Visa källa för Sveriges Television

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledningar:
Du har försökt redigera en sida på Wikipedia, men för närvarande kan du inte redigera sidor. Ditt användarnamn eller ditt IP-nummer har blivit spärrat av administratören ‪Tournesol‬ med motiveringen: Öppen proxy. Blockeringens varaktighet: 6 november 2026 kl. 15.24.
- Om du skriver oinloggad ifrån ett allmänt IP-nummer (offentliga datorer) kan någon annan användare av samma IP-nummer ha orsakat skadegörelse på Wikipedia varpå IP-numret blockerats. Om detta är fallet kan du registrera ett användarnamn (processen är enkel) som skiljs från det blockerade IP-numret. Ytterligare information om anledningen till blockeringen kan finnas på diskussionssidan för det blockerade kontot eller IP-adressen.
- Om du anser att blockeringen bör tas bort för att den är felaktig eller för att den drabbar andra användare, lägg till texten {{avblockering}} på din diskussionssida. Ge också en motivering till varför blockeringen bör tas bort.
- Om du är en registrerad användare och har angivit din e-postadress i dina inställningar kan du fortfarande skicka wikimail via systemet, såvida inte den administratör som blockerade dig stängde av denna möjlighet.
- Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪EPIC‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected.
- Start of block: 2 juli 2024 kl. 09.48
- Expiry of block: 2 juli 2025 kl. 09.48
Your current IP address is 206.189.44.186. The blocked range is 206.189.32.0/20. Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the No open proxies global policy. Otherwise, to discuss the block please post a request for review on Meta-Wiki. You could also send an email to the stewards VRT queue at stewards@wikimedia.org including all above details.
Du kan se och kopiera denna sidas källtext.
{{Omdirigering|SVT|uppslagsord2=Sveriges television|television i allmänhet i Sverige|Television i Sverige|std}}
{{Faktamall företag
| företagsnamn       = Sveriges Television Aktiebolag
| bild               = [[Fil:SVT 2016.svg|100px]]
| bildtext           = 
| bild2              = Kontorshuset (Sveriges Television), juni 2022a.jpg
| bildtext2          = SVT:s [[Sveriges televisions kontorshus|huvudkontor]] i juni 2022.
| nummer             = 556033-4285
| typ                = [[Stiftelse]]ägt [[Privat aktiebolag|aktiebolag]] reglerat av staten
| säte               = {{flaggbild|Sverige}} [[Stockholm]], [[Sverige]]
| huvudkontor        = [[Sveriges televisions kontorshus]], [[Oxenstiernsgatan]] 26
| nyckelpersoner     = [[Christina Björklund]]<br /><small>[[Styrelseordförande]]</small><br />[[Anne Lagercrantz]]<br /><small>[[Verkställande direktör|VD]]</small>
| bransch            = [[Massmedia|Media]]
| produkter          = [[#Program|Lista över produkter]]
| tjänster           = [[#Kanaler|Lista över tjänster]]
| antalanställda     = 2 379 – 2023
| grundat            = 1979<br>Verksamhet sedan 1956 som del av [[Sveriges Radio]]
| grundare           = 
| sammangående bolag = 
| avknoppat från     = [[Sveriges Radio]]
| uppköpt av         = 
| gick upp i         = 
| upplöst            = 
| omsättning         = {{öka}} 5,53 miljarder [[Svensk krona|SEK]]
| brutto             = {{minska}} –34,256 miljoner SEK
| netto              = {{öka}} 13,29 miljoner SEK
| tillgångar         = {{öka}} 2,393 miljarder SEK
| egetkapital        = {{öka}} 127,273 miljoner SEK
| ägare              = 
| moderbolag         = [[Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR]]
| dotterbolag        = [[Radiotjänst i Kiruna|Radiotjänst i Kiruna AB]] (1988–2019)
| avdelningar        = 
| slogan             = ''Hela Sveriges television.''
| webbplats          = [http://svt.se/ SVT.se]
| fotnoter           = Statistik från 2023 års bokslut.<ref>{{webbref|titel=Sveriges Television Aktiebolag – Bokslut & Nyckeltal|url=http://www.allabolag.se/5560334285/bokslut|utgivare=[[Allabolag.se]]|hämtdatum=5 oktober 2024}}</ref>
}}
[[File:Flag of SVT.svg|miniatyr|Sveriges Television flagga]]
[[Fil:Sveriges Television, 2.jpg|miniatyr|Sveriges Televisions entré från [[Oxenstiernsgatan, Stockholm|Oxenstiernsgatan]] i Stockholm, september 2008.]]
'''Sveriges Television Aktiebolag''' (förkortat '''SVT''') är ett [[Sverige|svenskt]] massmedieföretag som har [[Sveriges riksdag|riksdagens]] och [[Sveriges regering|regeringens]] uppdrag att självständigt bedriva televisionsverksamhet i allmänhetens tjänst ("[[public service]]"). 

Företaget ska garantera alla medborgare ett mångsidigt utbud av nyheter och kultur via [[Television|tv]], [[Webben|webb]] och andra publiceringsformer som präglas av kvalitet, [[Mångfald (samhälle)|mångfald]], [[Demokrati|demokratiska]] och [[Humanism|humanistiska]] värden samt en [[Folkbildning|folkbildningsambition]]. SVT har dessutom ett särskilt ansvar för det [[Svenska|svenska språket]] och dess ställning i [[Samhälle (sociologi)|samhället]]. Verksamheten ska bedrivas opartiskt och sakligt samt med beaktande av en vidsträckt [[Yttrandefrihet|yttrande]]- och informationsfrihet. Verksamheten finansieras av den statligt administrerade [[Public service-avgift|public service-avgiften]]. SVT ingår i det [[Sveriges totalförsvar|svenska totalförsvaret]] med särskilda skyldigheter vid höjd [[beredskap]]. 

Företaget ägs av [[Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR]].<ref>{{Webbref|url=http://forvaltningsstiftelsen.se/omstiftelsen.html|titel = Förvaltningsstiftelsens webbplats|hämtdatum = 2016-01-04|arkivurl = https://web.archive.org/web/20160310043415/http://forvaltningsstiftelsen.se/omstiftelsen.html|arkivdatum = 2016-03-10}}</ref> Ledamöterna i SVT:s styrelse utses av styrelsen för Förvaltningsstiftelsen, som är tillsatt av [[Sveriges regering|regeringen]]. År 2024 tillträdde [[Christina Björklund]] som ordförande i SVT:s styrelse.<ref>{{webbref|url=https://www.dn.se/kultur/christina-bjorklund-styrelseordforande-for-svt/|titel=Christina Björklund styrelseordförande för SVT|datum=17 april 2024|hämtdatum=21 april 2024|verk=TT/DN.se}}</ref> 

De reguljära TV-sändningarna i Sverige inleddes år 1956 som en verksamhet inom [[Sveriges Radio|Radiotjänst]], sedermera [[Sveriges Radio]]. I samband med att Sveriges Radio delades upp i fyra olika programbolag den 1 juli 1979 blev TV-verksamheterna inom SR ett eget bolag (SVT) med ansvar för televisionen.<ref>[http://www.svt.se/omsvt/fakta/var-historia/televisionens-historia-i-artal Televisionens historia i årtal] på svt.se</ref>

Utbudet riktar sig till alla åldrar och det sända innehållet utgörs till största delen av fiktion, underhållning, sport, kultur och musik men även fritidsfakta, vetenskapsfakta, samhällsfakta och nyheter.<ref name="svt-ps-2014"/> De mest sedda programmen på SVT:s kanaler är i kategorierna nöje och sport.<ref name="mms-hottop"/>

== Uppdrag ==
Uppdraget regleras i ett [[sändningstillstånd]] som stadgar att SVT ska ansvara för den allmännyttiga [[TV-produktion|produktionen]] och, tillsammans med [[Teracom]], utsändningen av [[television i Sverige]].

{{citat|Sveriges Television AB (SVT) har till uppgift att bedriva tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till staten som olika ekonomiska politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Det är särskilt viktigt att SVT slår vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset.
| Ur SVT:s [[sändningstillstånd]].<ref>"[http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/article1713807.svt/binary/S%C3%A4ndningstillst%C3%A5nd%202014%20-%202019 Sveriges Televisions sändningstillstånd 2014−2019]", svt.se. Åtkomst den 21 juli 2015.</ref>}}

== Historia ==

=== Bakgrund ===
[[Fil:Tekniska museet 1952.jpg|miniatyr|[[Philips]] demonstrerar [[television]] på [[Tekniska museet]] i Stockholm, november 1952.]]

När den nationella radion etablerades i Sverige på 1920-talet valde staten att använda en modell som liknande den som gällde i Storbritannien med ett licensfinansierat radiobolag, [[British Broadcasting Corporation]] (BBC). Det svenska radiobolaget, [[Sveriges_Radio#Mellankrigstiden_och_AB_Radiotjänst|Radiotjänst]], organiserades som ett aktiebolag som fick monopol på sändningarna. Radiotjänst ägdes av pressen {{nowrap|(60 %)}} och radioindustrin {{nowrap|(40 %)}}. Staten ägde sändarmasterna genom [[Telegrafverket]].

Trettio år senare, när även frågan om att införa television i Sverige blev aktuell tillsatte [[kommunikationsdepartementet]] i januari 1951 en utredning, ''Televisionsutredningen'', som i oktober 1952 föreslog att det skulle påbörjas provsändningar. Förslaget ledde inte till någon proposition, men under våren 1954 fick filmbolaget [[Sandrews]] tillstånd att sända TV till och med maj 1955. Även [[AB Radiotjänst|Radiotjänst]] ansökte om att vid sidan om ljudradioproduktionen få börja sända TV-program.<ref name="HoS">{{bokref|titel=Hört och sett: radio och television 1925-1974|år=1974|utgivare=Sveriges radio|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|isbn=9152213331|ibris=7409475}}</ref>

=== Provsändningar ===
Regeringen beviljade den 4 juni 1954 att Radiotjänst skulle få påbörja provsändningar. De inleddes i oktober. Även testsändningarna från [[Kungliga Tekniska högskolan]] (KTH) i Stockholm kom att ingå som en del i Radiotjänsts provsändningar. I november 1954 föreslog Televisionsutredningen att TV-verksamheten skulle licensfinansieras och få samma regelverk som radion, samt samordnas med den. 

Det första TV-program som annonserades i pressen sändes fredagen den 29 oktober 1954 och hette ''[[En skål för televisionen]]''. Det sändes från en studio från [[Svea artilleriregemente]]s före detta kasernetablissement vid [[Kvarteret Svea artilleri|Valhallavägen 117]] i Stockholm.<ref name="HoS"/>

Med början nyårsafton 1954 började även [[Karusellen (radioprogram)|Karusellen]] att sändas i TV. I maj 1955 sändes ett fyra timmars underhållningsprogram från Operan till förmån för Polioinsamlingen. Club 100 blev samma år SVT:s första underhållningsprogram med [[Simon Brehm]] som programledare.<ref>''Bildkavalkad TV 1954–1964'' ur Sveriges Radios årsbok 1964 (red. Manne Ginsburg)</ref>

=== Starten ===
Våren 1956 beslutade [[Sveriges riksdag|riksdagen]] att Radiotjänst skulle inleda reguljära TV-sändningar enligt samma public service-grundsatser som sedan tidigare gällde för ljudradion.<ref name="HoS"/> Den 4 september samma år startade TV-sändningarna från den nybyggda [[Nackasändaren|Nackamasten]]. Detta brukar ses som televisionens officiella startdatum. Det första programmet var ett valprogram, ''[[Tänker ni rösta?]]''. Från den 1 oktober 1956 blev innehav av TV-apparat licenspliktigt.

År 1957 kom TV-verksamheten igång på allvar med sändningar nästan varje dag. Radiotjänst bytte namn till [[Sveriges Radio]] i samband med bolagsstämman i oktober. Samtidigt med namnändringen breddades ägandet. [[Folkrörelse]]rna kom nu att äga 40&nbsp;procent av företaget på bekostnad av pressen (som ägde 40&nbsp;procent) och näringslivet (20&nbsp;procent). 1967 ökade folkrörelserna sin andel till 60&nbsp;procent medan pressens andel minskades till 20&nbsp;procent.<ref>''[http://www.regeringen.se/content/1/c4/37/15/c1d662d5.pdf Television i Sverige - Ägande och struktur]'' ([https://web.archive.org/web/20130318145256/http://www.regeringen.se/content/1/c4/37/15/c1d662d5.pdf arkiv]), 1996, sida 8.</ref>

[[Världsmästerskapet i fotboll 1958]] ses ofta som det evenemang som ledde till att televisionen slog igenom i Sverige. Även frågesportprogrammet ''[[10 000-kronorsfrågan]]'' eller ''[[Kvitt eller dubbelt]]'' lockade många att skaffa TV-apparat. Det första nyhetsprogrammet ''[[Aktuellt]]'' startade den 2 september 1958.

Radiotjänst var en av grundarna till [[European Broadcasting Union]] (EBU) 1950. Den första [[Eurovision]]ssändningen i TV från Sverige, då operan ''[[Orfeus och Eurydike (opera, Gluck)|Orfeus och Eurydike]]'' sändes från [[Drottningholms slott]], skedde den 1 juni 1958. Sändningarna från fotbolls-VM blev också rent tekniskt ett stort steg framåt för Sverige och Eurovisionen. Den 1 oktober 1959 grundades [[Nordvision]]en i samarbete med danska [[Danmarks Radio|DR]], norska [[NRK]] och finländska [[YLE]].

