Visa källa för Norge

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledningar:
Du har försökt redigera en sida på Wikipedia, men för närvarande kan du inte redigera sidor. Ditt användarnamn eller ditt IP-nummer har blivit spärrat av administratören ‪Tournesol‬ med motiveringen: Öppen proxy. Blockeringens varaktighet: 6 november 2026 kl. 15.24.
- Om du skriver oinloggad ifrån ett allmänt IP-nummer (offentliga datorer) kan någon annan användare av samma IP-nummer ha orsakat skadegörelse på Wikipedia varpå IP-numret blockerats. Om detta är fallet kan du registrera ett användarnamn (processen är enkel) som skiljs från det blockerade IP-numret. Ytterligare information om anledningen till blockeringen kan finnas på diskussionssidan för det blockerade kontot eller IP-adressen.
- Om du anser att blockeringen bör tas bort för att den är felaktig eller för att den drabbar andra användare, lägg till texten {{avblockering}} på din diskussionssida. Ge också en motivering till varför blockeringen bör tas bort.
- Om du är en registrerad användare och har angivit din e-postadress i dina inställningar kan du fortfarande skicka wikimail via systemet, såvida inte den administratör som blockerade dig stängde av denna möjlighet.
- Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪EPIC‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected.
- Start of block: 2 juli 2024 kl. 09.48
- Expiry of block: 2 juli 2025 kl. 09.48
Your current IP address is 206.189.44.186. The blocked range is 206.189.32.0/20. Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the No open proxies global policy. Otherwise, to discuss the block please post a request for review on Meta-Wiki. You could also send an email to the stewards VRT queue at stewards@wikimedia.org including all above details.
Du kan se och kopiera denna sidas källtext.
{{Olika betydelser}}
{{coord|65|N|13|E|display=title|type:country}}
{{Landsfakta
|namn=Konungariket Norge<br>''Kongeriket Norge'' <small>([[bokmål]])</small><br />''Kongeriket Noreg'' <small>([[nynorska]])</small><br />''Norgga gonagasriika'' <small>([[nordsamiska]])</small><br />''Vuona gånågisrijkka'' <small>([[lulesamiska]])</small><br />''Nöörjen gånkarïjhke'' <small>([[sydsamiska]])</small>
|genitiv=Norges
|flagga=Flag of Norway.svg|125px|statsvapen=Coat of arms of Norway.svg
|motto=''Alt for Norge''{{\}}''Alt for Noreg''<br />(kung [[Harald V av Norge|Haralds]] motto)<br />'''[[Eidsvollförfattningen|Eidsvolleden]] 1814:''' ''Enig og tro til [[Dovrefjell|Dovre]] faller''{{\}}''Einig og tru til [[Dovrefjell|Dovre]] fell''
|karta=Europe-Norway.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[Parlamentarism|Parlamentarisk demokrati]] och <br />[[konstitutionell monarki]]
|språk = '''Officiella språk<ref>{{Webbref |url = http://www.snl.no/språk_i_Norge |titel = Språk i Norge|utgivare = Store norske leksikon |hämtdatum=12 augusti 2020}}</ref>:'''

* [[Norska]]
**<small>[[Bokmål]]</small> 
**<small>[[Nynorska]]</small>

* [[Samiska]]
**<small>[[Nordsamiska]]</small>
**<small>[[Sydsamiska]]</small>
**<small>[[Lulesamiska]]</small>

<small>'''Nationella minoritetsspråk:''' [[Kvänska]], [[Romani]], [[Norsk romani]]</small>
|a/t=a
|huvudstad=[[Oslo]]
|störstastad=[[Oslo]]
|statschef=[[Harald V av Norge|Harald V]]
|sct=regenter
|sct2=Kung
|regeringschef=[[Jonas Gahr Støre]]
|nationalförsamling=[[Stortinget]]
|rct=statsministrar
|rct2=Statsminister
|area_rank=63:e
|area=385207
|area_not=<sup>a</sup><ref name="kart_2019" />|area_%vatten=5,21&nbsp;%
|folkmängd_rank=116:e
|folkmängd=5550203
|folkmängd_år=2024
|folkmängd_not=<ref name="ssbf" />
|befolkningstäthet_rank=165:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Galdhøpiggen]]<ref>https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-norge</ref>
|högstapunkt_meter=2&nbsp;469
|störstasjö=[[Mjøsa]]
|störstasjö_yta=368
|längstaflod=[[Glomma]]
|längstaflod_längd=598
|självständighet=från [[svensk-norska unionen]]
|självständighet_dekl=[[7 juni]] [[1905]]
|självständighet_erk=[[26 oktober]] 1905
|bnp_rank=50:e
|bnp_totalt={{öka}} 453 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 17 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare={{öka}} 82 655 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2023
|bnp_nominell_rank=28:e
|bnp_nominell_totalt={{öka}} 554,1 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare={{öka}} 101 103 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2023
|hdi={{öka}}0,966<ref name="UNDP2023">{{webbref |url=https://hdr.undp.org/data-center/human-development-indexindicies/HDI |titel=2022 Human Development Index Ranking |utgivare=United Nations Development Programme |datum=2023-03-13 |hämtdatum=2024-03-17 |språk=en}}</ref>
|hdi_rank=2:a
|hdi_år=2022
|valuta=[[Norsk krona]]
|valutakod=NOK
|tidszon=[[Centraleuropeisk tid|CET]]
|utc_offset=+1
|sommartid=[[Centraleuropeisk tid|CEST]]
|sommartid_offset=+2
|nationaldag=[[17 maj]] ([[Norges grundlagsdag]])
|nationalsång=''[[Ja, vi elsker dette landet]]''{{break|2}}
[[Fil:Norway (National Anthem).ogg]]
|nationalitetsmärke=N
|landskod=NO, NOR, 578<sup>b</sup>
|landsnummer=47
|fotnot= <sup>a</sup>Inkluderat [[Svalbard]] och [[Jan Mayen]]<br /><sup>b</sup>[[Svalbard och Jan Mayen]] har tilldelats landskoderna SJ och SJM och [[Bouvetön]] har tilldelats BV och BVT.
|demonym=Norrman, norska|bnp/invånare_rank=7:e|bnp_nominell/invånare_rank=3:e|kör_på=Höger}}
[[Fil:Norwegen Ausschnitt-sv.png|miniatyr|Karta över Norge]]
'''Norge''' ({{lang-nb|Norge}}; {{lang-nn|Noreg}}; {{lang-se|Norga}}; {{lang-smj|Vuodna}}; {{lang-sma|Nöörje}}), formellt '''Konungariket Norge''', är en [[konstitutionell monarki]] i norra [[Europa]], väster om [[Sverige]] på [[Skandinaviska halvön]]. Förutom mot Sverige har Norge [[statsgräns|landgräns]] mot [[Ryssland]] och [[Finland]] i de nordligaste delarna. De närbelägna öarna [[Svalbard]], [[Björnön]] och [[Jan Mayen]] står under norskt [[Autonomi|självstyre]] och är en del av kungadömet, medan [[Bouvetön]] i södra [[Atlanten]] och [[Peter I:s ö]] i södra [[Stilla havet]] är underordnade Norge men räknas inte som en del av riket. Norge har även gjort anspråk på [[Dronning Maud Land]] på [[Antarktis]].

Landsnamnet skrivs ''Noreg'' på [[nynorska]], till [[fornnordiska]] ''Norðrvegr'', ''Norvegr'', ''Noregr'', "vägen mot norr" (jfr. engelskans "''Norway''", [[fornengelska]] "''Norþweg''"). Formen "Norge" kommer troligen från den gamla [[dativ]]formen "Noregi".<ref>{{Webbref |url=http://www.sprakrad.no/Toppmeny/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/Eldre/Kvifor_NOREG_paa_nynorsk/ |titel=Kvifor NOREG på nynorsk? - Språkrådet |hämtdatum=2011-11-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120128235620/http://www.sprakrad.no/Toppmeny/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/Eldre/Kvifor_NOREG_paa_nynorsk/ |arkivdatum=2012-01-28 }}</ref>

Norge är en av de nationer som grundade militäralliansen [[Nato]] 1949 och ingår där fortfarande och deltar i vissa gemensamma militärövningar årligen under gemensam [[Natos flagga|Natoflagga]].

