)
Militär karriär
Wilhelm och Ebba von Eckermann fick sitt första gemensamma hem i Karlskrona, där Wilhelm hade tjäns i flottan. Men 37 år gammal drabbades Wilhelm von Eckermann av sjukdom och tog avsked av flottan 1890. Han hade sedan under hela sitt liv problem med hälsan.[1] Familjen flyttade från Karlskrona till Södertuna gård i Södermanland, som de fick i gåva av Ebbas mormor Johanna Kempe.[1]
Kammarherre
Jordbruket på Södertuna intresserade inte Wilhelm von Eckermann och han ville gärna ha någon annan sysselsättning. Wilhelms kusin, Claës Lewenhaupt, var kabinettskammarherre på Kungliga Slottet och föreslog Wilhelm som kammarherre hos kronprinsessan Viktoria. Som kammarherrre tjänstgjorde Wilhelm mestadels vid utlandsresor och statsbesök.[1]
Familjeföretaget Ljusne-Woxna Aktiebolag
När Wilhelm von Eckermanns svärfar, Ebbas far, Walther von Hallwyl började fundera på att pensionera sig erbjöds Wilhelm posten som bolagschef i familjeföretaget Ljusne-Woxna Aktiebolag som startats av Ebbas morfar Wilhelm Kempe.[2] Wilhelm von Eckermann tackade inte genast ja, men lät sig övertalas. Han kom in i företaget i början av en period av krisår med storstrejken 1909, krigsåren och finanskrisen 1918-1919.[2] Wilhelm von Eckermann var trots detta omtyckt i bygden runt Ljusne. Han omtalades som en klok man och man hyste stor respekt för honom.[2]
Wilhelm von Eckermann skötte företaget enligt gamla traditioner och när oenighet uppstod bland aktieägarna försökte han avstyra en försäljning av bolaget, eftersom han ansåg det som oklokt och inte ville se arbetarna kastas ut i en osäker framtid.[2]
1912 omorganiserades bolaget och det bestämdes att en förvaltare självständigt skulle sköta bolagets skogsförvaltning och Woxna bruk och driften i Ljusne skulle ledas av en överingenjör.[2] Wilhelm von Eckermanns äldsta son, Harry von Eckermann, var utbildad bergsingenjör och kallades hem från USA för att ta hand om verksamheten i Ljusne.[2]
1926 köpte Ströms Bruk AB samtliga aktier i företaget och därmed var den von Hallwylska och von Eckermannska epoken förbi.[2]