=== TV2 startar ===
[[Fil:Kaknästornet 2008c.jpg|miniatyr|[[Kaknästornet]] vidarebefordrar SVT:s utbud sedan 1967.]]
En andra TV-kanal diskuterades under hela 1960-talet. Detta resulterade i att [[SVT2|TV2]] började sända den 5 december 1969 inom samma företag men i "stimulerande tävlan" med den första kanalen som fick namnet [[TV1]]. Samtidigt med TV&nbsp;2-starten gjordes en omläggning av nyhetsprogrammen. ''Aktuellt'' lades ner och ersattes av ''[[TV-nytt (Sveriges Radio-TV)|TV-nytt]]''. Samtidigt startades två "kommenterande" nyhetsprogram: ''[[Nu (TV-program)|Nu]]'' i TV1 och ''[[Rapport]]'' i TV2. ''TV-nytt'' sände kortare nyhetssändningar flera gånger i de två kanalerna med en längre huvudsändning klockan 19.30. Nyordningen introducerades 29 november i TV1.<ref>''Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion'', [[Sören Larsson]], [[Sveriges Radios förlag]] 1998, sida 87-94.</ref>

1972 skedde ännu en nyhetsomläggning där ''Rapport'' blev TV2:s nyhetsprogram, återuppståndna ''Aktuellt'' blev TV1:s nyhetsprogram och ''TV-nytt'' sände telegram i båda kanalerna. ''Rapport'' fick sin sändning klockan 19.30 och ''Aktuellt'' skulle sända 21.00. Dessa sändningstider kom i grunden att bestå i flera decennier.<ref>''Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion'', [[Sören Larsson]], [[Sveriges Radios förlag]] 1998, sida 115–116.</ref> Den första provsändningen i färg skedde 1966. 1970 inleddes reguljära färgsändningar. Sverige valde att ansluta sig till det europeiska [[PAL-systemet]] för [[färg-TV]]. År 1978 började försök med [[text-TV]]. Den 12 mars 1979 sändes det första programmet som svensktextades för hörselskadade: ''Konstverk berättar''.<ref>[http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=13033&a=185274 SVT Text-historik i årtal] {{Wayback|url=http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=13033&a=185274 |date=20070930063019 }}, svt.se</ref> Text-TV döptes om till [[SVT Text]] 1995.

Under 1970-talet inleddes försöksverksamhet med regionala nyhetssändningar. ''[[Sydnytt]]'' från Malmö över Skåne och Blekinge var först ut 1970. Några år senare startade ''[[Västnytt]]'', ''[[Nordnytt]]'' och ''[[Mittnytt]]''. Riksdagen beslutade att de regionala nyheterna skulle permanentas 1978. Under 1980-talet startade ''[[Östnytt]], [[Smålandsnytt]], [[Tvärsnytt]]'' och ''[[ABC (TV-program)|ABC]]'' vilket gjorde de regionala nyhetssändningarna rikstäckande.

=== SVT blir ett eget bolag ===
År 1978 beslutade riksdagen att Sveriges Radios programverksamhet skulle delas upp och flyttas till två dotterbolag, ett för TV och ett för riksradio.<ref>[http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-radions-och-televisionens-f_G10391/ Regeringens proposition 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m.]</ref> Sveriges Radio blev därmed moderbolag i en koncern som utöver det nya TV-bolaget Sveriges Television (SVT) också bestod av [[Sveriges Riksradio]] (RR), [[Sveriges Lokalradio AB|Sveriges Lokalradio]] (LRAB) och [[Sveriges Utbildningsradio]] (UR). SVT var indelat i de två kanalorganisationerna TV1 och TV2, en distriktsorganisation samt en del teknisk personal från gamla SR. Uppdelningen genomfördes 1979.

Avsikten var dels en decentralisering, dels att mångfalden i programfrågor skulle säkras när radion och TV:n kunde stå friare från varandra och radion skulle kunna lyftas ur televisionens skugga. Dessutom sågs det som problematiskt om LRAB och UR skulle bli dotterbolag till företag som drev egen programverksamhet.<ref>[http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/med-anledning-av-propositioner_G101KrU24/ Kulturutskottet betänkande 1977/78:KrU24 med anledning av propositionerna 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. och 1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m. jämte motioner]</ref>

År 1987 omorganiserades Sveriges Television igen. TV1 bytte namn till ''Kanal 1'' och blev en Stockholmsbaserad kanal, medan alla program som producerades ute i distrikten sändes i TV2, som också kallades ''Sverigekanalen''. Den 14 november 1988 permanentades sändningarna med [[NICAM Stereo]]. Samma år startade [[SVT Europa|TV4]] som sände SVT-program i södra Finland (inte att förväxla med av en [[TV4|svensk reklamkanal]] med samma namn). TV4 blev senare SVT4 och bytte år 1997 namn till [[SVT Europa]] när SVT nådde hela Europa via satellit. År 2008 bytte SVT Europa namnet till SVT World. Kanalen var en blandning av inhemska program ur SVT1 och SVT2 och lades ner 2017.

=== SVT får konkurrens ===
{{Fler källor avsnitt|datum=2024-04}}
[[Fil:Sveriges Television, 5.jpg|miniatyr|SVT:s antennanläggning sedd från [[Gärdesgatan]], oktober 2008.]]
Fram till mitten av 1980-talet var TV1 och TV2 de enda kanaler som tittarna kunde se i Sverige enligt svensk lag, med undantag för de som bodde nära något av Sveriges grannländer.<ref>{{Webbref|titel=Media och samhället {{!}} Medier och kommunikation {{!}} Samhällskunskap {{!}} SO-rummet|url=https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/medier-och-kommunikation/media-och-samhallet#|verk=www.so-rummet.se|datum=2023-11-25|hämtdatum=2024-01-16|språk=sv}}</ref> Under första halvan av 1980-talet började [[kabel-TV]]-näten byggas ut i Sverige,{{Källa behövs|datum=2018-07}} och de anslutna fick möjlighet att se många utländska [[satellit-TV]]-kanaler. Inledningsvis utökades utbudet främst med utländska kanaler som [[Sky Channel]].

Den 31 december 1987 började den reklamfinansierade skandinaviska kanalen [[TV3]] sända via satellit från [[London]]. Då bröts i praktiken SVT:s [[monopol]] på svensk television, även om TV3 vid starten bara nådde en bråkdel av de svenska TV-hushållen. I och med detta återkom diskussionen om att införa reklam i [[marksänd]] television. Ett förslag som diskuterades var att tillåta reklam i TV2, men staten valde i stället att upplåta ett tredje marknät åt en helt ny kanal. År 1991 började [[TV4]] att sända i marknätet och fick efter några år fler tittare än Kanal&nbsp;1 och TV2, främst tack vare spelprogrammet ''[[Bingolotto]]'' som drog stor publik under stora delar av 1990-talet.

Under 1990-talet förändrades ägarstrukturen för Sveriges public service-verksamhet vid flera tillfällen. År 1992 bestämde riksdagen att Sveriges Radio-koncernen skulle avvecklas. Lokal- och riksradion slogs ihop och övertog namnet Sveriges Radio. SVT, SR och UR blev tre fristående företag som åren 1994–1996 ägdes av varsin stiftelse. År 1996 fattades ännu ett beslut om ändrad ägarbild vilket gjorde att de tre företagen skulle ägas av en gemensam stiftelse.

SVT organiserade även om inom företaget. Från den 8 januari 1996 upphörde de gamla Kanal&nbsp;1 och TV2. Inga redaktioner eller distrikt hade längre en koppling till någon särskild kanal. Kanalerna bytte namn till [[SVT1]] respektive [[SVT2]]. I september 1997 sändes den första säsongen av ''[[Expedition Robinson]]'', en av SVT:s största succéer och mest omtalade program hittills.

=== Digital-TV och nischkanaler ===
[[Fil:Gomorron Sverige 19 juni 2010.jpg|miniatyr|''[[Gomorron Sverige (1993–)|Gomorron Sverige]]'' sänder från utomhusstudio i samband med [[Bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling|kungliga bröllopet]] den 19 juni 2010. Programledare [[Marianne Rundström]] talar med förste [[hovmarskalk]]en [[Lars-Hjalmar Wide]].]]

Den 1 april 1999 började SVT1 sända i [[Marksänd digital-TV i Sverige|det nya digitala marknätet]]. Den digitala nyhetskanalen [[SVT24]] startade den 15 mars och följdes av fem regionala, digitala kanaler. Vid årsskiftet 1999/2000 slutade [[Verkställande direktör|vd]]:n [[Sam Nilsson]] efter en lång tid på posten. Han efterträddes av den nya vd:n [[Maria Curman]] samt programdirektören [[Mikael Olsson Al Safandi]]. Under år 2000 uppstod kontroverser kring SVT:s nya chefer. I december 2000 entledigades programdirektören Mikael Olsson Al Safandi och i maj 2001 entledigades också Maria Curman. I juni samma år utsågs [[Christina Jutterström]] till ny vd. I november utsågs [[Leif Jacobsson (SVT-chef)|Leif Jacobsson]] till programdirektör.

År 2000 organiserades nyhetsredaktionerna om. ''Rapport'', ''Aktuellt'' och SVT24 slogs ihop till en gemensam, central nyhetsredaktion för de rikstäckande programmen. Den 15 januari 2001 genomfördes omfattande tablåomläggningar i SVT. Många av nyhetssändningarna i SVT1 och SVT2 bytte kanal med varandra, bland annat flyttades ''Rapport'' klockan 19.30 till SVT1 medan ''Aktuellt 21'' bytte till SVT2. Detta var ett led i omprofileringen de två kanalerna. SVT1 fick en bredare, SVT2 en smalare profil. Samtidigt med nyhetsflytten bytte SVT också grafisk profil. Logotyperna från 1980-talets början ersattes av nya som formgivits av brittiska [[English & Pockett]]. Även nyhetsprogrammen fick nya logotyper och vinjetter designade av samma företag. I september flyttade de rikstäckande nyhetsprogrammen till en ny, gemensam studio. 

Den 26 juni 2001 sänds SVT1:s första direktsända nöjesprogram i [[bredbild]] i [[marksänd digital-TV i Sverige|det markbundna digital-TV-nätet]]: ''[[Allsång på Skansen]]''. I början av 2002 lades de digitala regionala kanalerna – som under en tid haft ett knapert utbud på grund av minskade anslag – ner och ersattes den 14 januari av evenemangskanalen [[SVT Extra]]. 2003 startade SVT två nya digitala kanaler: [[Barnkanalen]] och [[24 (TV-kanal)|24]] som ersättning för [[SVT Extra]] och [[SVT24]]. Den 25 juni 2003 sänds SVT:s första program med mångkanalljudsformatet [[Dolby Digital|Dolby Digital 5.1]] i [[marksänd digital-TV i Sverige|det markbundna digital-TV-nätet]]: ''[[Allsång på Skansen]]''.

Mot slutet av 2003 skedde återigen en av SVT:s många omorganisationer av ekonomiska skäl. Det beslutades att produktionen av "allmän-TV" (den produktion som inte är nyheter) skulle skäras ner ute i landet. Detta innebar att Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Norrköping blev "huvudproduktionsorter" med möjlighet till produktion i [[TV-studio|studio]], medan Falun, Luleå, Sundsvall, Karlstad, Örebro och Växjö blev "produktionsorter" utan möjlighet till studioproducerad allmän-TV.<ref>[http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=7992&a=158267 Styrelsemötet enbart ett informationsmöte] {{Wayback|url=http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=7992&a=158267 |date=20110515115552 }}, SVT, 8 december 2003]</ref><ref>[http://www.dn.se/kultur-noje/tidernas-stalbad-vantar-svt/ Tidernas stålbad väntar SVT], Dagens Nyheter, 7 oktober 2003</ref>

Den 27 september 2004 startade i samarbete med [[Utbildningsradion]] den nya [[Kunskapskanalen]]. Den sändes i samma digitala kanal som Barnkanalen, Kunskapskanalen på kvällstid, Barnkanalen på dagtid. 

I februari 2005 lanserades kampanjen ''[[Fri television]],'' som blev SVT:s slogan under följande år. Uttrycket syftade till att programinnehållet är fritt från politiskt och ekonomiskt inflytande. Kampanjen fick både negativ och positiv kritik i medierna.

Sveriges Televisions kanaler i kabelnät skyddas av den så kallade [[must carry]]-lagen sedan början av 1980-talet. Det är en lag som tvingar operatörerna att vidaresända SVT:s kanaler och TV&nbsp;4:s huvudkanal. I mitten av 2005 skrevs ett avtal med Sveriges två största kabel-TV-distributörer dåvarande [[UPC Sverige|UPC]] och [[Com Hem]] om att dessa skulle börja sända [[Barnkanalen]], [[Kunskapskanalen]] och [[SVT24]] i det analoga grundutbudet. Tittarunderlaget för de kanalerna ökade dramatiskt och blev i nivå med [[TV3]] och [[Kanal 5]].{{Källa behövs|datum=2024-04}}

[[Fil:Television companies in Sweden by viewing share 2014.svg|miniatyr|Tittartidsandelar per ägare i Sverige 2014]]
[[Fil:Viewing shares for TV in Sweden 1994-2010.png|miniatyr|Tittartidsandelar per kanal i Sverige 1994-2010]]

Den 5 november 2006 avgick Christina Jutterström som verkställande direktör och efterträddes av Eva Hamilton. Den 26 juni 2007 sände SVT:s första direktsända nöjesprogram i [[SVT HD|HDTV]] i [[marksänd digital-TV i Sverige|det markbundna digital-TV-nätet]]: ''[[Allsång på Skansen]]''. I januari 2007 fick [[SVT24]] för tredje gången en ny profil med tillhörande lansering. Under kvällstid blev SVT24 en kanal med snabbrepriser av program från SVT1 och SVT2, samt en längre nyhetssändning klockan 21:30. SVT2 började med provsändningar i bildformatet [[16:9]] ([[widescreen]]) i april 1999 och övergick gradvis de följande åren att sända alltmer i bredbild i stället för det gamla [[Bildformat (film)|bildformat]]et 4:3. Från 1 januari 2007 blev 16:9 ett [[standardformat]] inom [[EBU]], och således också i SVT.