== Historia ==
{{Huvudartikel|Norges historia}}
=== Tidig historia ===
Norge blev ett enat rike under 1000-talet och hade under storhetstiden på 1200-talet överhöghet över [[Färöarna]], [[Shetlandsöarna]], [[Orkneyöarna]], [[Hebriderna]], [[Isle of Man|Man]], [[Island]] och [[Grönland]], det så kallade [[Norgesväldet]]. Enligt vissa historiker innebar [[Digerdöden]] år 1349 ett hårt slag, och landet hamnade i skuggan av sina grannländer.<ref>''[[Store norske leksikon]], snl.no,'' [https://archive.is/20120524184430/http://www.snl.no/Norge/1130%E2%80%931537:_NORSK_H%C3%98Y-_OG_SENMIDDELALDER Norge – 1130–1537: NORSK HØY- OG SENMIDDELALDER], läst 2009-05-20</ref> Genom [[Kalmarunionen]] (1397 till 1523) och giftermålet med det danska kungahuset kom Norge under danskt inflytande. Den ursprungliga norska högadeln gick starkt tillbaka och förlorade inflytande.<ref>"Den norske adel gikk sterkt tilbake i antall og ble sterkt inngiftet i svensk og dansk adel. Dermed ble også evnen og viljen til nasjonal selvhevdelse svekket.", ''[[Store norske leksikon]], snl.no,'' [https://archive.is/20120524184430/http://www.snl.no/Norge/1130%E2%80%931537:_NORSK_H%C3%98Y-_OG_SENMIDDELALDER Norge – 1130–1537: NORSK HØY- OG SENMIDDELALDER], läst 2009-05-20</ref>

=== Tidigmodern tid ===
Efter [[Fredrik I av Danmark|Frederiks I]] död 1533 började en tronstrid, den så kallade [[Grevefejden]], som avslutades först 1536. Frederiks son, den protestantiske [[Kristian III av Danmark|Christian, hertig till Schleswig]] stred mot den katolske [[Kristian II av Danmark|Christian II]] och stora delar av det danska riksrådet. Först hösten 1536 utsågs hertig Christian III till kung över hela Danmark-Norge. Enligt dansk sed bekräftades hans trontillträde genom ett särskilt avtal med adeln, en så kallad ''håndfæstning,'' där kungen bland annat lovade den danska adeln att Norge inte längre skulle vara ett självständigt rike utan ett landskap under den danska kronan. Samtidigt infördes en [[Lutherdom|luthersk]] [[statskyrka]] i Danmark, och därmed även i Norge.<ref name="SNL Christian 3">{{webbref | url = https://snl.no/Christian_3.| titel = Christian 3. | datum = 19 maj 2021 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

Under åren med [[Danmark]] förlorade Norge på 1600-talet några av sina gamla territorier, landskapen [[Bohuslän]] (''Båhuslen''), [[Jämtland]] (''Jemtland''), [[Härjedalen]] (''Herjedalen''), socknarna [[Idre]] (''Idre'') och [[Särna]] (''Serna'') till Sverige. [[Napoleonkrigen]], med Danmark som förbundsförvant med [[Frankrike]], betydde slutet för danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i [[Kiel]] år 1814 tvingades Norge att gå med i en [[personalunion]] med [[Sverige]], men utan öarna i [[Nordatlanten]]. Kraftiga nationella invändningar ledde emellertid till en norsk [[Grundlag|författning]] och valet av [[Kristian VIII av Danmark|Kristian Fredrik]] till kung [[17 maj]] 1814. Men den svenske kronprinsen, senare kungen [[Karl XIV Johan]], vägrade erkänna Norges självständighet och Sverige gick till anfall. Efter några veckors [[krig]] blev ett fredsavtal mellan Sverige och Norge undertecknat i [[Moss]] den 14 augusti 1814. Genom [[konventionen i Moss]] gick Norge in i en [[personalunion]] med Sverige och [[Svensk-norska unionen]] bildades. Anmärkningsvärt var att Norge inte längre skulle vara en erövring tillhörande Sverige, utan vara en jämbördig part i en personalunion. Norge behöll sin nya grundlag med de förändringar som unionen krävde, och nationalförsamlingen [[Stortinget]] valde den svenske kungen [[Karl XIII]] till kung även i Norge den 4 november.

År 1826 fastlades gränsen mellan Norge och [[Ryssland]] i trakten [[Sör-Varanger|söder om Varangerfjorden]].<ref>{{tidningsref | författare = Zaikov, Konstantin | rubrik = Grensedraging mellom Norge og Russland i 1826: myter og realiteter | url = https://uit.no/Content/463246/Grensedragning.pdf | tidning = Ottar : tidsskrift fra Norges arktiske universitetsmuseum | år = 2011 | sid = 8–13 | hämtdatum = 13 november 2022 | språk = norska | arkivurl = | arkivdatum = | utgivare = Tromsø Museum – Universitetsmuseet | format = pdf | issn = 0030-6703 | volym = 2 | nummer = 285 }}</ref>

=== Unionsupplösning ===
{{Huvudartikel|Unionsupplösningen}}
[[Fil:Norsk flagg med unionsmärke, 1814-1888, Utställning Brödrafolkens väl, år 2005 - Livrustkammaren - 73857.tif|miniatyr|Norsk flagga med unionsmärke, använd som örlogsflagga 1844–1905 och statsflagga 1844–1899, [[Livrustkammaren]].]]
Norge blev fullt självständigt 1905 genom att ensidigt förklara sin självständighet från den [[Svensk-norska unionen]]. Därigenom avskaffades den gemensamma kungamakten och [[utrikespolitik]]en, som i princip var det enda gemensamma politikområdet. Tidigare hade [[Riksståthållare|riksståthållarämbetet]] avskaffats, men kronprinsen eller hans son som uppnått myndig ålder kunde dock vid unionsupplösningen fortfarande vara [[vicekung|vicekung av Norge]]. Dessutom fattades vissa beslut av kungen i Stockholm med närvarande norska statsråd.

På [[1890-talet]] hade Norges olust med unionen ökat starkt. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget [[Konsulat (diplomati)|konsulatväsen]] bidrog till detta. Det senare hade rent praktiskt en stor betydelse för den betydande norska [[handelsflotta]]n. Det hela kulminerade med att [[Stortinget]] år 1905 beslutade att [[Oscar II]] inte längre kunde räknas eller fungera som norsk konung eftersom han motiverade sitt nekande till regeringens avskedsansökan med att han inte kunde utse en ny regering, sedan regeringen avgått i protest. Regeringen avgick i protest när kungen inte ville stadfästa Stortingets beslut om ett norskt konsulatväsen. Många fruktade att krisen kunde sluta som år 1814, att Sverige återigen skulle gå till krig mot Norge och som den starka parten diktera en bitter fred. Förhandlingar i [[Karlstad]] mellan de båda ländernas regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut på unionen. Den norska tronen erbjöds de svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev istället Danmarks [[Håkon VII av Norge|prins Carl]] som tackade ja, och valdes till kung – men endast på villkoret att det norska folket först fick säga sitt i en folkomröstning om monarki eller republik. 75&nbsp;% röstade för kungadömet och prins Carl kröntes i [[Nidarosdomen]] som [[Håkon VII av Norge]]. Hans son Alexander, som han hade med sin [[Maud av Storbritannien|drottning Maud]], upphöjdes till kronprins och fick namnet Olav ([[Olav V av Norge]]).

=== Andra världskriget ===
{{Huvudartikel|Norge under andra världskriget}}
Den 9 april 1940 började [[Tyskland]] sitt anfall mot Norge. Städerna [[Molde]], [[Elverum]], [[Kristiansand]], [[Steinkjer]], [[Voss kommun|Voss]] och [[Namsos]] skadades svårt i tyska bombanfall. [[Narvik]], utskeppningshamnen för malm från svenska [[Malmberget]], [[Kiruna]], blev skådeplats för den första segern för den brittiska flottan mot tyskarna. Den svenska malmen från Narvik var mycket viktig för tyskarnas vidare krigföring. Det tog 62&nbsp;dagar för tyskarna att erövra Norge. Därefter upprättade de en marionettregering med [[Vidkun Quisling]] som regeringschef. Sänkningen av den tyska kryssaren [[Blücher (fartyg)|Blücher]] i [[Oslofjorden]] gav kungafamiljen och den lagliga regeringen tid att fly till [[Storbritannien]]. Då Tyskland kapitulerade 1945 befann sig 350&nbsp;000 tyska soldater i Norge. Stupade norrmän under de fem åren beräknas till drygt 10&nbsp;000. Av dessa var 700 judar. 9&nbsp;000 norrmän hade suttit i tyska koncentrationsläger. [[Finnmark fylke]] var den del av Norge som drabbats hårdast. De flyende [[Wehrmacht|tyska soldaterna]] brände byarna och förstörde 1944 och 1945 nästan all [[infrastruktur]] under sitt försök att fördröja [[Röda armén]]. Civilbefolkningen på nära 60&nbsp;000 tvångsförflyttades söderut.

=== Efterkrigstiden ===
Efter [[andra världskriget]] kom de norska [[Arbeiderpartiet|socialdemokraterna]] under [[Einar Gerhardsen]] att dominera politiken. Politiken följde [[keynesianism]]en med tyngdpunkt på statligt finansierad industri och samarbete mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Norge kom att fortsätta med den statliga kontroll som införts under kriget; priskontroll och [[ransonering]] kom att fortsätta ända fram till 1960.

Erfarenheterna från andra världskriget och banden till Storbritannien och USA medverkade starkt till att Norge tidigt valde sida i [[kalla kriget]] och var med att grunda [[Nato]] 1949. Norge var även med och grundade [[Europeiska frihandelssammanslutningen|Efta]]. Landet har i två folkomröstningar 1972 och 1994 sagt nej till medlemskap i [[Europeiska unionen]].

I slutet av 1960-talet hittades olja i [[Nordsjön]] ([[Ekofisk]]) och inkomsterna därifrån har spelat en betydande roll för skapandet av dagens Norge, som tillhör de rikaste staterna i världen. Landet var 2004 världens tredje största oljeexportör efter [[Saudiarabien]] och [[Ryssland]].<ref>{{Webbref |url = http://www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html|titel = France CAB|utgivare = Eia.doe.gov|arkivurl=https://web.archive.org/web/20041102150607/http://www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html|arkivdatum=2 november 2004}}</ref> Inkomsterna från oljeutvinningen har staten samlat i [[Oljefonden]]. Under 1980-talet inleddes ekonomisk liberalisering av den konservativa regeringen med målet att bekämpa den höga inflationen. Detta kom att fortsätta även sedan socialdemokraterna kom tillbaka till makten under [[Gro Harlem Brundtland]].