Den 15 oktober 2007 började SVT1:s och SVT2:s programpresentation sändas i bredbild. Den 19 november 2007 gick nyhetsprogrammen över till bredbild och därefter sänds i stort sett allt nytt egenproducerat material i 16:9-formatet. Samma dag förändrades också nyhetsprogrammen Rapport tog över Aktuellts sändning klockan 18.00. Den kvarvarande Aktuelltsändningen klockan 21.00 fick nytt utseende och ett uttalat större fokus på fördjupning.

Under 2008 sjösatte SVT en ny "utbudsstrategi" där resurserna koncentrerades på [[SVT1]], [[SVT2]] och [[Barnkanalen]] som blev företagets huvudkanaler. [[Kunskapskanalen]] och [[SVT24]] blev kompletterande kanaler, till stor del med repriser av program från de andra kanalerna.<ref>[https://web.archive.org/web/20120308200805/http://svt.se/content/1/c6/69/84/02/dittsvt_strategimot2009.pdf Ditt SVT - Strategier mot 2009], sidan 19-23</ref> Strategin implementerades fullt ut i augusti 2008 när det genomfördes tablåomläggningar under förkvällen mellan klockan 18.00 och 20.00. SVT1:s barnprogramsblock, ''Bolibompa'' och ''Bobster,'' flyttades till Barnkanalen, SVT2:s förkvällsprogram, med Rapport och ''[[Go'kväll]],'' flyttades till SVT1 och i SVT2 skapades i stället ett utrymme för exempelvis dokumentärer och en daglig frågesport. 

År 2009 centraliserades all TV-produktion förutom nyheter till Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå, och lades ner på övriga orter. Detta påverkade främst [[SVT Norrköping]], men även exempelvis Falun, Växjö, Sundsvall och Karlstad. Anledningen var att SVT:s kostnader årligen ökade mer än dubbelt så mycket som anslagen.<ref>[http://www.journalisten.se/artikel/15682/400-tjaenster-bort-fran-svt 400 tjänster bort från SVT] {{Wayback|url=http://www.journalisten.se/artikel/15682/400-tjaenster-bort-fran-svt |date=20080605001454 }}, Journalisten, 3 april 2008</ref>

Den 18 januari 2010 bytte SVT plats på Kunskapskanalen och SVT24, så att Kunskapskanalen började sända mellan 09.00 och 01.00. SVT24 blev enbart en kvälls- och nattkanal, med repriser på kvällstid.

Den 5 mars 2012 sjösattes en ny design för SVT1, SVT2 och Kunskapskanalen. Programpresentatörerna som tidigare hade synts i bild försvann från TV-rutan. Samma dag startade även nya ''[[Aktuellt]]'' i SVT2.<ref name="medierna20120714">"[http://sverigesradio.se/sida/ljud/4037974 Teknikkaos och bröstfixering]", ''[[Medierna]]'', 14 juli 2012. Läst den 15 juli 2012.</ref>

== Ekonomi ==
=== TV-avgift och public service-avgift ===
{{Huvudartikel|TV-avgift i Sverige}}
Sveriges Television finansierades fram till 2019 genom en ''radio- och TV-avgift'' som skulle betalas av alla hushåll och företag med TV-mottagare. Avgiften erlades till Radiotjänst i Kiruna AB, Rikab.

Den 14 november 2018 beslutade riksdagen med bred majoritet att de tre public service-bolagen från den 1 januari 2019 istället skulle finansieras genom skattsedeln. Avgiften, ''public service-avgiften'', betalas av alla myndiga personer med förvärvsinkomst upp till ett maxtak. Personer med låga inkomster betalar en lägre avgift.

År 2019 tilldelades SVT drygt fem miljarder kronor av Public service-avgiften.<ref>{{Webbref|titel=Så används pengarna|url=https://siffror.svt.se/sa-anvands-pengarna.html/|verk=SVT.se|hämtdatum=2020-04-30|språk=sv-SE|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210201190429/https://siffror.svt.se/sa-anvands-pengarna.html/ |arkivdatum=1 februari 2021}}</ref>

Sveriges Television omfattas av [[Lagen om offentlig upphandling]].<ref name="svt-20130206">Maud Cordenius. {{Webbref |url=https://www.svt.se/kultur/svt-brot-mot-lagen-vid-fest |titel=SVT bröt mot lagen vid fest |hämtdatum=2020-04-16 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200416145708/https://www.svt.se/kultur/svt-brot-mot-lagen-vid-fest |arkivdatum=2020-04-16 }} svt.se, 6 februari 2013.</ref>

=== Reklam, sponsring, produktplacering och kommersiella samarbeten ===
SVT får inte sända reklam, med får under vissa villkor visa sponsringsskyltar i anslutning till att program börjar eller slutar. Det gäller främst sportsändningar och egenproducerade Eurovisionsändningar.

Sedan juli 2010 får SVT ta betalt för [[produktplacering]] i egenproducerade filmer, TV-serier, sportprogram och lättare underhållning. Produktplacering får endast ske om tittarna både före och efter programmet informeras om vilka produkter det gäller.<ref>Arvid Jurjaks. "[http://www.sydsvenskan.se/2010-07-31/svt-far-salja-plats-i-rutan SVT får sälja plats i rutan]", sydsvenskan.se, 31 juli 2010. Åtkomst den 11 september 2016.</ref>

SVT får även inkomster genom att licensiera varumärken och karaktärer till kommersiella aktörer.<ref name="medierna-20191005"/> Enligt SVT är intäkterna ringa.<ref name="medierna-20191005"/> [[Granskningsnämnden]] har flera gånger krävt att SVT ska redovisa vilka kommersiella samarbeten som företaget har, och vilka intäkter som de har genererat.<ref name="sr-20190308"/>

SVT sänder regelbundet så kallade [[trailer (film)|trailrar]] om program som visas i SVT, samt filmer som informerar om företagets verksamhet. Ett exempel är kampanjen [[Fri television]] från 2005. När TV-avgiften fanns sändes även regelbundet inslag som informerade om skyldigheten att betala TV-avgift. [[Radiotjänst i Kiruna#Årets reklamfilm|En av dessa filmer]] vann 2009 reklampriset [[Guldägget]] för "Årets reklamfilm".{{Källa behövs|datum=2024-05}}

=== Kostnader för produktion av program ===
{{Inaktuell|avsnitt=ja|Uppgifter om aktuell situation saknas.|datum=2024-04}}
Programbudgeten 2013 var tre miljarder kronor.<ref name="svt-gs-20130518">''[[Gomorron Sverige (1993–)|Gomorron Sverige]]'' ("Gomorron Europa") , kl 10:05, den 18 maj 2013.</ref>

Representanter för SVT brukar avböja att kommentera vad själva programmen som man producerar kostar.<ref>{{webbref|titel=Eva Hamilton vill samordna public service|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885|utgivare=Sveriges Radio|hämtdatum=8 oktober 2012|datum=15 mars 2008}} Eva Hamilton sade: "Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i många, många år."</ref> En av invändningarna som har lyfts mot att SVT inte publicerar uppgifter om kostnaderna är att skattebetalarna då inte kan ta ställning till hur rimliga kostnaderna är.<ref>"[https://sverigesradio.se/avsnitt/sjuka-putinlop-realtid-forlikas-och-os-till-svt-oavsett-pris Sjuka putinlöp, Realtid förlikas och OS till SVT till varje pris]" (vid 28m34s), ''[[Medierna]]'', 21 januari 2023.</ref>

2017 erhöll SVT 4&nbsp;865,4 miljoner kronor från rundradiokontot.<ref name="svt-ar2017-r-20180915"/>{{rp|67}} Programkostnader för broadcast var 3&nbsp;247,7 miljoner kronor.<ref name="svt-ar2017-r-20180915"/>{{rp|69}} Totalt sändes 22&nbsp;142 timmar (varav endast 8&nbsp;338 timmar så kallade förstasändningar och resten var repriser).<ref name="svt-ar2017-r-20180915"/>{{rp|28,81}} Den genomsnittliga kostnaden för en timme utsänd broadcast var således cirka 147&nbsp;000 kronor. Om kostnaden i stället fördelas på enbart förstasändningar var den genomsnittliga produktionskostnaden för en timme broadcast cirka 390&nbsp;000 kronor. Produktionskostnaden kan för dyrare produktioner överstiga 2,5 miljoner kronor i timmen.<ref name="kvartal-20200117">[[Staffan Dopping]]. "[https://dts.podtrac.com/redirect.mp3/s3.eu-central-1.amazonaws.com/kvartal-podd/podcast/Fredagsintervju+HANNA+STJARNE+17jan_kodad.mp3 Fredagsintervjun: Hanna Stjärne]" (vid 3m30s), ''[[Kvartal (tidskrift)|Kvartal]]'', 17 januari 2020. Åtkomst den 17 januari 2020.</ref>

SVT har kritiserats för att slösa med TV-tittarnas licenspengar. Det har handlat om det höga antalet medarbetare som deltar på evenemang som [[Almedalsveckan]],<ref name="svt-20140704">Katarina Andersson. {{Webbref |url=https://www.svt.se/kultur/svt-lagger-locket-pa-om-almedalen |titel=SVT lägger locket på om Almedalen |hämtdatum=2020-01-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190601143531/https://www.svt.se/kultur/svt-lagger-locket-pa-om-almedalen |arkivdatum=2019-06-01 }} Sveriges Television, 4 juli 2014.</ref> enskilda kostsamma program som ''[[Eurovision Song Contest]]'',<ref name="svt-20150525">Jakob Runevad Kjellmer. {{Webbref |url=http://www.svt.se/kultur/musik/dags-igen-for-sverige |titel=Dags igen för Sverige |hämtdatum=2020-01-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150528023756/http://www.svt.se/kultur/musik/dags-igen-for-sverige |arkivdatum=2015-05-28 }} Sveriges Television, 25 maj 2015.</ref>, urval av nyheter som sägs sakna [[allmänintresse]]<ref name="expressen-20170808">Naomi Abramowicz. {{Webbref |url=http://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/jaga-inte-klick-med-gulliga-djur-svt-/ |titel=Jaga inte klick med gulliga djur, SVT |hämtdatum=2020-01-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170912061336/http://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/jaga-inte-klick-med-gulliga-djur-svt-/ |arkivdatum=2017-09-12 }} ''[[Expressen]]'', 8 augusti 2017.</ref> och sammansättning av programutbudet som helhet.<ref name="blt-20180926">Emma Jaenson. {{Webbref |url=http://www.blt.se/ledare/vi-behover-prata-om-public-services-innehall/ |titel=Vi behöver prata om public services innehåll |hämtdatum=2020-01-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190205044242/http://www.blt.se/ledare/vi-behover-prata-om-public-services-innehall/ |arkivdatum=2019-02-05 }} ''[[Blekinge Läns Tidning]]'', 26 september 2018.</ref>

=== Kostnader för inköp av sändningsrättigheter för sportevenemang ===
{{Kvalitetskontroll|Avsnittet innehåller spekulationer som är svåra att verifiera|datum=2024-10}}
SVT och TV4 betalade tillsammans cirka 240 miljoner kronor för rättigheterna att sända [[Europamästerskapet i fotboll 2016]], att jämföra med föregående mästerskap 2012 som kostade 200 miljoner kronor. Produktionen av sändningarna beräknades medföra ytterligare kostnader på 25–30 miljoner kronor per kanal, så den totala kostnaden för sändningarna uppskattades till ungefär 150 miljoner kronor per kanal. SVT motiverade kostnaden med att "evenemanget intresserar en stor och bred publik".<ref>Johan Nordström. "[http://www.svd.se/sa-manga-miljoner-betalar-svt-och-tv4-for-em SVT och TV4 betalar hundratals miljoner för EM]", svd.se, 7 juni 2016. Åtkomst den 11 juni 2016.</ref>

År 2023 köpte SVT sändningsrättigheterna till två vinter-OS och två sommar-OS (2026–2032). SVT ville inte redovisa kostnaden, vilket orsakade debatt. En av de kritiska var [[Jan Scherman]]. Scherman uppskattade först den sammanlagda kostnaden för rättigheterna till omkring 1 miljard kronor (vilket [[Jan Helin]] sade var fel) och sedan till mellan 700 och 800 miljoner kronor,<ref name="svt-20230120">Johan von Sydow. "[https://archive.is/EWyvF Kritik mot SVT: 'Självmål att inte berätta vad OS kostar']" (arkiverad), Sveriges Television, 20 januari 2023.</ref>, en uppskattning som SVT inte kommenterade. SVT:s genomsnittliga kostnad för programkategorin Sport var i genomsnitt 809 miljoner kronor åren 2019–2021.<ref name="svt-psr-2021">"[https://omoss.svt.se/download/18.7e0bf94d17f44ad5cf335f2/1646138435936/PSR_uppslag_lr.pdf Sveriges Televisions public service-redovisning 2021]", svt.se.</ref>{{rp|132}}

== Verksamhet ==
SVT:s olika kanaler går att se via ett markbundet sändarnät, olika kabel- och satellitplattformar, samt [[SVT Play]]. Där sänds även en del direktsändningar som inte visas i de ordinarie kanalerna.
=== Linjära kanaler ===
{{Stapeldiagram
|titel=Tittarandel för SVT:s kanaler 1990−2014
|titelfärg=#DDD
|bredd=300px
|markör=right
|vänster1=År
|höger1=Tittarandel
|staplar=
{{Procentstapel|1990|grey|87}}
{{Procentstapel|1991|grey|83}}
{{Procentstapel|1992|grey|72}}
{{Procentstapel|1993|grey|60}}
{{Procentstapel|1994|grey|54}}
{{Procentstapel|1995|grey|51}}
{{Procentstapel|1996|grey|49}}
{{Procentstapel|1997|grey|48}}
{{Procentstapel|1998|grey|48}}
{{Procentstapel|1999|grey|47}}
{{Procentstapel|2000|grey|44}}
{{Procentstapel|2001|grey|42}}
{{Procentstapel|2002|grey|43}}
{{Procentstapel|2003|grey|40}}
{{Procentstapel|2004|grey|40}}
{{Procentstapel|2005|grey|38.5}}
{{Procentstapel|2006|grey|39.3}}
{{Procentstapel|2007|grey|35}}
{{Procentstapel|2008|grey|34}}
{{Procentstapel|2009|grey|33}}
{{Procentstapel|2010|grey|34.9}}
{{Procentstapel|2011|grey|34.7}}
{{Procentstapel|2012|grey|36.5}}
{{Procentstapel|2013|grey|35.2}}
{{Procentstapel|2014|grey|34.6}}
{{Procentstapel|2022|grey|34.3}}

|beskrivning= Källa 1990−2002: SVT:s statistikdatabas<ref>"[http://statistikdatabas.publicservice.se/PXWeb2007/Database/Sveriges_Television/SVT_Publik/Aldre_statistik/Aldre_statistik.asp Tabeller för ämnesområde Äldre statistik] {{Wayback|url=http://statistikdatabas.publicservice.se/PXWeb2007/Database/Sveriges_Television/SVT_Publik/Aldre_statistik/Aldre_statistik.asp |date=20150802163700 }}", statistikdatabas.publicservice.se. Åtkomst 20 juli 2015.</ref><br>Källa 1994−2014: [[Mediamätning i Skandinavien|MMS]]<ref>"[http://www.mms.se/rapporter-lista/?t=ty&y=%C3%85rsrapporter Årsrapporter TV] {{Wayback|url=http://www.mms.se/rapporter-lista/?t=ty&y=%C3%85rsrapporter |date=20150721192106 }}", [[Mediamätning i Skandinavien]] webbplats. Åtkomst 19 juli 2015.</ref>
}}

SVT har fem TV-kanaler som är tillgängliga för de flesta i Sverige med en vanlig TV-mottagare:
* [[SVT1]] är SVT:s huvudkanal med evenemang, drama, nöje och nyheter.
* [[SVT2]] har program med nyheter, sport, dokumentärer, fördjupning och kunskap.
* [[SVT Barn]] som främst sänder barnprogram.
* [[SVT24]] som främst sänder repriser och sport under kvälls- och nattetid på SVT Barns kanalplats.
* [[Kunskapskanalen]] som drivs i samarbete med [[Utbildningsradion]] sänder främst folkbildande program. Den är även "extrakanal" för sportevenemang och det är dessa program som har flest tittare på denna kanal.<ref name="mms-hottop">"[http://www.mms.se/hottop/hottop.asp HotTop] {{Wayback|url=http://www.mms.se/hottop/hottop.asp |date=20120427064146 }}", [[Mediamätning i Skandinavien]] webbplats. Åtkomst 20 juli 2015.</ref>

Alla kanaler finns med HD-upplösning, men i marknätet sänds bara SVT1 och SVT2 i HD-upplösning.

=== Andra tjänster och verksamheter ===
SVT:s webbplats [[svt.se]] innehåller främst nyheter och programinformation, men har ibland nämnts som en egen "kanal". [[SVT Text]] är SVT:s [[text-TV]]-tjänst som är tillgänglig via SVT:s TV-kanaler och via webben på svt.se.

[[SVT Play]] är SVT:s tjänst för webb-TV och on demand, med sända program, livesändningar av kanaler och TV-tablåer för SVT:s kanaler. Företeelsen byggdes upp gradvis på [[svt.se]] innan namnet SVT Play infördes 2006. År 2009 blev SVT Play en egen webbplats och tjänsten utökades senare till applikationer för olika plattformar. [[Öppet arkiv]] är sedan 2005 ett namn som används för on demand-tillgång av program och klipp ur SVT:s arkiv. Denna tjänst har haft olika former och var under en period en egen webbplats, men är 2021 främst en kategori under SVT Play.

Bland övriga tjänster kan nämnas:
* SVT Duo - en mobil app för interaktivitet som finns till vissa program från SVT. Appen innehåller omröstningar, chattar och quiz kopplat till program från SVT. <ref>{{Webbref|url=https://svt.se/duo|titel=Informationssida på svt.se|hämtdatum=7 januari 2023}}</ref>
* SVT Nyheter - webbplats (svt.se) och mobilapp med nyheter, livesändningar och fördjupande videomaterial.
* SVT Sport - webbplats och mobilapp med livesändningar och sportnyheter
* SVT Barn - barnutbudet i en särskild app
* Receptsajt<ref>"[https://www.svt.se/recept SVT / Recept]", svt.se. Åtkomst den 18 februari 2017.</ref> lanserad i september 2017.<ref>Lotta Strömland. "[http://vipatv.svt.se/204/nyheter/arkiv-for-nyheter/2015-09-22-ny-receptsajt-pa-svt.se-samlar-alla-recept-pa-ett-stalle.html Ny receptsajt på svt.se samlar alla recept på ett ställe]", ''[[Vi på TV]]'', 22 september 2015. Åtkomst den 18 februari 2018.</ref>
Flera av dessa produceras av SVT Interaktiv, en avdelning med omkring 120 anställda (2018).<ref>"[https://blogg.svt.se/svti SVT / Interaktiv] {{Wayback|url=https://blogg.svt.se/svti |date=20180218125108 }}", svt.se. Åtkomst den 18 februari 2018.</ref>

SVT publicerar sig även på andra plattformar. Exempelvis började SVT driva en kanal på Youtube år 2007.<ref>[https://it24.idg.se/2.2275/1.121185/svt-startar-egen-kanal-pa-youtube SVT startar egen kanal på Youtube] {{Wayback|url=https://it24.idg.se/2.2275/1.121185/svt-startar-egen-kanal-pa-youtube |date=20230520121841 }}, ''IT24'', 19 september 2007</ref> SVT har även YouTube- och Tiktokkonton för enskilda program, som ''[[Melodifestivalen]]'' och ''[[Lilla Aktuellt]]''.<ref>''[[Kulturnyheterna]]'' kl 18:18 (vid 58s), [[SVT]], 26 oktober 2022. (Lilla Aktuellts TikTokkonto)</ref> Under 2010-talet etablerade SVT en policy om att vara restriktiva med sociala medier och främst publicera klipp ur program,<ref>[https://www.resume.se/insikt/helgintervjuer/sa-skapar-hanna-stjarne-ett-nytt-svt/ Så skapar Hanna Stjärne ett nytt SVT], ''Resumé'', 13 april 2017</ref> men det har förekommit att material publicerats enbart på sociala plattformar.<ref>"[https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=6368847 Är SvTs Mellosatsning på Youtube ojuste konkurrens?]", ''[[Medierna]]'', [[Sveriges radio]], 15 februari 2016. Åtkomst den 11 mars 2016.</ref>

SVT har även givit ut [[datorspel]], där spel kopplade till julkalendrar varit särskilt framgångsrika. ''[[Mysteriet på Greveholm (datorspel)|Mysteriet på Greveholm]]'' från 1997 var ett tidigt julkalenderspel som gavs ut på CD-ROM. Senare spel, såsom ''Tusen år till julafton'', har gjorts som appar för mobiler och paddor.<ref>[https://www.vk.se/2015-11-09/byra-far-prestigeuppdrag-fran-svt Byrå får prestigeuppdrag av Svt], ''Västerbottens-Kuriren'', 9 november 2015</ref>

=== Kanaler och tjänster som upphört ===
[[SVT World]] skapades år 1988 för svensktalande i Finland och utvecklades med tiden till en satellitkanal som riktades mot hela världen. SVT World upphörde 2017. I samband med starten av det digitala marknätet 1999 startade SVT fem regionala kanaler, som år 2002 ersattes av extrakanaler [[SVT Extra]] som i sin tur också upphörde helt efter 2004. 2006–2010, innan SVT1 och SVT2 gick över till HDTV, hade SVT en särskild kanal för HDTV-sändningar, [[SVT HD]].

Bland andra tjänster som upphört finns:
* SVT Opinion, debattforum på svt.se<ref>{{webbref |url=https://dagensopinion.se/artikel/svt-debatt-forsvinner-blir-svt-opinion/ |titel=SVT Debatt försvinner – blir SVT Opinion|hämtdatum=3 november 2024 |datum=6 maj 2014 |verk=dagensopinion.se}}</ref> 
* [[SVT Flow]], webbkanal (2014–2015)
* [[Edit (SVT-tjänst)|Edit]], interaktiv nätplattform (2015–2016).<ref>Erik Wisterberg. "[http://www.breakit.se/artikel/5356/svt-skrotar-den-kritiserade-digitala-ungdoms-sajten-edit-se SVT skrotar den kritiserade digitala ungdoms-sajten Edit.se]", breakit.se, 31 oktober 2016. Åtkomst den 15 november 2016.</ref><ref>Yasmine Winberg. "[http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/10/31/efter-kritiken-svt-skrotar-edit.se/ Efter kritiken: SVT skrotar Edit.se]", resume.se, 31 oktober 2016. Åtkomst den 15 november 2016.</ref>

=== Program ===
Sändningstillståndet reglerar bland annat att SVT ska erbjuda ett mångsidigt programutbud "som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper". I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket. Dessutom finns ett krav att innehållet ska vara opartiskt och sakligt, samt att den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående ska ges tillfälle till 
genmäle. Radio- och TV-lagen stadgar att den som har "befogat anspråk på att bemöta ett påstående" ska ges tillfälle till beriktigande ([[rättelse]]).

Det SVT-program som lockar de största tittarskarorna är ''[[Melodifestivalen]]''. Av de hundra mest sedda SVT-programmen 2000–2015 var hälften avsnitt ur ''Melodifestivalen''. Bland andra program med mycket höga tittarsiffror fanns större sportevenemang (exempelvis [[Världsmästerskapet i fotboll för herrar|fotbolls-VM]] och [[fotbolls-EM]]), ''[[Eurovision Song Contest]]'' och programmet ''[[Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul]]''.<ref>"[http://www.mms.se/hottop/hottop.asp HotTop] {{Wayback|url=http://www.mms.se/hottop/hottop.asp |date=20120427064146 }}", [[Mediamätning i Skandinavien]] webbplats. Åtkomst 28 februari 2016. Av de hundra mest sedda programmen 2000-2015 stod ''Melodifestivalen'' för 50. Övriga program: ''Kalle Anka'' 16 program, ''Eurovision Song Contest'' 13, ''Så ska det låta'' 6 (sända 2002-2005), ''Expedition Robinson'' 5 (sända 2000-2004), Fotbolls-EM 4, Vinter-OS 3, Fotbolls-VM 2 och Sommar-OS 1.</ref>

==== Nyheter ====
Nyheter står för en relativt liten del av SVT:s utbud och tillhör inte de mest sedda programmen. År 2014 var 9 procent av de totalt sända timmarna nyheter.<ref name="svt-ps-2014">"[http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/article2711775.svt/binary/Public%20service-redovisning%202014 Sveriges Televisions public service-redovisning 2014]" (sid 24), svt.se. Åtkomst 29 juli 2015.</ref> Det kan jämföras med fiktion (29 procent), underhållning (11 procent) och sport (7 procent).<ref name="svt-ps-2014"/>

De viktigaste riksnyhetssändningarna under kvällen är Rapport 18.00, Rapport 19.30 och Aktuellt 21 (klockan 21.00). Rapport sänder kortare nyheter dygnet runt i de olika SVT-kanalerna. ''Aktuellt'' är sedan 2012 en timme långt måndag-torsdag. Rapport 19.30 är 25 minuter långt på vardagar.