Norge toppade FN:s "''[[Human Development Index]]''" år 2002-2006, 2015,<ref name="HDR2016">{{webbref |url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/2016_human_development_report.pdf | format = {{PDF}} | titel=Human Development Report 2016: Human Development for Everyone |hämtdatum=26 maj 2017 |år=2016 |utgivare=[[FN:s utvecklingsprogram]] | sid = 198-205 |språk=engelska}}</ref>, 2018<ref name="hdirapport2019">{{webbref |url= http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf |titel=Human Development Report 2019 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=1 januari 2020 |format={{pdf}} |utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref> och 2020<ref>{{Webbref|titel=Human Development Reports|url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf|verk=hdr.undp.org|hämtdatum=2021-05-17|utgivare=[[UNDP]]|språk=en}}</ref> och har en av världens högsta inkomstnivåer per capita.  

Fredagen den 22 juli 2011 drabbades Norge av ett [[Terrorattentaten i Norge 2011|terrorattentat]]. Kl. 15.26 detonerade en bomb i regeringskvarteren i Oslo med 8 döda och 15 skadade som följd.<ref name="Politiet">{{webbref|url=https://www.politi.no/Kampanje_56.xhtml |titel=92 døde - søket fortsetter |hämtdatum=23 juli 2011 |författare= |datum=23 juli 2011 |verk= |utgivare=Politiet |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111011024535/https://www.politi.no/Kampanje_56.xhtml |arkivdatum=11 oktober 2011 }}</ref><ref name=NRK1>{{webbref|url=http://svt.se/2.22584/1.2486421/minst_87_doda_i_attackerna_i_norge |utgivare=svt.se |datum=223 juli 2011 |titel=Minst 87 döda i attackerna i Norge |hämtdatum=23 juli 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110808050213/http://svt.se/2.22584/1.2486421/minst_87_doda_i_attackerna_i_norge |arkivdatum= 8 augusti 2011 }}</ref><ref name="svtplay.se">[http://svtplay.se/v/2486913/rapport/folj_nrk_s_livesandning_fran_oslo?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2487099/sb,p103263,1,f,-1 NRK nyheter, utsända av SVT 25 juli 2011.] {{Wayback|url=http://svtplay.se/v/2486913/rapport/folj_nrk_s_livesandning_fran_oslo?cb%2Ca1366518%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1366516%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2487099%2Fsb%2Cp103263%2C1%2Cf%2C-1 |date=20111103202500 }}</ref> Strax efter angreps socialdemokraternas ungdomsläger på [[Utøya]] utanför Oslo med skjutvapen av en person förklädd till polis. 69 personer dödades och 12 sårades.<ref name="Politiet"/><ref name="NRK1"/><ref name="svtplay.se"/> Den då 32-årige [[Anders Behring Breivik]] kunde strax därefter gripas för dåden och [[massmord]]et har alltsedan dess satt en avgörande prägel på det norska samhället<ref>{{tidningsref|författare=Mannheimer, Lasse|titel=Anders Behring Breivik erkänner|url=http://www.dn.se/nyheter/varlden/anders-behring-breivik-erkanner|hämtdatum=24 juli 2011|tidning=Dagens Nyheter|datum=23 juli 2011}}</ref>.

År 2017 sponsrade UN Women i samarbete med Norge ett kvinnocenter i byn Burqa i närheten av [[Nablus]] på [[Västbanken]]. När centret stod klart döptes det till "Martyr Dalal Mughrabi Camp" efter den palestinska militanta kvinna som 1978 kapade två bussar i [[Israel]] tillsammans med åtta andra militanta då 38 israeler varav 13 barn dödades. Norges regering krävde pengarna tillbaka då de menade att namnet glorifierade terror och [[Palestinska myndigheten]] vägrade ändra namnet.<ref>{{Webbref|url=http://www.jewishpress.com/news/eye-on-palestine/palestinian-authority/palestinian-authority-refuses-to-change-name-of-dalal-mughrabi-center-glorifying-bloodthirsty-terrorist/2017/06/01/|titel=Palestinian Authority Refuses to Change Name of Dalal Mughrabi Center, Glorifying Bloodthirsty TerroristThe Jewish Press {{!}} Palestinian Media Watch {{!}} 8 Sivan 5777 – June 1, 2017 {{!}} JewishPress.com|hämtdatum=2017-06-01|efternamn=Watch|förnamn=Palestinian Media|verk=www.jewishpress.com|språk=en-US|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170604013716/http://www.jewishpress.com/news/eye-on-palestine/palestinian-authority/palestinian-authority-refuses-to-change-name-of-dalal-mughrabi-center-glorifying-bloodthirsty-terrorist/2017/06/01/|arkivdatum=juni 4, 2017}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/uakseptabel_glorifisering/id2554704/|titel=Norge reagerer mot uakseptabel glorifisering av terror|hämtdatum=2017-06-01|efternamn=Utenriksdepartementet|datum=2017-05-26|verk=Regjeringen.no|språk=no}}</ref>

== Geografi, klimat och miljö ==
[[Fil:Satellite image of Norway in February 2003.jpg|miniatyr|vänster|Satellitbild av Norge under vintern.]]
{{Huvudartikel|Norges geografi|Norges klimat}}

Norge utgör den västra delen av [[Skandinavien]] i [[Nordeuropa]]. Den kuperade kustlinjen tillsammans med stora [[fjord]]ar och tusentals öar sträcker ut sig över 2&nbsp;500&nbsp;km. Norge delar en 2&nbsp;542&nbsp;km lång landgräns med [[Sverige]], [[Finland]] och [[Ryssland]] åt öster. I väster och söder gränsar Norge till [[Norska havet]], [[Nordsjön]] och [[Skagerrak]]. I norr ligger [[Barents hav]] (se även [[Norges ytterpunkter]]).

Med sina 385&nbsp;252&nbsp;km² (inklusive [[Svalbard]] och [[Jan Mayen]]) är Norge något större än Tyskland, men det norska landskapet domineras huvudsakligen av berg och höglänt terräng med förhistoriska [[glaciär]]er och varierad [[topografi]]. Det mest iögonfallande inslaget är [[fjord]]arna; djupa havsvikar omgivna av branta sidor och med en grundare tröskel i mynningen. Den längsta är [[Sognefjorden]]. Ett annat landform typisk för den norska kusten är de flacka [[strandflate]]ytorna. 

[[Fil:Geiranger in Norwegen.JPG|miniatyr|höger|Typiskt landskap i Västnorge vid byn [[Geiranger]].]]
Marken består till största delen av [[granit]] och [[gnejs]] men [[skiffer]], [[sandsten]] och [[kalksten]] är också vanligt. Stora delar av Norges inland utgörs av slätter och vågig terräng som bildar den [[Paleiska ytan]]. Norges högsta berg är [[Galdhöpiggen]] (omkring 2&nbsp;469 [[m ö.h.]]). Ibland anges [[Glittertind]] som högre med en höjd på 2&nbsp;472 m ö.h., men då är istäcket inräknat, vilket ju i tjocklek är föränderligt (själva berget når 2&nbsp;452 m ö.h.).

På grund av [[Golfströmmen]]s rådande rörelse från väster har Norge ett varmare klimat och mer nederbörd än många andra platser på samma nordliga breddgrad, särskilt längs kusten. Fastlandet har fyra distinkta årstider med kallare vintrar och mindre nederbörd inåt land. Den nordligaste delen har ett [[Subarktiskt klimat|subarktiskt kustklimat]] medan Svalbard har ett [[arktis]]kt [[tundra]]klimat. På grund av Norges höga [[latitud]] finns det många varierande säsonger av dagsljus. Från slutet av maj till slutet av juli går solen aldrig riktigt ned i delar av landet norr om polcirkeln, och resten av landet har upp till 20 timmars dagsljus om dygnet. Omvänt från slutet av november till slutet av januari går solen aldrig upp över horisonten i norr och solen är bara uppe en kortare stund i resten av landet. Genom hela landet finns dramatiskt vacker natur och vackra landskap. Södra Norges västra kust och Nordnorges kust anses vara bland de finaste kuststräckorna i världen.

== Styre och politik ==
{{Huvudartikel|Norges statsskick|Norges monarki}}
[[Fil:Storting Spring 2016.JPG|miniatyr|höger|[[Stortinget]] - Norges [[parlament]]]]
Norge är en [[konstitutionell monarki]] med en demokratiskt och parlamentariskt utsedd regering. [[Norges grundlag]] från 1814 och [[sedvanerätt]] utgör det konstitutionella ramverket. [[Norges monarki|Monarken]], som formellt styr riket, har i huvudsak ceremoniella uppgifter. Grundlagen ger monarken rätten att självständigt utnämna sina statsråd men sedan [[1884]], då [[parlamentarism]] infördes, har det blivit så att [[Norges statsminister]] måste ha stöd i [[Stortinget]]. Formellt sett kan monarken utnämna vem han vill som [[statsråd]] i [[Norges regering]], men i praktiken utnämns statsråd på förslag av statsministern.

Norges [[lagstiftande församling]], [[Stortinget]], består sedan 2005 av 169 ledamöter som väljs i 19 valdistrikt. Valdistrikten följer den äldre indelningen i [[fylke]]n som gällde innan 2017 års regionreform.<ref>{{Webbref|titel=Stortingsvalg|url=https://www.stortinget.no/no/Stortinget-og-demokratiet/Valg-og-konstituering/Stortingsvalg/|verk=Stortinget|datum=2024-01-29|hämtdatum=2024-03-04|språk=nb}}</ref> Valsystemet är proportionellt med val vart fjärde år. Stortingets arbete indelas i sessioner, som sträcker sig från första vardagen (måndag-lördag) i oktober till sista vardagen i september nästföljande år. Stortinget är en [[Enkammarsystem|enkammarförsamling]] som sammanträder i [[plenum]]. Stortinget stiftar lagar, antar statsbudget, kontrollerar regeringen och statsförvaltningen samt beslutar om de övergripande politiska riktlinjerna för statlig verksamhet.