Det första nyhetsprogrammet ''[[Aktuellt]]'' startade 1958. I samband med starten av TV2 lades ''Aktuellt'' ned och ersattes av ''[[TV-nytt (Sveriges Radio-TV)|TV-nytt]]'' som var gemensamt för båda kanalerna. Kanalerna hade även varsitt "kommenterande" nyhetsprogram och det var som sådant ''[[Rapport]]'' startade 1969. Efter en omorganisation 1972 fick kanalerna istället varsitt allmänt nyhetsprogram, återuppståndna ''Aktuellt'' i TV1 och ''Rapport'' i TV2. De båda programmen var två helt skilda nyhetsorganisationer utan samverkan. Under 1990-talet utökades sändningarna, samtidigt som de båda organisationerna började samarbeta i viss utsträckning. År 2000 slogs ''Rapport'' och ''Aktuellt'' ihop med då nystartade [[SVT24]] och bildade en enda nyhetsorganisation. Efter år 2007 sänds ''Aktuellt'' bara en gång per kväll (utom lördagar) och har ett mer fördjupande uppdrag, medan ''Rapport'' står för rak nyhetsförmedling.

SVT har sedan 2001 även ett särskilt nyhetsprogram för kulturhändelser, kallat ''[[Kulturnyheterna]]''. 1990–2011 fanns även ett program för ekonominyheter, ''[[A-ekonomi]]''.<ref>{{Webbref|url=http://svt.se/2.22620/1.2345948/a-ekonomi_laggs_ner |titel=A-ekonomi läggs ner |utgivare=Sveriges Television |hämtdatum=2011-03-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110304153957/http://svt.se/2.22620/1.2345948/a-ekonomi_laggs_ner |arkivdatum=2011-03-04 }}</ref>

==== Underhållning ====
SVT producerar många olika sorters underhållningsprogram. Det program som ses av flest är ''[[Melodifestivalen]]'', den svenska uttagningen till ''[[Eurovision Song Contest]]'' vars final kan få över fyra miljoner tittare (enligt tittarmätningar från MMS). Andra mångåriga underhållningsprogram är ''[[Så ska det låta]]'' och ''[[På spåret]]''. ''[[Allsång på Skansen]]'' visas under sommaren på tisdagar.

Underhållning utgjorde år 2014 elva procent av den samlade sändningstiden.<ref name="svt-ps-2014"/>

==== Fiktion och drama ====
{{Huvudartikel|SVT Drama}}
Televisionen har producerat drama sedan provsändningarna 1954 och har sedan dess lämnat bakom sig otaliga produktioner.
Med tiden har teaterproduktionerna ersatts av mer TV-mässiga produktioner, antingen långa eller korta serier eller enstaka program.

[[Ingmar Bergman]], [[Lars Molin (författare)|Lars Molin]] och andra kända regissörer har varit verksamma i SVT-studiorna tillsammans med mängder av skådespelare.<ref>Det skrivs böcker och avhandlingar om alla dessa produktioner och att sammanfatta dessa här är en omöjlighet. Förslag: ''Dramat i tv-soffan'' av Bengt Forslund (Arena 2006).</ref>

Programgenren "Fiktion" utgör 29 procent av SVT:s samlade sändningstid. Där ingår en stor andel av barnprogrammen; om barnprogram exkluderas utgör fiktionen 14 procent av den samlade sändningstiden.<ref name="svt-ps-2014"/>

Programkostnaden för fiktion utgjorde år 2014 ungefär 19 procent av SVT:s samlade programbudget (618,2 miljoner av dryga 3 miljarder kronor). Egenproducerat drama är den programgenre som har den högsta kostnaden per producerad timme.

{{Cirkeldiagram
|bildtext = Biografvisad film och TV-film 2012 fördelad efter ämne. Källa: SVT:s statistikdatabas<ref name="svt-stat-bio">"[http://statistikdatabas.publicservice.se/pxweb2007/Database/Sveriges_Television/SVT_Utbud/Kanaler/Kanaler.asp Tabeller för ämnesområde Kanaler] {{Wayback|url=http://statistikdatabas.publicservice.se/pxweb2007/Database/Sveriges_Television/SVT_Utbud/Kanaler/Kanaler.asp |date=20150722085445 }}", statistikdatabas.publicservice.se. Åtkomst 22 juli 2015.</ref>
|bildram=right
|ovrigt = nej
|värde1 = 50 |etikett1 = Drama
|värde2 = 19 |etikett2 = Komedi
|värde3 = 6 |etikett3 = Thriller, skräck
|värde4 = 6 |etikett4 = Action, deckare, polis
|värde5 = 4 |etikett5 = Romantik
|värde6 = 4 |etikett6 = Sagor
|värde7 = 2 |etikett7 = Krig
|värde8 = 2 |etikett8 = Äventyr
|värde9 = 2 |etikett9 = Fantasy, science fiction
|värde10 = 4 |etikett10 = Musik, dans, västern, agent, spion och övrigt
}}
Inköpt drama är däremot förhållandevis billigt.<ref name="svt-ps-2014"/> Av de biografvisade filmerna 2012 var de flesta dramer och komedier.<ref name="svt-stat-bio"/>

==== Barnprogram ====
Innan digital-TV-starten sändes barnprogram i de två "analoga" kanalerna. År 1990 fick barnprogrammen under förkvällen i Kanal 1 en inramning med egna programpresentatörer som senare utvecklades till ''[[Bolibompa]]''. I december 2002 startade [[Barnkanalen]] och i augusti 2008 flyttade barnprogrammen i SVT1 dit. År 2019 bytte Barnkanalen namn till [[SVT Barn]]. Vid utgången av 2022 upphörde ''Bolibompa'' som inramningsprogram för kvällens barnprogram i Barnkanalen och epoken med särskild inramning av barn-TV tog slut.<ref>[https://omoss.svt.se/arkiv/bloggarkiv/2022-12-31-en-epok-har-gatt-i-graven---svt-barn-slutar-att-rama-in-smabarnsutbud-i-broadcast.html En epok har gått i graven - SVT Barn slutar att rama in småbarnsutbud i broadcast], SVT, 31 december 2022</ref>

I produktionen av barnprogram ingår alla slags genrer: nyheter för barn ''([[Lilla Aktuellt]]),'' sport för barn ''([[Lilla Sportspegeln]]), ''underhållning för barn ''([[Lilla Melodifestivalen]]),'' fakta för barn, drama för barn med mera.

''[[Julkalendern i Sveriges Television|Julkalendern]]'' sänds årligen sedan 1960. På [[julafton]] sänds klockan 15.00 ''[[Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul]]'' i [[SVT1]] och är ett av de mest sedda programmen.

==== Sport ====
Sportsändningar lockar stora tittarskaror. SVT sänder åtskilliga evenemang inom många grenar. Vilka grenar som tillägnas mest sändningstid varierar bland annat beroende av [[sändningsrättigheter]]. 2005 sändes mest [[ishockey]], [[längdskidor]], [[Alpin skidsport|alpint]] och [[friidrott]], 2006 var dock fotboll den gren som visades mest, eftersom SVT (tillsammans med TV&nbsp;4) hade rättigheterna till [[Världsmästerskapet i fotboll 2006|fotbolls-VM]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110515115651/http://svt.se/content/1/c6/78/24/43/SVTPSR2006_tabell6.pdf Sveriges public service-redovisning 2006], tabell 6.6 a</ref>

I och med [[avmonopolisering]]en ökade kostnaderna för sporträttigheter stort eftersom konkurrensen ökade och parterna bjöd över SVT:s bud. Detta innebar att många större turneringar togs över av kommersiella kanaler. En annan konsekvens av de ökade priserna på sporträttigheter är att sponsring av sportsändningar tillåtits. Sportsändningar och egenproducerade Eurovisionsprogram är de enda genrer där sponsring tillåts i SVT.

Det finns en tradition av att SVT har sänt de allra största internationella sportevenemangen: [[Världsmästerskapet i fotboll för herrar|fotbolls-VM]] och [[olympiska spelen]]. SVT visar även sportnyhetsprogrammet ''[[Sportnytt]]'', veckokrönikan ''[[Sportspegeln]]'' och flera återkommande sportmagasin. Sportevenemang sänds i SVT1, SVT2, Kunskapskanalen samt i SVT24.

Under 2010 började SVT sända [[e-sport]] via SVT Play och år 2012 sändes första svenska e-sportsändningen i SVT2<ref>[http://www.fz.se/artiklar/nyheter/20120618/svt-sander-e-sport-fran-dreamhack-ikvall SVT sänder e-sport från Dreamhack ikväll] {{Wayback|url=http://www.fz.se/artiklar/nyheter/20120618/svt-sander-e-sport-fran-dreamhack-ikvall |date=20150924020325 }}. [[FZ]]. Läst 2012-06-18</ref><ref>[http://www.svt.se/2.155459/dreamhack_summer SVT E-sport] {{Wayback|url=http://www.svt.se/2.155459/dreamhack_summer |date=20120618171239 }}. [[SVT]]. Läst 2012-06-18</ref>.

==== Regionala program ====
{{Huvudartikel|Regionala nyhetsprogram i Sveriges Television}}
Det första regionala nyhetsprogrammet i svensk television, ''[[Sydnytt]]'', startade 1970. Sedan dess har sändningarna utökats för att bli rikstäckande 1987. Då fanns det åtta nyhetsprogram.

Genom klyvning av nyhetsregioner har antalet nyhetsregioner utökats successivt. Från 2001 fanns elva program, 25 februari 2008 startade SVT ytterligare sju regionala nyhetsprogram som dock bara sände en gång per vardag. I april 2015 gjordes en satsning på regionala nyheter som innebar att antalet regioner utökades till 21 stycken. Därmed hade nästan alla svenska län en egen regional SVT-sändning. Samtidigt fick alla program nya namn.

De regionala nyhetsprogrammen är:
{{Kolumner}}
*[[SVT Nyheter Norrbotten]]
*[[SVT Nyheter Västerbotten]]
*[[SVT Nyheter Jämtland]]
*[[SVT Nyheter Västernorrland]]
*[[SVT Nyheter Dalarna]]
*[[SVT Nyheter Gävleborg]]
*[[SVT Nyheter Uppsala]]
*[[SVT Nyheter Värmland]]
*[[SVT Nyheter Örebro]]
*[[SVT Nyheter Västmanland]]
*[[SVT Nyheter Stockholm]]
*[[SVT Nyheter Södertälje]]
*[[SVT Nyheter Sörmland]]
*[[SVT Nyheter Väst]]
*[[SVT Nyheter Öst]]
*[[SVT Nyheter Jönköping]]
*[[SVT Nyheter Småland]]
*[[SVT Nyheter Halland]]
*[[SVT Nyheter Blekinge]]
*[[SVT Nyheter Helsingborg]]
*[[SVT Nyheter Skåne]]
{{Kolumner-slut}}

Regionala program som inte är nyhetssändningar förekommer enbart sporadiskt.

==== Utländska program ====
SVT visar även ett internationellt programutbud.<ref name="ref_1">Hult, F.M. (2010). Swedish Television as a mechanism for language planning and policy. ''Language Problems and Language Planning, 34''(2), 158-181.</ref> Cirka 70 procent av programutbudet brukar vara inhemskt (egenproducerat eller inköpt) och resten utländskt, men det varierar något år från år. De utländska programmen sänds som regel på originalspråket med svenska undertexter. [[Dubbning (tolkning)|Dubbning]] förekommer bland annat i program som riktar sig till barn och delvis även i dokumentärfilmer.

==== Inköpta program ====
{{Cirkeldiagram
|bildtext = Ursprungsland för inköpta program fördelat efter sändningstid 2005<ref name="SVT-2005"/>
|ovrigt = nej
|värde1 = 27 |etikett1 = USA | färg1 = #0000ff
|värde2 = 22 |etikett2 = Storbritannien | färg2 = #2222aa
|värde3 = 13 |etikett3 = Sverige | färg3 = #ffff00
|värde4 = 13 |etikett4 = Övriga Norden | färg4 = #4444ff
|värde5 = 9 |etikett5 = Övriga Europa | färg5 = #6666aa
|värde6 = 6 |etikett6 = Frankrike | färg6 = #8888ff
|värde7 = 4 |etikett7 = Tyskland | färg7 = #aaaaff
|värde8 = 4 |etikett8 = Kanada | färg8 = #ccccff
|värde9 = 2 |etikett9 = Övriga världen | färg9 = red
}}

De flesta program på SVT är egenproducerade.<ref name="SVT-2005">"SVT 2005 − Med årsredovisning" (sid 28).</ref> Av de inköpta programmen 2005 kom 67 procent från Europa och 31 procent från Nordamerika.<ref name="SVT-2005"/>

Program inköpta från [[BBC]] och [[Public Broadcasting Service|PBS]] är inte sällan nedklippta exportversioner och inte de original som visas i hemländerna Storbritannien och USA.<ref>Jimmy Svensson. "[http://tvdags.se/artikel/nu-ar-det-klippt-igen-ni-som-kollar-the-vietnam-war-pa-svt-missar-ohemula-7-timmar Nu är det klippt igen… Ni som kollar The Vietnam War på SVT missar ohemula 7 timmar!] {{Wayback|url=http://tvdags.se/artikel/nu-ar-det-klippt-igen-ni-som-kollar-the-vietnam-war-pa-svt-missar-ohemula-7-timmar |date=20180510233029 }}", tvdags.se, 3 januari 2018. Åtkomst den 11 maj 2018.</ref>

==== Minoritetsprogram ====
SVT sänder tre nyhetsprogram för minoriteter varje vardag: ''[[Uutiset]]'' på finska, ''[[Ođđasat]]'' på [[samiska]] och ''[[Nyhetstecken]]'' på [[svenskt teckenspråk]]. Det förekommer även barnprogram på finska, samiska, teckenspråk, romani samt [[meänkieli]].<ref name="ref_1"/>

== Organisation och ägande ==
=== Ägarstruktur och relation till staten ===
Företaget ägs av [[Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR]], vars ledamöter utses av regeringen. Stiftelsen utser SVT:s styrelseledamöter.<ref>[http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/vem-ager-public-service SVT ägs av en stiftelse], SVT</ref> Ledamöterna får enligt bolagsordningen inte ha partipolitiska uppdrag.<ref>{{webbref |url=https://omoss.svt.se/download/18.430524ae187e0c867201f2b/1683123281416/Protokoll%20arsstamma%20SVT%20230419%20inkl%20bilaga%20.pdf |titel=Protokoll, SVTs bolagsstämma 2023 |hämtdatum=18 januari 2024 |datum=21 april 2023|verk=Sveriges television, svt.se}}</ref>

Tidigare ägdes de olika programbolagen av intressenter i näringslivet, medierna och folkrörelserna. Ett uttalat syfte vid övergången till nuvarande ägarstruktur med en ägarstiftelse var att programproduktionen skulle få en självständig ställning och vara oberoende både från staten<ref>{{webbref|url=https://lagen.nu/prop/1992/93:236|titel=Proposition 1992/93:236 om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten|verk=lagen.nu}} "Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens oberoende från otillbörligt inflytande"</ref> och kommersiella intressen. Alla beslut om programproduktionen ligger hos VD och företagsledningen.