Fram till 2009 fanns det en uppdelning inom Stortinget i [[Odelsting]] och [[Lagting (Stortinget)|Lagting]], vilka hade något olika uppgifter. Medan Odelstinget väckte åtal i riksrätt och behandlade lagförslag i en första läsning, utgjorde Lagtinget riksrättens domarnämnd och bekräftade Odelstingets lagförslag i en andra läsning. Grundlagsändringen som upphävde indelningen i Odelsting och Lagting beslutade Stortinget om [[20 februari]] [[2007]].

Politiken i landet har under efterkrigstiden dominerats av [[Arbeiderpartiet]]. 1972 och 1994 röstade landet emot att ingå i [[Europeiska unionen]]. Norge avskaffade dödsstraffet (i fredstid) 1902. Norge har 86 ambassader utomlands och 60 länder har ambassad i Norge.

=== Norges säkerhetspolitik ===
[[Fil:Jens Stoltenberg.jpg|miniatyr|höger|[[Jens Stoltenberg]] är [[Nato#Generalsekreterare|Natos generalsekreterare]]]]
Den 4 april 1949 deltog Norge i bildandet av [[Nato]]. Valet stod mellan att vara neutral och lita till Sveriges rustningskapacitet, eller ingå förbund med [[Storbritannien]] och [[USA]], och eftersom Norges industriella grund var mycket liten valde man valmöjligheten till förbund. Norge har idag cirka 23&nbsp;000 man i sina väpnade styrkor. Landet ingår i ett flertal internationella fredsuppdrag, vanligtvis efter [[Förenta nationerna|FN]]:s anvisningar. Norge, som har ringa förmåga att på egen hand försvara sig mot ett väpnat angrepp, förordar ofta [[kollektiv säkerhet]].

====Försvar====

Den norska armén består av följande operativa förband:<ref name="Fakta">[http://www.regjeringen.no/upload/FD/Dokumenter/Fakta-om-Forsvaret-2013_11_mai-2013.pdf Fakta om forsvaret 2013] 2013-11-27.</ref>
* 1 mekaniserad brigad ''(Brigade Nord)''
* [[Hans Majestet Kongens Garde]]
* Gränsbevakningen
* Arméns jägarkommando

;Värnplikt
Norge har allmän värnplikt för män och kvinnor. I praktiken inkallas ungefär 15 procent av de värnpliktiga till [[grundutbildning]]. Grundutbildningens längd är 12&nbsp;månader, men försök har under 2013 påbörjats med 18 månaders värnplikt.<ref>[http://www.nordlys.no/nyheter/article6250775.ece Hæren vil utvide verneplikten med et halvt år] 2013-11-12.</ref> 2013 infördes [[kvinnlig värnplikt]] i Norge. Den började gälla från 2015.<ref>[http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/politikk/I-dag-innfores-kjonnsnoytral-verneplikt-7229732.html I dag innføres kjønnsnøytral verneplikt] 2013-11-12.</ref>

=== Administrativ indelning ===

==== Landsdelar ====
{{Huvudartikel|Norges landsdelar}}
Norge är traditionellt indelat i 5 [[Norges landsdelar|landsdel]]ar. Indelningen är hävdvunnen utifrån geografiska och dialektala skillnader, men ansluter oftast till fylkesindelningen. Landsdelarna har förändrats över tid, och landsdelar har tillkommit så sent som 1900-talet. Därför kan indelningen också variera mellan olika uppräkningar.<ref>{{webbref | url = https://snl.no/S%C3%B8rlandet | titel = Sørlandet | datum = 8 juni 2020 | hämtdatum = 6 mars 2021 | författare = Thorsnæs, Geir | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref> Landsdelarna saknar administrativ funktion. 

* [[Østlandet]]
* [[Vestlandet]] ''(ej att förväxla med [[Vestland fylke]])''
* [[Trøndelag]] ''(ej att förväxla med [[Trøndelag fylke]])''
* [[Sørlandet]]
* [[Nordnorge]]

==== Fylken ====
{{Huvudartikel|Norges fylken}}
Sedan 1 januari 2024 är Norge indelat i 15 [[Norges fylken|fylken]]<ref name ="fylken2024"/>, som i sin tur är indelade i 357 [[Norges kommuner|kommuner]]<ref>https://www.regjeringen.no/no/tema/kommuner-og-regioner/kommunestruktur/id751048/ 357 kommuner</ref>.

Ett fylke har två funktioner:
* en indelning av den statliga förvaltningen, vars verksamhet leds av en ''statsforvalter,'' före 2020 kallad ''fylkesmann''. Statsforvalteren syftar dels på en enskild ämbetsman, dels på den förvaltning som knyts till ämbetet, och kan jämföras med Sveriges [[landshövding]] och [[länsstyrelse]].<ref name="SNL Fylke">{{webbref | url = https://snl.no/fylke | titel = Fylke | datum = 5 mars 2021 | hämtdatum = 6 december 2021 | efternamn = Berg | förnamn = Ole T. | efternamn2 = Hansen | förnamn2 = Tore | efternamn3 = Tjernshaugen | förnamn3 = Andreas | efternamn4 = Bolstad | förnamn4 = Erik | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>
* en regional kommunindelning med ansvar för sådana uppgifter som kommunerna inte enskilt kan hantera, till följd av uppdragets omfattning eller behovet av samverkan. Fylkeskommunen leds av ett folkvalt fylkesting.<ref name="SNL Fylke"/>

Den regionreform som [[Regeringen Solberg]] genomförde 2016–2020 innehöll först frivilliga och därefter tvingande inslag. De senare har kritiserats på regional nivå, och sedan [[Regeringen Støre]] tillträdde i oktober 2021 inleddes en ny process, där tvingade fylkes- och kommunsammanslagningar kunde ansöka om att få brytas upp igen. 

[[Stortinget]] beslöt den 14 juni 2022 att tre av de fylken som skapades 2020 ska upplösas och ersättas med de fylken som fanns före sammanslagningen. I och med detta kom Norge att ha femton fylken.<ref name ="fylken2024">{{Webbref |url=https://www.regjeringen.no/no/tema/kommuner-og-regioner/kommunestruktur/fylkesinndelingen-fra-2024/id2922222/ |titel=Fylkesinndelingen fra 2024 |hämtdatum=2022-12-01 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=2022-07-05 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=regjeringen.no |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> Ett antal undantag från den tidigare fylkesindelningen gjordes dock för kommuner som inför eller under regionreformen fått ny fylkes- eller valkretstillhörighet, bland annat [[Jevnakers kommun|Jevnaker]], [[Lunners kommun|Lunner]] och [[Tjeldsunds kommun]]er samt sådana kommuner som slagits samman och därigenom bytt fylkestillhörighet.<ref>{{bokref | titel = Prop. 127 S (2021–2022): Tilleg till Prop. 113 LS (2021-–2022) om deling av fylker og Ålesund kommune og endringer i inndelningslova (ny fylkesinndelning og nye fylkesnavn) | datum = 2022-06-03 | hämtdatum = 2023-01-02 |  utgivare = Kommunal- og distriktsdepartementet, Norges regjering | språk = norskt bokmål | url = https://www.regjeringen.no/contentassets/62b6562e26b049728f318ed08cc5d566/no/pdfs/prp202120220127000dddpdfs.pdf | sid = 6–12 | format = pdf }}</ref><ref name="Prop113">{{Bokref | titel = Prop. 113 LS (2021–2022): Deling av fylker og Ålesund kommune og endringer i inndelingslova (ny fylkesinndeling og nye fylkesnavn) | datum = 2022-05-12 | hämtdatum = 2024-01-02 | utgivare = Kommunal- og distriktsdepartementet, Norges regjering | språk = norskt bokmål | url = https://www.regjeringen.no/contentassets/8d8951e559634c59854f125dbb735472/no/pdfs/prp202120220113000dddpdfs.pdf | format = pdf}}</ref>