Trots att staten aldrig har varit ägare till varken SVT, SR, eller UR finns det flera kopplingar till staten:
* [[Radio- och TV-lagen]] reglerar de övergripande villkoren<ref>{{webbref |url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/radio-och-tv-lag-2010696_sfs-2010-696/ |titel=Radio- och TV-lagen |hämtdatum=18 januari 2024 |verk=Riksdagen.se}}</ref>.
* Regeringen utser de elva ledamöterna i ägarens (förvaltningsstiftelsens) styrelse. 
* Verksamheten finansieras genom en avgift som tas ut genom skattesystemet. 
* Regeringen fastställer företagets [[sändningstillstånd]]<ref name="Sändningstillstånd">{{webbref |url=https://omoss.svt.se/svts-roll/svt-ar-sjalvstandigt-och-oberoende.html|titel=SVT ägs inte av staten|hämtdatum=18 januari 2024 |verk=svt.se}}</ref> som bland annat stadgar att "verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället." I sändningstillståndet ställer regeringen även [[Sveriges_Television#Program|krav på utformningen av programmen]] (till exempel krav på opartiskhet och saklighet).
* SVT är en del av totalförsvaret och ska fortsätta sin verksamhet i krig. [[Sändningstillstånd#Lydnadsparagrafen|En speciell paragraf i sändningstillståndet]] reglerar att SVT vid högsta beredskap i landet ska utgöra en självständig organisation med totalförsvarsuppgifter, men lyda direkt under [[Sveriges regering|regeringen]].<ref name="Sändningstillstånd"/>

=== Organisation, personal och företagskultur ===
SVT ska enligt sitt uppdrag producera program från hela landet. Större produktion sker i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. År 2015 fanns SVT på 27 orter. Vid utgången av 2023 hade SVT personal på 50 orter. Samma år producerades 21 olika lokala nyhetsprogram. Större orter för främst nyhetsproduktion var då, förutom storstäderna, bland andra Eskilstuna, Falun, Gävle, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Luleå, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Uppsala, Umeå, Visby, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund. Dessutom fanns mindre lokalredaktioner, ibland bemannade med en person.<ref name="svtpsr23">{{webbref |url=https://omoss.svt.se/download/18.418b794c18e1e1d25f5feee/1709911677753/public_service-redovisning_2023.pdf |titel=SVT:s Public serviceredovisning 2023|hämtdatum=21 april 2023|verk=SVT.se}}</ref>

Ledningsenheter för ekonomi, planering, kommunikation, HR med flera finns i Stockholm.

Organisationen bygger på hur man organiserar och utvecklar programverksamheten. Det sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Så också under 2008 då en ny organisation med tre divisioner trädde i kraft den 1 september; Nyhetsdivisionen, Allmän-TV-divisionen samt Division SVTi (interaktiv).

Personaltidningen hette ''Vi på TV'' fram till december 2019.<ref name="vpt-20191115">{{Webbref |url=https://vipatv.svt.se/204/artiklar/2019-11-15-nast-sista-nyhetsbrevet-for-vipatv.html |titel=Näst sista nyhetsbrevet för Vipåtv |hämtdatum=2020-04-16 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20191119143408/https://vipatv.svt.se/204/artiklar/2019-11-15-nast-sista-nyhetsbrevet-for-vipatv.html |arkivdatum=2019-11-19 }} vipatv.svt.se. 15 november 2019.</ref> Den hette tidigare ''Antennen''.

Public service-företagen hade tidigare en egen separat [[arbetsgivarorganisation]] kallad SRAO. Den 1 juli 2009 slogs SRAO ihop med två andra arbetsgivarorganisationer för att bilda [[Medieföretagen]] inom Almega.<ref>[https://www.mynewsdesk.com/se/almega/pressreleases/mediefoeretagen-ny-arbetsgivarorganisation-298236 Medieföretagen - ny arbetsgivarorganisation], Almega, 28 maj 2009</ref> SVT blev således även medlem i [[Svenskt Näringsliv]].<ref>{{webbref |url=http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1414956&fileOId=1567477 |titel=Hotar Svenskt Näringsliv SR:s och SVT:s oberoende? |hämtdatum=19 februari 2014 |verk= av [[Anders Kjellberg (sociolog)|Anders Kjellberg]] }}</ref>

==== Arbetsmiljö ====
SVT:s arbetsmiljö har av tidningen Journalisten beskrivit som att den "är med på topplistan över de mest attraktiva arbetsplatserna i Sverige"
<ref>https:////www.journalisten.se/nyheter/svt-och-sr-pa-topplistan-over-attraktiva-arbetsgivare</ref>, samtidigt som stress är ett återkommande tema i de många artiklar tidningen skrivit om arbetsmiljön<ref>https:////www.journalisten.se/nyheter/stress-far-journalister-pa-svt-att-ga-ner-i-tid</ref>.

=== Chefer vid Sveriges Television ===
:''Huvudartikel: [[Lista över chefer inom Sveriges Television]].''
Innan SVT bildades fanns det kanalchefer. [[Nils Erik Bæhrendtz]] var chef för Sveriges Radio TV 1958–1968. Han efterträddes av [[Håkan Unsgaard]] som blev TV1-chef. [[Örjan Wallqvist]] blev TV2-chef när kanalen startade 1969.

När SVT blev ett självständigt bolag, fick de en egen chef. Vd:n utses av SVT:s styrelse.
* [[Magnus Faxén]] 1978–1981
* [[Sam Nilsson]] 1981–1999
* [[Maria Curman]] 2000–2001
* [[Christina Jutterström]] 2001–2006
* [[Eva Hamilton]] 2006–2014
* [[Hanna Stjärne]] 2015–2024
* [[Anne Lagercrantz]] 2024–

Efter att Sam Nilsson slutade infördes ett tvådelat ledarskap med en programdirektör parallellt med vd:n.
* [[Mikael Olsson Al Safandi|Mikael Olsson]], 2000–2000
* [[Leif Jakobsson (SVT-chef)|Leif Jakobsson]], 2001–2007

Eva Hamilton avskaffade den samlade programdirektören år 2007 och införde i stället en ordning med två programdirektörer, en för nyheter och sport och en för "allmän-TV".<ref>[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-organisation-pa-sveriges-television Ny organisation på Sveriges Television], SVT Nyheter, 24 januari 2007</ref>

=== Styrelse ===
Tidigare utsågs SVT:s styrelseordförande av [[Sveriges regering]], och även övriga styrelsemedlemmar utsågs indirekt av regeringen genom [[Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR]].{{Källa behövs|datum=2023-01}} Idag (2023){{förtydliga|Sedan när?|datum=2023-01}} utses SVT:s styrelseledamöter av [[Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR]].{{Källa behövs|datum=2023-01}}

Styrelseordförande för SVT har varit:
*[[Lennart Sandgren]], 1978–1994
* [[Anna-Greta Leijon]], 1994–2000
* [[Allan Larsson]], 2000–2005
* [[Lars Engqvist]], 2005–2011
* [[Göran Johnsson]], 2011–2014
* [[Anna-Karin Celsing]], 2014–2020
* [[Kia Orback Pettersson]] 2020–2024<ref>{{Webbref|titel=Förvaltningsstiftelsen|url=https://forvaltningsstiftelsen.se/|verk=forvaltningsstiftelsen.se|hämtdatum=2020-12-08}}</ref>
* [[Christina Björklund]], 2024–<ref>{{webbref |url=https://www.dn.se/kultur/christina-bjorklund-styrelseordforande-for-svt/ |titel=Christina Björklund styrelseordförande för SVT|datum=17 april 2024|hämtdatum=21 april 2024 |verk=TT/DN.se}}</ref>

=== Förslag om sammanslagning av public service-företagen ===
Då och då utreds och diskuteras frågan om en konsolidering inom public service-sfären, vilket skulle innebära att SVT slogs samman med Sveriges Radio eller Utbildningsradion. Det brukar anföras att verksamheten då skulle bli mer kostnadseffektiv vilket kan frigöra resurser till program. Sveriges Radio och Utbildningsradion brukar motsätta sig sådana förslag medan SVT har varit positiv.

I augusti 1984 föreslog SR:s styrelseordförande [[Harry Schein]] och fem andra ledamöter i SR:s styrelse att verksamheten skulle samordnas i ett företag.<ref>Tidningarnas Telegrambyrå, 18 augusti 1984</ref> Dotterbolagen motsatte sig dock detta.<ref>Tidningarnas Telegrambyrå, 23 augusti 1984</ref>

2008 förordade Sveriges televisions före detta vd [[Christina Jutterström]] i en debattartikel i ''[[Dagens Nyheter]]'' en sammanslagning av SVT med Sveriges radio och Utbildningsradion.<ref>Peter Wolodarski. "[http://www.dn.se/ledare/signerat/ater-mot-monopolet Åter mot monopolet.]", ''[[Dagens Nyheter]]'', 12 februari 2008. Läst den 18 mars 2013.</ref> [[Eva Hamilton]] sade att det var oundvikligt, men inte aktuellt just då eftersom det saknades dels politiskt stöd och dels vilja från Sveriges Radio.<ref name="el-2008-03-15">{{webbref|titel=Eva Hamilton vill samordna public service|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885|utgivare=Sveriges Radio|hämtdatum=1 mars 2013|datum=15 mars 2008}}</ref>

2013 föreslog Hamilton i stället en sammanslagning av SVT med Utbildningsradion där den senare skulle bli en "utbildningsdivision". Syftet var att få ett större genomslag och en större bredd för kunskaps- och utbildningsprogram. Det skulle ske genom rationaliseringar och effektiviseringar genom att samarbeta och spara 45–60 miljoner kronor om året. UR avvisade förslaget och menade att verksamheten hotades. Någon sammanslagning med Sveriges radio var inte heller aktuell då Hamilton oroade sig för mångfalden i kvalitativ journalistik.<ref name="el-2013-03-09">"[https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/163512?programid=3071 Eva Hamilton - ska SVT bli ännu större?]" (vid 18.11), ''[[Ekots lördagsintervju]]'', 9 mars 2013. Läst den 18 mars 2013.</ref>

Public service-utredningen för tillståndsperionden 2026-2033 föreslog att en sammanslagning av bolagen skulle utredas vidare.<ref>[https://www.svt.se/kultur/public-service-kommitten-presenterar-sina-forslag Public service får ett fortsatt brett uppdrag], SVT Kultur, 14 maj 2024</ref>{{bäst före|20251231|Uppdatera om det blev någon utredning.}}

==Genomslag och förtroende==
=== Räckvidd ===
SVT:s [[Räckvidd (marknadsföring)|räckvidd]] har varit relativt hög bland den svenska befolkningen över tid. Under 1986 använde omkring 58 procent av befolkningen SVT minst fem dagar i veckan (inklusive [[Sveriges Radio]]), med en svag nedgång till 52 procent under 2015. Det är heller ingen större skillnad i användningen av SVT mellan den politiska vänstern respektive högern (däremot mellan partianhängare).<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Selective Exposure to Public Service News over Thirty Years: The Role of Ideological Leaning, Party Support, and Political Interest|url=http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1940161219836223|tidskrift=The International Journal of Press/Politics|år=2019-07|hämtdatum=2020-08-29|issn=1940-1612|sid=293–314|volym=24|nummer=3|doi=10.1177/1940161219836223|språk=en|förnamn=Peter M.|efternamn=Dahlgren}}</ref>

År 2023 tittade den genomsnittlige personen på SVT 40 minuter per dag. Den siffran har sjunkit successivt under flera år.<ref name="svtpsr23"/> År 2019 var den 53 minuter.<ref name="siffror-dhvs-r-2021"/>