Efter regionreformens justering 2024 finns följande 15 fylken:
[[File:Fylkesinndeling2024 original.webp|thumb|upright=1.5|left|Fylker 2024<ref name="fylken2024" />]]
{| class="wikitable sortable"
!Nr
!Fylker 2024<ref name="fylken2024" />
!Administrativt center
|-
| align=left|3||[[File:Oslo_komm.svg| 28x28px]] [[Oslo fylke|Oslo]]||[[Oslo]]
|-
| align=left|11||[[File:Rogaland_våpen.svg| 28x28px]] [[Rogaland fylke|Rogaland]]||[[Stavanger]]
|-
| align=left|15||[[File:Møre_og_Romsdal_våpen.svg| 27x27px]] [[Møre og Romsdal fylke|Møre og Romsdal]]||[[Molde]]
|-
| align=left|18||[[File:Nordland_våpen.svg| 28x28px]] [[Nordland fylke|Nordland]]||[[Bodø]]
|-
| align=left|31||[[File:Østfold_våpen.svg| 28x28px]] [[Østfold fylke|Østfold]]||[[Sarpsborg]]
|-
| align=left|32||[[File:Akershus_våpen.svg| 28x28px]] [[Akershus fylke|Akershus]]||[[Oslo]]
|-
| align=left|33||[[File:Buskerud_våpen.svg| 28x28px]] [[Buskerud fylke|Buskerud]]||[[Drammen]]
|-
| align=left|34||[[File:Innlandet_våpen.svg| 28x28px]] [[Innlandet fylke|Innlandet]]||[[Hamar]]
|-
| align=left|39||[[File:Vestfold våpen.svg| 28x28px]] [[Vestfold fylke|Vestfold]]||[[Tønsberg]]
|-
| align=left|40||[[File:Telemark våpen.svg| 28x28px]] [[Telemark fylke|Telemark]]||[[Skien]]
|-
| align=left|42||[[File:Agder_våpen.svg| 28x28px]] [[Agder fylke|Agder]]||[[Kristiansand]]
|-
| align=left|46||[[File:Vestland_våpen.svg| 28x28px]] [[Vestland fylke|Vestland]]||[[Bergen]]
|-
| align=left|50||[[File:Trøndelag våpen.svg| tlo|28x28px]] [[Trøndelag fylke|Trøndelag]]||[[Steinkjer]]
|-
| align=left|55||[[File:Troms våpen.svg| 28x28px]] [[Troms fylke|Troms]]||[[Tromsø]]
|-
| align=left|56||[[File:Finnmark våpen.svg| 28x28px]] [[Finnmark fylke|Finnmark]]||[[Vadsø]]
|}{{clear|left}}

==== Historiska landskap ====
{{Huvudartikel|Landskap i Norge}}
I Norge finns 26 historiska [[Landskap i Norge|landskap]]:
{{kolumner|4}}
* [[Sørlandet|Agder]]
* [[Follo]]
* [[Gudbrandsdalen]]
* [[Hadeland]]
* [[Haugalandet]]
* [[Hedmarken]]
* [[Helgeland]]
* [[Hordaland]]
* [[Hålogaland]]
* [[Jæren]]
* [[Lofoten]]
* [[Namdalen]]
* [[Nordland fylke|Nordland]]
* [[Nordmøre]]
* [[Ofoten]]
* [[Romerike]]
* [[Romsdal]]
* [[Ryfylke]]
* [[Salten]]
* [[Solør]]
* [[Sunnmøre]]
* [[Toten]]
* [[Trøndelag]]
* [[Telemark fylke|Telemark]]
* [[Valdres]]
* [[Vesterålen]]
* [[Østerdalen]]
{{kolumner-slut}}

== Ekonomi ==
Den ekonomiska tillväxten i Norge har varit mycket hög sedan 1970-talet. Med en icke köpkraftsordnad BNP/capita på drygt 83000 US-dollar (2008) är landet ett av världens allra rikaste.<ref>{{Webbref |url = http://www.ne.se/lang/norge/271342/271302|titel = Norge &#124; Nationalencyklopedin|utgivare = Ne.se|datum = 1940-04-09}}{{Död länk|datum=2017-04}}</ref> Som jämförelse var [[USA]] BNP/capita knappt 47 000 US-dollar år 2008.<ref>{{Webbref |url = https://en.wikipedia.org/wiki/USA|titel = United States - Wikipedia, the free encyclopedia|utgivare = En.wikipedia.org}}</ref> Norge har dessutom en av världens jämnaste inkomstfördelning, vilket avspeglas sig i FN:s ''[[Human Development Index]]''. I november 2010 var arbetslösheten 2,7 procent, vilket är lågt jämfört med de flesta [[OECD]]-länder, och den lägsta siffra i [[Europa]]. Högst är arbetslösheten i [[Oslo]] med 3,5 procent och den lägsta arbetslösheten finns i [[Sogn og Fjordane]] med 1,9 procent.<ref>{{Webbref|url=http://www.nav.no/Om+NAV/Tall+og+analyse/Arbeidsmarked/261430.cms |titel=NAV - Arbeidsmarked |utgivare=Nav.no |datum=2010-12-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101221232500/http://www.nav.no/Om%20NAV/Tall%20og%20analyse/Arbeidsmarked/261430.cms |arkivdatum=2010-12-21 }}</ref> Medelbruttoinkomsten per invånare var i oktober år 2010, 36&nbsp;700 norska kronor (42&nbsp;040 svenska kronor) i månaden.<ref>{{webbref |url=http://www.ssb.no/english/subjects/06/05/lonnansatt_en/ |titel=Wage statistics. All employees, 2010 |utgivare=ssb.no |förnamn= |efternamn= |datum=1 oktober 2010 |hämtdatum=29 april 2011}}</ref>

Välståndet grundar sig i att landet är välförsett med naturtillgångar som skog, [[vattenkraft]], [[olja]], [[naturgas]] och fisk. I synnerhet har olje- och gastillgångarna bidragit starkt till den höga ekonomiska tillväxten. Överskottet av oljeintäkterna investeras i [[Statens pensjonsfond|Statens Pensjonsfond-Utland]], den så kallade oljefonden. Fonden investerar i utländska aktier och åtaganden. I juni 2022 var värdet 11&nbsp;654 miljarder norska kronor.<ref>{{Webbref|url=https://www.nbim.no/no/ |titel=Oljefondet |utgivare=Norges Bank Investment Management |hämtdatum=2022-11-09 }}</ref>

=== Ekonomisk utveckling de senaste två decennierna ===
{{Se även|Norges oljeindustri}}
Under de senaste årtiondena har oljeindustrin dominerat norsk industri och Norges ekonomiska utveckling har varierat i linje med oljepriserna på världsmarknaden. Trots att Norges BNP per capita, 99 557 US dollar (2013),<ref>http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi |date=20140519192912 }}, hämtad 2014-05-08</ref><ref>http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD hämtad 2014-05-18</ref> är bland de högsta i världen har de genomgått flera lågkonjunkturer de senaste åren. Detta har orsakat svängningar i Norges ekonomi. För att motverka detta inrättades 1990 särskild fond, ”Statens petroleumfond”, som idag bytt namn till ”Statens pensjonsfond – Utland”. Statsbudgeten ska finansieras av fastlandsekonomin och inte av de oljeinkomster som man sedan 1995 beslutat ska avsättas i fonden. Dock beslutade Stortinget 2001 att 4 % av den beräknade årliga avkastningen från oljefonden får användas i statsbudgeten. Under finanskrisen (2009–2010) beslöt man dessutom att öka användningen av oljeintäkter från fonden för att motverka krisen så mycket som möjligt. I oktober 2012 var fondens värde 3 723 miljarder NOK, den blev då världens största statliga investeringsfond.<ref>{{webbref |url=http://globalis.se/Laender/Norge |titel=Norge |utgivare=globalis.se |hämtdatum=2014-05-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140514011039/http://globalis.se/Laender/Norge |arkivdatum=2014-05-14 }}</ref><ref>http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi |date=20140519192912 }} hämtad 2014-05-18</ref> 2001 börsintroducerades oljebolaget Statoil, 2013 ägde staten Norge 67 % av aktierna i företaget.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Statoil hämtad 2014-05-18</ref> Idag är börsvärdet 563 miljarder NOK.<ref>http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi |date=20140519192912 }} hämtad 2014-05-08</ref><ref>http://bors-nliv.svd.se/index.php/detail/index/45643 hämtad 2014-08-27</ref> Olja och gas stod 2010 för 21 % av norsk BNP, 26 % av statens intäkter, 47 % av hela exporten och 25 % av Norges investeringar.<ref>http://www.mi.se/files/PDF-er/internationellt/Norge.pdf {{Wayback|url=http://www.mi.se/files/PDF-er/internationellt/Norge.pdf |date=20140519112915 }} hämtad 2014-05-18</ref> Norges största exportvara är olja och gas, men andra viktiga exportvaror är också metaller, fisk, maskiner, och kemiska produkter.<ref>{{webbref |url=https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Utrikeshandel |titel=Utrikeshandel Norge |utgivare=Landguiden |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140519113201/https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Utrikeshandel |arkivdatum=2014-05-19 }} hämtad 2014-05-19</ref> Mellan åren 2000 och 2008 ökade BNP med cirka 3 procent varje år. 2009, när finanskrisen drabbade Norge minskade landets totala ekonomi med 1,7 procent, men 2010 och 2011 fortsatte ökningen igen med 0,7 procent respektive 1,7 procent.<ref>http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi |date=20140519192912 }} 2014-05-08</ref> Norges ekonomi har hotats av överhettning, på grund av den starka norska kronan har detta förhindrats och stigande löne- och energikostnader likaså. 2008 nådde de dock 4 procent, men sjönk ned till 0 procent 2012. Arbetslösheten minskade från 3,6 till 3 procent mellan åren 2010 och 2012.<ref>http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi |date=20140519192912 }} - hämtad 2014-05-08</ref>

Norge har en internationellt hög och dessutom stabil facklig organisationsgrad på omkring 50 procent.<ref>[https://portal.research.lu.se/sv/publications/union-density-in-norway-and-sweden-stability-versus-decline Anders Kjellberg & Kristine Nergaard (2022) "Union Density in Norway and Sweden: Stability versus Decline"], Nordic Journal of Working Life Studies, februari 2022</ref> Till skillnad från Danmark, Finland och Sverige saknar Norge fackliga a-kassor.

==Kommunikationer==
===Sjöfart===
Den långa kustlinjen med fjordar och särskilt svårigheter med landtransporter medförde att Norge utvecklade mycket goda sjöförbindelser såväl inom landet som internationellt. Sammanlagt finns flera tusen hamnar av vilka ett 60-tal drivs i offentlig regi.<ref>{{bokref|titel=Länder i fickformat nr 417, Norge|år=2012|utgivare=Utrikespolitiska institutet|isbn=978-91-86704-87-2|sid=31|redaktör=Martina Johannesson}}</ref> Längs kusten går privat fartygstrafik liksom den statssubventionerade [[Hurtigruten]] för gods och passagerare från Bergen till Kirkenes med många hamnanlöp däremellan. Över fjordar, mellan öar och mellan öar och fastland finns året runt ett välutvecklat färjenät. Färjeleder till större öar har efterhand ersatts med vägbroar eller vägtunnlar. Den internationella handelsflottan har minskat genom utflaggning och anges för fartyg över 100 dwt den 1 januari 2015 till 738 fartyg/18346x10<sup>3</sup>dwt norskflaggade.<ref>{{bokref|titel=Styrets beretning 2014|år=2015.04.15|utgivare=Norges Rederiforbund|sid=21|url=https://www.rederi.no/om-oss/arsrapporter/|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160124073558/https://www.rederi.no/DownloadFile/?file=52291|arkivdatum=2016-01-24}}{{Död länk|datum=2024-11 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>

===Järnvägar===
[[Fil:SJ Norge Di 4 with daytime train 472 crossing the Namsen north of Grong.jpg|miniatyr|Tåg som passerar bro över [[Namsen]], på väg mot [[Trondheim]] augusti 2020.]]
Norges första järnväg öppnades 1854. Den var 68&nbsp;km lång och sträckte sig mellan [[Eidsvoll]] och Kristiania och var till 50 procent finansierad av engelska privata intressenter, 25 procent av norska och resterande 25 procent av staten. År 1861 öppnades den första egentliga statsbanan, en smalspårig järnväg mellan [[Hamar]] och [[Grundset]] lite norr om Elverum. Under andra världskriget hade ockupationsmakten vidlyftiga planer på utbyggnad av järnvägsnätet, bland annat en förlängning från [[Fauske]] till Narvik, ett arbete som upphörde i och med freden. Delar av den då påbörjade järnvägen kom sedan att ingå i vägsystemet norrut. Etablering av landsvägstransporter för gods och passagerare samt att flyget blev billigare medförde att tåget haft svårt att konkurrera.<ref>{{webbref|efternamn=Svingheim|förnamn=Njål|titel=Historisk oversikt|url=http://www.jernbaneverket.no/Jernbanen/Historie1/Historisk-oversikt-jernbanen-i-Norge/|utgivare=Jernbaneverket|hämtdatum=22 december 2015|datum=2|månad=juni|år=2008|arkivurl=https://web.archive.org/web/20151223060740/http://www.jernbaneverket.no/Jernbanen/Historie1/Historisk-oversikt-jernbanen-i-Norge/#|arkivdatum=2015-12-23}}</ref>

Det norska järnvägsnätet är [[normalspår]]igt och har samma typ av elektrifiering som Sverige och t.ex. Tyskland. Administrativt är bansystemet indelat i 21 divisioner, där [[Ofotenbanan]] från svenska gränsen till Narvik utgör en egen separat del.<ref>{{webbref|titel=Banene|url=http://www.jernbaneverket.no/Jernbanen/Banene/|utgivare=Jernbaneverket|hämtdatum=22 december 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20151226031707/http://www.jernbaneverket.no/Jernbanen/Banene/#|arkivdatum=2015-12-26}}</ref>

Lok och vagnar på de elektrifierade huvudlinjerna är moderna, välskötta och har hög komfort.

Södra och mellersta Norge upp till Bodø har ett sammanhållet järnvägsnät. År 2013 uppvisade den för järnvägsnätet centrala sträckan Eidsvoll-Dombås mer än 450 helt eller delvis inställda tåg och därtill två urspårningar mellan Dovre och Dombås och en vid Kvam på grund av ras, skred, översvämningar och solkurvor.<ref>{{tidningsref|författare=Knut Storvik|titel=- Må vinne attende tilliten|tidning=Gudbrandsdølen Dagningen|datum=Tisdag 17 december 2013|utgivningsort=Lillehammer|sidor=4-5|språk=Bokmål}}</ref> Förbättringsarbete har påbörjats men störningar kvarstår; utredningar pågår och projekt planeras inklusive sträckor med höghastighetståg.<ref>{{webbref|titel=Prosjekter|url=http://www.jernbaneverket.no/Prosjekter/|utgivare=Jernbaneverket|hämtdatum=22 december 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20151218023719/http://www.jernbaneverket.no/Prosjekter/#|arkivdatum=2015-12-18}}</ref> Järnvägsnätet når ut till de större och viktigare städerna i Norge. I nätet ingår ett antal långa [[Tunnel|tunnlar]] som är nödvändiga för att järnvägslinjerna ska ta sig fram i den bergiga naturen. Men eftersom banorna slingrar sig genom berg och dalar blir hastigheten på flera ställen förhållandevis låg i jämförelse med andra länder.

En summering av järnvägsnätet är: det har en total längd av 4&nbsp;219&nbsp;km inklusive dubbelspår på 245&nbsp;km; 2&nbsp;557 broar och 733 tunnlar. Det finns 3&nbsp;566 vägkorsningar i samma plan och 337 stationer passeras.<ref>{{webbref|efternamn=Svingheim|förnamn=Njål|titel=Jernbanen i tall|url=http://www.jernbaneverket.no/Jernbanen/Jernbanen-i-tall/|utgivare=Jernbaneverket|hämtdatum=22 december 2015|datum=28|månad=maj|år=2015}}</ref>

===Vägar===
Även vägnätet i Norge är glest utbyggt. Vad som brukar ses som typiskt för norska vägar är att de är relativt smala. Men från Oslo går det [[motorväg]]ar som når ut en bit ut i landet. Motorvägsnätet byggs för närvarande ut också för att nå längre ut i landet. Längre ut i landet övergår motorvägarna till [[motortrafikled]]er som också dessa är i gott skick. Typiskt för de större vägarna i Norge är att de går genom ett större antal långa tunnlar. Den komplicerade naturen gör det dyrt att bygga vägar i Norge.

[[E6 (Norge)|E6:an]] är Norges huvudväg som går genom hela landet från [[Svinesund]] vid gränsen till Sverige och upp till [[Kirkenes]] i norr. E6:an är motorväg från den svenska gränsen via Oslo och vidare en bit norrut innan den övergår till att bli motortrafikled ytterligare en bit. E6:an är Norges huvudsakliga förbindelse med övriga [[Europa]] genom fortsättningen genom Sverige mot Danmark och Tyskland. För biltrafik är även färjelederna till Danmark och Tyskland ([[Kiel]]) viktiga.

===Flygplatser===
[[Fil:Oslo Lufthavn flyfoto.jpg|miniatyr|Gardermoen flygplats, juli 2014]]
Norge har ett stort antal [[flygplats]]er varav [[Oslo flygplats, Gardermoen|Gardermoen]] utanför Oslo är den största med över 25,1 miljoner passagerare 2023. De i storleksordning näst största flygplatserna har betydligt färre passagerare, bara mellan en fjärdedel till en sjättedel så många: [[Bergens flygplats, Flesland|Bergen]] (6,4 miljoner), [[Trondheims flygplats, Værnes|Trondheim]] (4,0 miljoner) och [[Stavangers flygplats, Sola|Stavanger]] (4,0 miljoner).<ref>{{Webbref|titel=Statistics - Archive|url=https://avinor.no/en/corporate/about-us/statistics/#6222|verk=|hämtdatum=2024-08-09|språk=en|utgivare=Avinor}}</ref>

En särart för norsk luftfart är att ett flertal flygplatser använder sig av så kallade kortbanor, med endast 800 meters banlängd. Orsaken är att Norges terräng är mycket bergig, vilket ofta gör det svårt att anlägga landningsbanor i fullängd. Systemet med kortbanor syftar till att göra det möjligt att bo och arbeta i hela landet, genom goda kommunikationer även på orter där utrymme för fullskalig flygplats saknas.{{Källa behövs|datum=2024-08}}

För att starta och landa på en kortbana krävs särskild pilotutbildning och särskild teknisk utrustning i flygplanet. Detta påverkar förutsättningarna för att bedriva civil luftfart i Norge. Antalet flygplanstyper som uppfyller de tekniska kraven för att använda kortbanorna är begränsat. Det får till följd att normalstora internationella flygplan begränsas till vissa flygplatser vars rullbanor följer internationell standard, och att internationella passagerare många gånger måste byta till inrikesflyg för att nå slutdestinationen.{{Källa behövs|datum=2024-08}}

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Norges demografi}}
Norge passerade 5&nbsp;000&nbsp;000 invånare den 19 mars 2012,<ref>{{webbref |url=http://www.dagbladet.no/2012/03/18/nyheter/innenriks/folketall/utvandring/20731686/ |titel=Imorgen blir vi fem millioner nordmenn |utgivare=dagbladet.no |förnamn= |efternamn= |datum=18 mars 2012 |hämtdatum=20 mars 2012}}</ref> varav lite över 600&nbsp;000 bor i [[Oslo kommun]]. Omkring Oslo och det som definieras som [[Østlandet|Østlandsområdet]] bor ungefär 1,9 miljon människor. Den största delen av Skandinaviens samisktalande befolkning bor i Norge. Folkmängden i Norge ökade med 1,3 % 2012. Av invånarna är 50,01 procent män och 49,99 procent kvinnor. Uppdelat i åldrarna (1.1.2013): 0–15 år – 19,6 procent, 16–66 år – 67,0 procent, och 67 år och äldre – 13,3 procent.<ref>{{webbref|url=http://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkemengde|titel=Folkemengd etter alder, kjønn, sivilstand og statsborgarskap, 1. januar 2013|utgivare=ssb.no|datum=13 mars 2013|hämtdatum=24 mars 2014}}</ref>