=== Uppfattat värde för samhället ===
Andelen som anser att SVT har ett mycket eller ganska stort värde för samhället i stort sjönk mellan 2014 och 2015 från 83 procent till 71 procent. Därefter har andelen legat ganska konstant.<ref name="siffror-dhvs-r-2021"/> År 2023 började SVT tillämpa tre olika mått av värdet för samhället – total räckvidd i befolkningen (80 procent 2023), förtroende för innehåll (77 procent 2022) och om innehållet ger kunskaper och insikter (70 procent 2023).<ref>{{webbref |url=https://omoss.svt.se/download/18.418b794c18e1e1d25f5feee/1709911677753/public_service-redovisning_2023.pdf |titel=SVT:s public serviceredovisning 2023 |hämtdatum=27 oktober 2024 |verk=svt.se}}</ref>

=== Förtroende ===
Enligt [[Medieakademien]]s förtroendebarometer har företaget haft ett stort förtroende och placerat sig bland dem med högst förtroende. 2010−2018 har det varit en svagt sjunkande trend till 58 procent<ref name="ma-fb-2018"/> som har mycket eller ganska stort förtroende för företaget. Undantaget var mätningen 2017 då företaget tappade 6 [[procentenhet]]er från 66 procent till 60 procent <ref>"[https://web.archive.org/web/20170406200432/http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2017/04/1536745-Fo%CC%88rtroendebarometern-2017.pdf Förtroendebarometer 2017]" (sid 17), medieakademien.se. Arkiverad på [[Internet Archive]] från [http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2017/04/1536745-Fo%CC%88rtroendebarometern-2017.pdf originalet] den 6 april 2017. Åtkomst den 6 april 2017.</ref> 

Även [[SOM-institutet]]s mätningar 2010 till 2016 visade en svagt sjunkande trend för förtroendet.<ref name="somi-201704"/>{{rp|33}}

==== Förtroendebalans och uppfattad opartiskhet ====
Drygt 70 procent av befolkningen uppgav i en mätning från [[SOM-institutet]] år 2019 att de hade mycket eller ganska stort förtroende för innehållet i SVT och SR. Opinionen är dock polariserad. Förtroendet för SVT var betydligt lägre hos dem som sympatiserar med [[politisk höger]] jämfört med dem som sympatiserar med [[politisk vänster]], trots att båda grupperna i hög utsträckning tar del av SVT:s nyheter. Av dem som står till vänster hade 86 procent förtroende för public service. Motsvarande siffra för högersympatisörer var 60 procent.<ref>{{Webbref|titel=SVT lockar både höger- och vänstertittare|url=https://tt.omni.se/svt-lockar-bade-hoger-och-vanstertittare/a/93v4Or|verk=tt.omni.se|datum=2024-05-17|hämtdatum=2024-10-05|utgivare=Tidningarnas Telegrambyrå}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Regntunga skyar {{!}} SOM-institutet, Göteborgs universitet|url=https://www.gu.se/som-institutet/resultat-och-publikationer/bocker/regntunga-skyar|verk=www.gu.se|datum=2024-01-08|hämtdatum=2024-10-05|språk=sv}}</ref>

[[SOM-institutet]]s mätning 2016 visade för SVT en positiv "förtroendebalans"{{Anmärkning|Förtroendebalans är andel ''med förtroende'' minus andel ''utan förtroende'' bland dem med uppfattning.<ref name="somi-201704"/>{{rp|32}}}} på 85 för de "klart till vänster" vilket kan jämföras med 53 för de "klart till höger".<ref name="somi-201704"/>{{rp|36}} Mätningen 2018 visade att av de som stod "klart till vänster" hade 85 procent mycket/ganska stort förtroende medan av de som stod "klart till höger" hade 59 procent mycket/ganska stort förtroende.<ref name="som-2018"/>{{rp|10}} Förtroendet i gruppen "klart till höger" kan jämföras med gruppens förtroende för SVT som år 2010 var 79 procent.<ref name="som-2018"/>{{rp|10}}<ref name="somi-2018-s42"/><ref name="svt-20180424"/>

Även [[Medieakademien]]s förtroendebarometer publicerad 2018 visade för SVT på ett förtroende på 77 procent bland Rödgröna väljare jämfört med 62 procent hos Alliansväljare och 27 procent hos Sverigedemokrater.<ref name="ma-fb-2018"/> Åren 2014−2018 hade förtroendeskillnaden ökat.<ref name="ma-fb-2018"/>

{{Stapeldiagram
|markör=right
|beskrivning=Procentandel mycket/ganska stort förtroende för SVT 2019<br/>efter de tillfrågades partisympatier<ref name="ia-ma-fb-2019"/>{{rp|26}}
|diagrambredd=200px
|staplar=
{{Procentstapel|[[Miljöpartiet|MP]]|green|94}}
{{Procentstapel|[[Liberalerna|L]]|{{EU/meta/ljusblå}}|78}}
{{Procentstapel|[[Vänsterpartiet|V]]|{{EU/meta/bordeaux}}|76}}
{{Procentstapel|[[Socialdemokraterna (Sverige)|S]]|{{EU/meta/röd}}|76}}
{{Procentstapel|[[Centerpartiet|C]]|lime|74}}
{{Procentstapel|[[Moderaterna|M]]|{{EU/meta/blå}}|58}}
{{Procentstapel|[[Kristdemokraterna (Sverige)|KD]]|blue|44}}
{{Procentstapel|[[Sverigedemokraterna|SD]]|yellow|28}}
}}
2019 redovisade Medieakademien förtroendet hos sympatisörer hos de enskilda partierna i stället för hos blocken. Där framgick att det var stor skillnad i förtroende mellan de partier som ingått i Alliansen, och att sympatisörer med Centerpartiet och Liberalerna hyste lika stort förtroende för SVT som sympatisörer med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (mellan 74 procent och 78 procent). Sympatisörer med Miljöpartiet hyste 94 procent mycket/ganska stort förtroende.<ref name="ia-ma-fb-2019"/>{{rp|26}}

År 2020 var de största förändringarna hos sympatisörer med KD (+16), MP (-9), S (+8) och C (+6).<ref name="ia-ma-fb-2020"/>{{rp|20}} [[Emanuel Karlsten]], ordförande för [[Medieakademin|Medieakademien]], kommenterade "Vi kan till exempel konstatera att SVT och Sveriges Radio delar svenskarna mer än vår syn på Donald Trump."<ref name="ia-ma-20200311"/>

Enligt Medieakademiens förtroendebarometer 2023 var SVT, bortsett från riksdagspartierna, den organisation där [[korrelation]]en mellan förtroende och partisympatier (partipolariserat förtroende) var som störst.<ref name="ma-fb-2023"/>{{rp|46}} Förtroendet för SVT var mer partipolariserande än det för [[Sveriges regering]],<ref name="ma-fb-2023"/>{{rp|46}} och det var det största partipolariserade förtroendet av alla medier i Sverige.<ref name="ma-fb-2023">{{Webbref |url=http://medieakademin.se/wp-content/uploads/2023/03/Presentation_fortroendebarometern_2023-WEBB-Final.pdf |titel=FÖRTROENDE-BAROMETERN 2023 |hämtdatum=2023-10-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20230613152959/http://medieakademin.se/wp-content/uploads/2023/03/Presentation_fortroendebarometern_2023-WEBB-Final.pdf |arkivdatum=2023-06-13 }} medieakademin.se, 2023.</ref>{{rp|48}}

SVT gjorde en publikundersökning och använde [[socialpsykologi|socialpsykolog]]en [[Jonathan Haidt]]s [[moralfundamentsteori]]. Helena Olsson vid SVT skrev 2020 att "Vad vi ser indikationer på är att de som misstror vårt oberoende tycker att vi är för omhändertagande. Vi är för upptagna av orättvisor och uppfattas vara partiska till förmån för svaga grupper istället för att peka på människans eget ansvar. Forskning visar att just moralfundamenten omsorg och rättvisa är vanligast för socialliberaler och socialister att orientera utifrån. Konservativa däremot utgår från alla sex moralfundament när de formar sina ståndpunkter."<ref>Helena Olsson. "[https://mediestudier.cdn.prismic.io/mediestudier/33327a7c-044e-4a80-a33f-697ad125cf77_Sanning_+fo%CC%88rbannad+lo%CC%88gn+%26+journalistik.pdf Sanning, förbannad lögn & journalistik]", kapitel "Hur hamnade SVT i en korseld av kritik?", s 111, [[Institutet för mediestudier]], 2020.</ref>

==== Diskussioner om oberoendet ====
Konstruktionen med en förvaltningsstiftelse som äger programbolagen är omdiskuterad. SVT anser att det faktum att stiftelsen inte har rätt att påverka programinnehållet ger företaget en självständig ställning som är helt oberoende och skyddad från påtryckningar, bland annat i en av de viktigaste uppgifterna, att "... granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna ...".<ref>{{webbref |url=https://omoss.svt.se/svts-roll/svt-ar-sjalvstandigt-och-oberoende.html |titel=Om oss |hämtdatum=15 januari 2024 |verk=svt.se }}</ref> 

Kritiker har dock ifrågasatt att verksamheten verkligen är oberoende från statlig styrning, eller att SVT står fria från den politiska makten. Författaren och debattören [[Thomas Gür]] har till exempel skrivit att "Förvaltningsstiftelsen ”skapas” således inte av sig själv eller av en okänd aktör, utan av statsmakten som helt 
bestämmer över den".<ref name=":1">{{Bokref|titel=Snigeln & haren : Så kan mediepolitiken komma ikapp medieutvecklingen.|url=https://www.worldcat.org/oclc/1255162674|datum=2021|hämtdatum=2023-01-15|isbn=978-91-984982-9-5|oclc=1255162674|förnamn=Niclas|efternamn=Malmberg|sid=163-177|kapitel=Inte public service – kalla statstelevision och statsradio|medförfattare=Thomas Gür}}</ref> Författaren [[Lars Anders Johansson]] har formulerat kritiken med att "Medier som finansieras och kontrolleras av den politiska makten, direkt eller indirekt, kan inte enligt någon rimlig definition anses vara fristående eller oberoende".<ref>{{Webbref|titel=Statliga medier är aldrig fria och oberoende|url=https://kompassmagasin.se/statliga-medier-ar-aldrig-fria-och-oberoende/|verk=Kompass|datum=2020-06-03|hämtdatum=2023-01-16|språk=sv-SE|förnamn=Lars Anders|efternamn=Johansson}}</ref>

Författaren [[Gunnar Wetterberg]] har beskrivit den av regeringen tillsatta förvaltningsstiftelsen som "en bräcklig modell", och har föreslagit att ett det inrättas ett "huvudmannaråd" med uppgift att utse ledamöter i stiftelsen.<ref>{{Webbref|url=https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sa-har-kan-public-service-befrias-fran-regeringen/|titel=Så här kan public service befrias från staten|datum=10 november 2023|hämtdatum=2024-04-19|efternamn=Wetterberg|förnamn=Gunnar|verk=Expresssen.se}}</ref> Även [[Föreningen Oberoende public service]], där bland andra förra SVT-chefen [[Christina Jutterström]] och den tidigare SR-chefen [[Kerstin Brunnberg]] ingår, har föreslagit att regeringen inte ska ha egen makt att utse stiftelsens ledamöter och att programföretagens oberoende ska grundlagsskyddas.<ref>{{Webbref|url=https://oberoendepublicservice.se/?page_id=287|titel=Viktigare än någonsin – ett starkare Public Service||hämtdatum=2024-04-19|verk=Föreningen Oberoende Public Service, OPS.se}}</ref>

==== Diskussioner om journalistisk partiskhet ====
Ända sedan den svenska TV-verksamheten kom igång under mitten av 1950-talet har det diskuterats hur företaget och dess medarbetare hanterar kravet på opartiskhet och balans i förhållande politiska ideologier och partier. 

SVT-medarbetarnas [[Den svenska journalistkåren#Partisympatier|partisympatier]] diskuteras ofta men det saknas gedigna undersökningar. I ett större forskningsprojekt rörande journalistkåren i Sverige, som genomfördes 2011–2012 av professor [[Kent Asp]], förklarade omkring hälften av de 93 SVT-journalister som besvarade enkäten att de tyckte bäst om [[miljöpartiet]].<ref name="gu-j-11"/> Detta nedbrutna resultat för SVT kritiserades för att ha ett alltför svagt underlag<ref name="dm-20140422"/>, vilket tillbakavisades av rapportförfattaren<ref name="svt-20140423"/>.

Personalens politiska bakgrund fick stor uppmärksamhet i samband med starten av TV2 år 1969, då det nyrekryterades en stor skara akademiker som många hade vänstersympatier och -bakgrund i ton med tidsandan.<ref name="Hadenius">{{bokref|efternamn=Hadenius|förnamn=Stig|titel=Kampen om monopolet: Sveriges radio och TV under 1900-talet|år=1998|utgivare=Prisma|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|isbn=9151834316|libris=8357983}}</ref> Senare har journalisten och författaren [[Jan Guillou]], som själv varit programledare på SVT, liknat rekryteringen med att televisionen anställde "en halv Vietnam-demonstration".<ref>{{webbref |url=https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/qRlVb0/ingenting-retar-upp-yttersta-hogern-som-public-service |titel=Ingenting retar upp yttersta högern som public service |hämtdatum=20 januari 2024 |efternamn=Guillou |förnamn=Jan ||datum=1 augusti 2021|verk=aftonbladet.se }}</ref>

Dåvarande radiochefen [[Olof Rydbeck]] kommenterade i sina memoarer problemen med denna stora rekrytering. Han skrev: "Men det kunde inte undvikas vid en massanställning just vid denna tid att åsiktsfördelningen inom denna skara blev mycket ensidig".<ref name="Rydbeck">{{bokref|efternamn=Rydbeck|förnamn=Olof|titel=I maktens närhet: diplomat, radiochef, FN-ämbetsman|år=1990|sid=219|utgivare=Bonn|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|isbn=9100479519|libris=7147974}}</ref> Även  journalisten [[Åke Ortmark]], som bland annat arbetade som chef för Aktuellt, kommenterade rekryteringen inför TV2-starten och skrev retoriskt i sina memoarer: "Hur många i vänsterlägret på TV2 var demokratiskt pålitliga? Fem procent eller nittiofem? Ingen vet."<ref name="Ortmark 2013">{{bokref|efternamn=Ortmark|förnamn=Åke|titel=Makten och lögnen: ett liv i televisionens Sverige|år=2013|utgivare=Bonnier|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|isbn=9789100124625|libris=13478490}}</ref>

År 1969 anställdes tre politiskt profilerade journalister på centrala poster inom TV:s nyhetsverksamhet. De tre, [[Sam Nilsson]] (tidigare partisekreterare inom moderaterna och senare SVT-chef), [[Allan Larsson]], (senare socialdemokratisk finansminister) och [[Ivar Peterson]] (med kopplingar till centerrörelsen) anställdes enligt radiochefen [[Olof Rydbeck]] inte på sina politiska meriter, utan för att stärka kontaktytorna inom inrikespolitiken.<ref name="PSiP">{{bokref|redaktör=Fichtelius Erik|titel=Public service i praktiken: en antologi om radio och TV i allmänhetens tjänst|år=1997|utgivare=Sveriges radio|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|isbn=9152217833|libris=7409689}}</ref>.

Programproduktionen har granskats löpande, både av den tidigare Radionämnden, den nuvarande [[Granskningsnämnden]] (som granskar enskilda inslag, men inte programproduktionen som helhet över tid) och av olika utredningar. Sedan moderatledaren [[Yngve Holmberg]] ifrågasatt balansen i valbevakningen 1968 granskade professor [[Jörgen Westerståhl]] nyhetsbevakningen i både radio och TV. Han jämförde utbudet med övriga stora medier i Sverige och kom fram till att inget av de politiska partierna hade missgynnats, även om de fått olika mycket utrymme i sändningarna.<ref>{{tidningsref |rubrik=Bristande objektivitet i många valkommentarer|tidning=[[Dagens Nyheter]] |datum=29 april 1969|sid=6}}</ref> Westerståhl studerade även SR:s (inklusive TV) bild av [[Vietnamkriget]] och kom fram till att bilden i SR var förållandevis positiv till [[FNL]] och [[Nordvietnam]], medan språkbruket och nyhetskällorna hade en [[USA|amerikansk]] dominans.<ref name="Nordicom 2022">{{bokref|redaktör=Bjerling Johannes|titel=Public service: en svensk kunskapsöversikt|år=2022|utgivare=Nordicom|utgivningsort=Göteborg|språk=swe|isbn=9789188855633|libris=xcjbj01lvcc7vr01}}</ref>

Medieforskaren [[Bengt Johansson (medieforskare)|Bengt Johansson]] vid Göteborgs universitet har med utgångspunkt i studier av flera olika valrörelser konstaterat att det inte finns något empiriskt stöd för att det finns en [[politisk vänster|vänster]]- eller [[politisk höger|höger]]vridning i public service-mediernas nyhetsmaterial.<ref name="Nordicom 2022"/>

== Galleri ==
<gallery>
Fil:SVT welcome.jpg|Utanför Studio 1 i TV-huset.
Fil:SVT direktsänder 2012.jpg|SVT direktsänder (skylt i SVT:s bil)
Fil:Vision 86 Sveriges Television.webm|Sveriges Television presenterar sig på "[[Vision 86]]", [[Stockholmsmässan]] 1986.
</gallery>

== Se även ==
{{Kolumner}}
* [[TV-huset, Stockholm]]
* [[Kanalhuset]]
* [[TV-arkivet]]
* [[Fri television]] (tidigare slogan 2005–)
{{Kolumner-slut}}

== Referenser ==
=== Anmärkningar ===
{{Anmärkningslista}}

=== Noter ===
<references>
<ref name="gu-j-11">[[Kent Asp]], Ulrika Andersson. "[http://jmg.gu.se/aktuellt/Nyheter/fulltext//journalist-11.cid1078685 Journalist'11] {{Wayback|url=http://jmg.gu.se/aktuellt/Nyheter/fulltext//journalist-11.cid1078685 |date=20170717102720 }}", ''[[Göteborgs universitet]]'', 9 maj 2012. Åtkomst 22 juli 2015.</ref>
<ref name="svt-20140423">[[Filip Struwe]]. {{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/asp-mats-knutsson-har-gjort-bort-sig |titel=Asp: Knutson har gjort bort sig |hämtdatum=2024-01-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210502084545/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/asp-mats-knutsson-har-gjort-bort-sig |arkivdatum=2021-05-02 }} SVT, 23 april 2014.</ref>
<ref name="dm-20140422">{{webbref |url=https://www.dagensmedia.se/medier/rorligt/avgorande-brister-i-kent-asps-undersokning/ |titel=Avgörande brister i Kent Asps undersökning|hämtdatum=28 december 2023 |datum=22 aprilm2014|verk=Dagensmedia.se}}</ref>
<ref name="somi-201704">"[http://som.gu.se/digitalAssets/1624/1624038_som-seminariet-2017-fm.pdf SOM-Seminariet 2017] {{Wayback|url=http://som.gu.se/digitalAssets/1624/1624038_som-seminariet-2017-fm.pdf |date=20170425184605 }}", gu.se. Åtkomst den 25 mars 2018.</ref>
<ref name="ma-fb-2018">"[https://web.archive.org/web/20180325165713/http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2018/03/Presentation-fortroendebarometern_2018.pdf Förtroendebarometern 2018]", medieakademien.se, 2018. Arkiverad på [[Internet Archive]], åtkomst den 25 mars 2018.</ref>
<ref name="somi-2018-s42">"[https://som.gu.se/digitalAssets/1687/1687285_som-seminariet-2018---f--rmiddag.pdf SOM-Seminariet 2018] {{Wayback|url=https://som.gu.se/digitalAssets/1687/1687285_som-seminariet-2018---f--rmiddag.pdf |date=20180424173803 }}" (s. 42), gu.se. Åtkomst den 10 maj 2018.</ref>
<ref name="svt-20180424">''[[Aktuellt]]'' (vid 13m30s), Sveriges Television, 24 april 2018.</ref>
<ref name="svt-ar2017-r-20180915">"[https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/48/d4/48d45272-5faa-4094-a603-81b396373909/psr_2018_webb.pdf Sveriges Televisions public service-redovisning 2017]", svt.se. Åtkomst den 15 september 2018.</ref>
<ref name="ia-ma-fb-2019">{{Webbref |url=https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2019/03/F%C3%B6rtroendebarometern-2019-1.pdf |titel=Förtroendebarometern 2019 |hämtdatum=2020-03-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190330070635/https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2019/03/F%C3%B6rtroendebarometern-2019-1.pdf |arkivdatum=2019-03-30 }} medieakademien.se, 2019.</ref>
<ref name="sr-20190308">"[https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=7170782 Trots kraven: SVT fortsätter dölja Melodifestivalens intäkter]", ''[[Medierna]]'', [[Sveriges Radio]], 8 mars 2019. Åtkomst den 8 mars 2019.</ref>
<ref name="som-2018">Ulrika Andersson. "[https://som.gu.se/digitalAssets/1724/1724358_2_andersson_medief--rtroende.pdf Medieförtroende - En fråga om ålder, ideologi och relevans] {{Wayback|url=https://som.gu.se/digitalAssets/1724/1724358_2_andersson_medief--rtroende.pdf |date=20190608124016 }}", gu.se. Åtkomst den 8 juni 2019.</ref>
<ref name="medierna-20191005">"[https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1385229?programid=2795 Eget gynnande när SVT krängde barnbok på nyhetsplats, DN nyhetsvärderar sin egen tågcharter och Google vägrar betala medier för länkar]", ''[[Medierna]]'', [[Sveriges Radio]], 5 oktober 2019. Åtkomst den 5 oktober 2019.</ref>
<ref name="ia-ma-20200311">[[Emanuel Karlsten]]. {{Webbref |url=https://medieakademien.se/fortroendebarometern-2020-polisen-v-och-sd-far-rekordstort-fortroende-svt-och-sr-kraftigt-polariserat/ |titel=Förtroendebarometern 2020: Polisen, V och SD får rekordstort förtroende – SVT och SR kraftigt polariserat |hämtdatum=2020-03-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200311194052/https://medieakademien.se/fortroendebarometern-2020-polisen-v-och-sd-far-rekordstort-fortroende-svt-och-sr-kraftigt-polariserat/ |arkivdatum=2020-03-11 }} medieakademien.se, 11 mars 2020.</ref>
<ref name="ia-ma-fb-2020">{{Webbref |url=https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2020/03/Presentation_fortroendebarometern_2020.pdf |titel=Förtroendebarometern 2020 |hämtdatum=2020-03-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200311192033/https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2020/03/Presentation_fortroendebarometern_2020.pdf |arkivdatum=2020-03-11 }} medieakademien.se, 11 mars 2020.</ref>
<ref name="siffror-dhvs-r-2021">{{Webbref |url=https://siffror.svt.se/det-har-vill-svt.html |titel=Det här vill SVT |hämtdatum=2021-02-01 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210201190255/https://siffror.svt.se/det-har-vill-svt.html |arkivdatum=2021-02-01 }} svt.se.
<nowiki><ref name="svt-20230120">Johan von Sydow. "</nowiki>[https://archive.is/EWyvF Kritik mot SVT: 'Självmål att inte berätta vad OS kostar']" (arkiverad), Sveriges Television, 20 januari 2023.</ref>
</references>

=== Källor ===
* [https://web.archive.org/web/20120618124800/http://www.svt.se/2.60395/1.704445/tv-historia_i_artal SVT:s historia i årtal]
* [[Jan Gradvall]], ''"TV! Nedslag i Sveriges Televisions historia"''
* ''Television i Sverige - Ägande och struktur - Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna'', 1996

== Externa länkar ==
*[http://www.svt.se/omsvt/ SVT webbplats – Om SVT]
* {{Commonscat}}
* {{wikiquote}}
* [http://svt.se/ SVT.se - Officiell programwebbplats]

{{Kristallen}}
{{SVT}}{{Nordvision}}
[[Kategori:Sveriges Television| ]]
[[Kategori:Eurovisionen]]
[[Kategori:Företag bildade 1979]]
[[Kategori:TV-kanaler och TV-stationer startade 1956]]
Mallar som används på den här sidan:
Mall:!- (redigera)
Mall:Ambox (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Ambox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Anmärkning (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Anmärkningslista (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Anmärkningslista/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Artikel annan (redigera)
Mall:Bokref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Bäst före (redigera)
Mall:Cirkeldiagram (redigera)
Mall:Cirkeldiagram/tårtbit (redigera)
Mall:Cirkeldiagram/tårtbit/styles.css (redigera)
Mall:Citat (redigera)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite book (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite journal (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite news (redigera)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Commonscat (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:EU/meta/blå (redigera)
Mall:EU/meta/bordeaux (redigera)
Mall:EU/meta/ljusblå (redigera)
Mall:EU/meta/röd (redigera)
Mall:Faktamall (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Faktamall företag (redigera)
Mall:Flaggbild (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flaggbild/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flagicon (redigera)
Mall:Fler källor avsnitt (redigera)
Mall:Förtydliga (redigera)
Mall:Huvudartikel (redigera)
Mall:Hänvisning2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Hänvisning bas (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:ISBN (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Inaktuell (redigera)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Iwcommonscat (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Iwwikiquote (redigera)
Mall:Kolumner (redigera)
Mall:Kolumner-slut (redigera)
Mall:Kolumner/styles.css (redigera)
Mall:Kristallen (redigera)
Mall:Kvalitetskontroll (redigera)
Mall:Källa behövs (redigera)
Mall:Källor metamall (redigera)
Mall:Landsdata DEN (redigera)
Mall:Landsdata Danmark (redigera)
Mall:Landsdata FIN (redigera)
Mall:Landsdata FRO (redigera)
Mall:Landsdata Finland (redigera)
Mall:Landsdata Färöarna (redigera)
Mall:Landsdata GRL (redigera)
Mall:Landsdata Grönland (redigera)
Mall:Landsdata ISL (redigera)
Mall:Landsdata Island (redigera)
Mall:Landsdata NOR (redigera)
Mall:Landsdata Norge (redigera)
Mall:Landsdata SWE (redigera)
Mall:Landsdata Sverige (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Legend1 (redigera)
Mall:Libris post (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Minska (redigera)
Mall:Navbar (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navbox (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Nordvision (redigera)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:Omdirigering (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Omsubst (redigera)
Mall:Procentstapel (redigera)
Mall:Rp (redigera)
Mall:SVT (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Stapeldiagram (redigera)
Mall:Sveriges Television (redigera)
Mall:Tidningsref (redigera)
Mall:Tidskriftsref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Transkludera (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wayback (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wikiquote (redigera)
Mall:· (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Öka (redigera)
Modul:ISBN (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Källor metamall (redigera)
Modul:Math (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wayback (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wikidata2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Åtgärdskategorier Wikidata (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Tillbaka till Sveriges Television.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_Television”