När det gäller etniskt ursprung är den största delen av befolkningen nordisk eller nordgermansk, medan en mindre del i norra delen av landet är samisk eller finsk. Under de senaste åren har invandring utgjort mer än hälften av befolkningstillväxten och en ökande andel av befolkningen är invandrare, 7,3 procent per 1 januari 2003 och cirka 10 procent i januari 2008.<ref name="q">{{Webbref |url = http://www.ssb.no/emner/02/01/10/innvbef/|titel = Polakker den største innvandrergruppen, SSB|språk = {{no ikon}}|utgivare = Ssb.no|datum = |hämtdatum = 4 mars 2011}}</ref> De största invandrargrupperna var januari 2008 från [[Polen]] (32&nbsp;100), [[Pakistan]] (29&nbsp;100), [[Sverige]] (26&nbsp;200) och [[Irak]] (22&nbsp;900).<ref name="q"/> Irakierna, somalierna och många av östeuropéerna är nyanlända. De utgör grupper som den norska staten försöker integrera. Många av de pakistanska invandrarna har varit i landet längre (de allra första ankom i slutet av 1960-talet) och de första av tredje generationens "norsk-pakistanier" har fötts.

=== Språk ===
[[Fil:Målformer i Norge.svg|miniatyr|Norges officiella skriftspråk
{| width=100%
|-
| valign=top |
{{Legend|inline=1|#fd6c52|[[Bokmål]]}}
{{Legend|inline=1|#00c7f4|[[Nynorska]]}}
{{Legend|inline=1|gray|Neutral}}
|} ]]

[[Norska]] är officiellt [[språk]] i Norge. [[Skriftspråk]]et består av de två varianterna [[bokmål]] och [[nynorska]] varav två tredjedelar av tidningarna i Norge<ref>{{Webbref|titel=Språket den 13 december 2005 Den norska språkdiskussionen Boktips och frågor om uttal - Språket|url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=753474|verk=sverigesradio.se|hämtdatum=2019-04-30|språk=sv|utgivare=Sveriges Radio}}</ref> och majoriteten av befolkningen använder sig av bokmål. Ungefär 95 procent av Norges befolkning talar norska som modersmål. I Norge talas många dialekter och det råder stora skillnader, även mycket lokala sådana. De olika målen uppmuntras och har också en stark ställning i det offentliga livet. I Norge finns det också sex officiella minoritetsspråk: [[samiska]] ([[sydsamiska]], [[lulesamiska]] och [[nordsamiska]]), [[kvänska]], romanes (i Sverige kallat [[romani]]) och romani (i Sverige kallat [[svensk romani]])<ref>{{Webbref|titel=Minoritetsspråkpakten|url=https://www.regjeringen.no/no/tema/urfolk-og-minoriteter/nasjonale-minoriteter/midtspalte/minoritetssprakpakta/id86936/|verk=Regjeringen.no|datum=2019-03-05|hämtdatum=2019-06-11|språk=no|utgivare=Kommunal- og distriktsdepartementet}}</ref>.

=== Religion ===
Omkring 71,5 procent av befolkningen tillhör [[Norska kyrkan]], den [[evangelisk-lutherska]] [[statskyrka]]n.<ref>[http://www.ssb.no/en/kultur-og-fritid/statistikker/kirke_kostra Church of Norway, 2016] Statistisk Norway 2017-05-03</ref> Det finns också andra kristna [[trossamfund]] som tillsammans omfattar cirka 5 procent av befolkningen. Dit hör bland annat [[Pingströrelsen i Norge]] och [[Romersk-katolska kyrkan]] (med över 45&nbsp;000 medlemmar vardera), [[Den evangelisk lutherske frikirken]], [[Det Norske Baptistsamfunn]], [[Frälsningsarmén]], [[Förenade Metodistkyrkan]] och [[sjundedagsadventister]]. 

Bland de icke-kristna [[religion]]erna är [[islam]] störst med cirka 2 procent av befolkningen (eller 75&nbsp;761 medlemmar). Övriga religioner omfattar totalt knappt en procent av befolkningen. Runt fem procent av invånarna tillhör inget statsbidragsberättigat trossamfund eller livssynsorganisation.<ref>{{Webbref |url = http://www.ssb.no/emner/07/02/10/trosamf/|titel = SSB: Tro og livssynssamfunn utenfor Den norske kirke, 2006|språk = {{no ikon}}|utgivare = Ssb.no}}</ref>

==== Historia ====
Norge omdanades 1536/1537. 1569 bestämdes att endast protestanter fick vistas i landet. Fram till 1845 fick norrmän inte gå ur statskyrkan, då ''[[Dissenterloven]]'' infördes. Denna lag avskaffades 1969 då religionsfrihet infördes i landet.{{förtydliga här|religionsfrihet infördes 1969?! Ytterst förvånande, rör det som nyckfelstrisse?|datum=2017-06}} 1891 fick icke-kristna rätt att organisera sig.{{Källa behövs|datum=2017-03}}

År 2010 hindrade Norge Saudiarabien ifrån att finansiera en moské i [[Tromsö]] eftersom det enligt Saudiarabiens lagar är ett brott att bygga en kyrka i Saudiarabien.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Nekter å godkjenne moskémillioner|url=http://www.vg.no/nyheter/innenriks/islam-debatten/nekter-aa-godkjenne-moskemillioner/a/10041746/|tidning=VG|hämtdatum=2017-03-12|språk=no}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Norska regeringen säger nej tack till saudiska pengar|url=http://www.svt.se/ug/norska-regeringen-sager-nej-tack-till-saudiska-pengar|tidning=svt.se|hämtdatum=2017-03-12|språk=sv|utgivare=Sveriges Television AB, Stockholm, Sweden|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170313041750/https://www.svt.se/ug/norska-regeringen-sager-nej-tack-till-saudiska-pengar|arkivdatum=2017-03-13}}</ref>

== Kultur ==
=== Musik ===
Norge har en lång och stark tradition av [[folkmusik]].<ref>{{Webbref|url=http://varldsmusik.se/norsk-musik/|titel=Norsk musik - lite som svensk musik, eller?|hämtdatum=2017-03-29|verk=varldsmusik.se|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170330174626/http://varldsmusik.se/norsk-musik/|arkivdatum=2017-03-30}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norge/musik/folkmusik|titel=Folkmusik - Uppslagsverk - NE|hämtdatum=2017-03-29|verk=www.ne.se|språk=sv}}</ref> Musikaliska förelöpare som [[Ole Bull]] och [[Ludvig Mathias Lindeman]] jämte klassiska [[tonsättare]] som [[Edvard Grieg]] och [[Johan Svendsen]] har besjälats av denna tradition. Mer moderna musiker [[A-ha]] och [[Röyksopp]] är även i andra hand arvtagare.

=== Litteratur ===
Den skriftliga traditionen är gammal, med [[Konungs skuggsjá]], [[Knut Hamsun]]s verk, [[Petter Dass]], [[Bjørnstjerne Bjørnson]] och [[Henrik Ibsen]] som exempel. Landet har väldigt många mindre litteraturpriser. Isländska [[Heimskringla]] från 1100-talet beskriver Norge.<ref>{{Webbref|url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/heimskringla|titel=Heimskringla - Uppslagsverk - NE|hämtdatum=2017-03-29|verk=www.ne.se|språk=sv}}</ref>

=== Konst, skulptur ===
Norges mest kända målare är tveklöst [[Edvard Munch]], men även [[Adolph Tidemand]], [[Hans Gude]] och [[J.C. Dahl]] är internationellt kända. Några kända skulptörer är [[Gustav Vigeland]], [[Arnold Haukeland]] och [[Nils Aas]].

=== Sport ===
Norsk sport är präglat av landets europeiska arv, där [[fotboll]]en spelar en stor roll.<ref name="VN">{{Webbref|url=https://www.visitnorway.se/aktiviteter/vad-hander/sport/|titel=Sport - Norges officiella reseguide - visitnorway.se|hämtdatum=2017-03-29|verk=www.visitnorway.se|språk=sv}}</ref> Landets läge har gjort att man har många framstående utövare av vintersport,<ref name="VN"/> som [[Sonja Henie]], [[Bjørn Dæhlie]], [[Petter Northug]], [[Kjetil André Aamodt]] och [[Ragnhild Myklebust]] för att nämna några.

=== Helgdagar ===
''Se också [[Flaggdagar i Norge]]''
*Nyårsdagen
*[[Palmsöndagen]]
*Skärtorsdag
*Långfredagen
*Påskdagen
*Annandag påsk
*Grunnlovsdagen 17 maj
*Kristi himmelsfärdsdag
*Pingstdagen
*Annandag pingst
*Juldagen
*Annandag jul

=== Nationalsymboler ===
Norge har två nationalblommor, [[ljung]] och [[fjällbrud]].<ref>{{Webbref|url=http://nhm2.uio.no/botanisk/nbf/fylkesblomst.htm|titel=Nasjonalblomst og fylkesblomster|hämtdatum=2017-03-29|verk=nhm2.uio.no}}</ref> De båda utsågs under en internationell botanisk kongress i [[Amsterdam]] [[1935]].

=== Världsarv ===
I Norge belägna platser upptagna på [[världsarv|Unescos världsarvslista]]:<ref>{{Webbref|url=https://www.travelforum.se/destinationer/europa/norge/varldsarv|titel=Norge {{!}} Travel Forum|hämtdatum=2017-03-29|efternamn=Forum|förnamn=Travel|verk=www.travelforum.se|språk=sv}}</ref>

<gallery>
Fil:Bryggen, Bergen3.JPG|[[Bryggen i Bergen]] (1979)
Fil:Urnes,a.jpg|[[Urnes stavkyrka]] (1979)
Fil:Roros02.jpg|[[Røros]] (1980)
Fil:Alta Felszeichnung Rentiere.jpg|[[Hällristningarna i Alta]] (1985)
Fil:Vegaoyan.jpg|[[Vegaöarna]] i [[Nordland fylke|Nordland]] (2004)
Fil:Hammerfest Meridianstein.jpg|[[Struves meridianbåge|Struves meridianbue]] (2005)
Fil:The Seven Sisters, Geiranger Fjord, Norway.jpg|[[Geirangerfjorden]] (2005)
Fil:Fjord in Norway.jpg|[[Nærøyfjorden]] (2005)
</gallery>

== Kriminalitet ==
Under 2018 anmäldes 318 000 brott. Från 2003 var det en minskning med 24% (35% justerat för befolkningstillväxt). Av de anmälda brotten var 29% stöld, 10% våld och misshandel, 14% var relaterade till droger och 14% var trafikförseelser.<ref>{{webbref|url=https://www.ssb.no/sosiale-forhold-og-kriminalitet/statistikker/lovbrudda/aar/2019-03-27|titel=Anmeldte lovbrudd|hämtdatum=7 december 2021|forfattare=|datum=27 mars 2019|språk=no|verk=ssb.no|forlag=|sitat=}}</ref> I Norge sker årligen cirka 0,4 mord per 100 000 invånare.<ref>{{webbref |url=https://www.nrk.no/norge/drapssaker-de-siste-ti-arene-1.14147181|titel=Drapssaker de siste ti årene|hämtdatum=7 december 2021|författare=|datum=2018-08-01|förnamn=Sofie Dege|efternamn=Dimmen|språk=nb-NO|verk=NRK|förlag=|citat=Schei Syversen påpekar också att det begås få mord i Norge jämförelse med andra länder. I dag är antalet mord på 0,4% per 100 000 invånare.}}</ref> Antalet mord i förhållande till befolkningens storlek har varit i stort sett stabilt från 1850 till år 2000.<ref>Anne Gro Pedersen: Ulykker, drap og selvmord i 150 år. ''Historisk helsestatistikk'', SSB, 2004. https://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/sa94/del-ii-2.pdf</ref> Antalet mord var lågt under 1950- och 1960-talen. Efter år 2000 har antalet mord minskat.<ref>{{webbref|url=https://www.aftenposten.no/article/ap-75XV.html|titel=44 år siden det var like få drap i Norge som i 2015| hämtdatum=7 december 2021 |förnamn=Arild Færaas Lene Li|efternamn=Dragl|språk=nb-NO|verk=Aftenposten}}</ref>  

Från 2007 till 2017 minskade antalet brottsdömda personer från 80 till 57 per 100 000 invånare.<ref>{{webbref|url=https://forskning.no/kriminalitet-politi/kriminaliteten-fortsetter-a-falle/1355089|titel=Kriminaliteten fortsetter å falle|datum=2019-07-03|förnamn=Bård Amundsen|efternamn=Journalist|språk=no|verk=forskning.no|hämtdatum=7 december 2021}}</ref>

I levnadsvillkorsundersökningen för 2007 rapporterade cirka 5,5 procent av befolkningen över 16 år att ha varit utsatta för våld eller hot det senaste året och drygt 10 procent för stöld eller skadegörelse. År 2018 var andelen av befolkningen som rapporterade sig ha blivit utsatta för stöld eller skadegörelse 5%.<ref>{{webbref|url=https://www.ssb.no/sosiale-forhold-og-kriminalitet/statistikker/vold/hvert-3-aar/2019-03-25|titel=Utsatthet og uro for lovbrudd, levekårsundersøkelsen| hämtdatum=7 december 2021|forfattere=|datum=2019-03-25|språk=no|verk=ssb.no|förlag=|sitat=}}</ref> 

Knappt 4 000 personer satt i [[fängelse]] genomsnittligt i Norge 2017<ref>https://www.ssb.no/fengsling</ref> och det var nära 9 000 [[fällande dom]]ar under året. Av dessa var 3 600 relaterade till [[narkotika]], 2 000 gällde våld och [[misshandel]], knappt 2 000 [[förmögenhetsbrott]] och 450 gällde trafikbrott. Mindre än 10% av straffen var på mer än 1 år. Hälften av straffen var straff på mindre än 6 månader<ref>{{webbref|url=https://www.ssb.no/sosiale-forhold-og-kriminalitet/artikler-og-publikasjoner/mindre-fengsling-i-2017|titel=Mindre fengsling i 2017|forfattere=|dato=|språk=no|verk=ssb.no|forlag=|datum=26 september 2019}}</ref> Av ett genomsnitt på cirka 3 400 personer som fängslades i Norge 2009 hade nästan 30 procent ett narkotikabrott som det allvarligaste, följt av förmögenhetsbrott och våld som den näst största gruppen, båda på över 20 procent.

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/norway Index of Economic Freedom 2019]
| 26 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/norway Pressfrihetsindex 2019]
| 1 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 7 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 1 av 189
|}

== Se även ==
* [[Lista över Norges regenter]]
* [[Norges statsminister]]
* [[Sveriges ambassad i Oslo]]
* [[Norges ambassad i Stockholm]]

==Referenser==
<references>
<ref name="ssbf">{{webbref|url=https://www.ssb.no/en/befolkning/statistikker/folkemengde/aar-per-1-januar
  |titel=Population, 2024-01-01
  |utgivare=Statistics Norway
  |datum=2024-01-01
  |hämtdatum=2024-02-24
  |språk=norska
 }}</ref>
<ref name="kart_2019">{{webbref
  |url=https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/
  |titel=Arealstatistikk for Norge 2020
  |utgivare=Kartverket, kartmyndighet for fastlands-Norge
  |datum=2019-12-20
  |hämtdatum=2020-03-01
  |språk=norska
  |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190608034913/https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/
  |arkivdatum=2019-06-08
  }}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
{{Systerlänkar}}
* [http://www.noreg.no Information från norska staten]
* [http://www.servicetorget.no Servicetorget.no]
* [http://www.ssb.no Statistisk Sentralbyrå]
* [https://web.archive.org/web/20190107015516/http://www.hotellvideo.no/ Video for turister til Norge]
* Anders Kjellberg (1999) [https://portal.research.lu.se/portal/files/4525392/625871.pdf Fagorganisering i Norge og Sverige i et internasjonalt perspektiv] Arbeiderhistorie 1999, s. 57-83

{{Norge}}
{{Navigeringsmallar Norge}}
{{auktoritetsdata}}
{{Rekommenderad}}
[[Kategori:Norge| ]]
[[Kategori:Norden]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Monarkier]]
Mallar som används på den här sidan:
Mall:!! (redigera)
Mall:!) (redigera)
Mall:!- (redigera)
Mall:(! (redigera)
Mall:Artikel annan (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Barentsregionen (redigera)
Mall:Bokref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Break (redigera)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite book (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite news (redigera)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Clear (redigera)
Mall:Coord (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Diskussion annan (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Död länk (redigera)
Mall:EFTA (redigera)
Mall:Europa (redigera)
Mall:Europa metamall (redigera)
Mall:Europarådet (redigera)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flagga (redigera)
Mall:Flagga/core (redigera)
Mall:Förtydliga (redigera)
Mall:Förtydliga här (redigera)
Mall:Huvudartikel (redigera)
Mall:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Ikon (redigera)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Iwcommons (redigera)
Mall:Iwwikibooks (redigera)
Mall:Iwwikidata (redigera)
Mall:Iwwikinews (redigera)
Mall:Iwwikiquote (redigera)
Mall:Iwwikisource (redigera)
Mall:Iwwikiversity (redigera)
Mall:Iwwiktionary (redigera)
Mall:Kolumner (redigera)
Mall:Kolumner-slut (redigera)
Mall:Kolumner/styles.css (redigera)
Mall:Källa behövs (redigera)
Mall:Landsdata Europarådet (redigera)
Mall:Landsfakta (redigera)
Mall:Landsfakta/data (redigera)
Mall:Lang (redigera)
Mall:Lang-nb (redigera)
Mall:Lang-nn (redigera)
Mall:Lang-se (redigera)
Mall:Lang-sma (redigera)
Mall:Lang-smj (redigera)
Mall:LangWithName (redigera)
Mall:Legend (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Nato (redigera)
Mall:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navigeringsmallar Norge (redigera)
Mall:Nb ikon (redigera)
Mall:No ikon (redigera)
Mall:Nordiska rådet (redigera)
Mall:Norge (redigera)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:OECD (redigera)
Mall:OSSE (redigera)
Mall:Olika betydelser (redigera)
Mall:PAGENAMEBASE (redigera)
Mall:PDF (redigera)
Mall:Pdf (redigera)
Mall:Rekommenderad (redigera)
Mall:Schengensamarbetet (redigera)
Mall:Se även (redigera)
Mall:Språkikon (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Systerlänkar (redigera)
Mall:Tidningsref (redigera)
Mall:Transkludera (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:\ (redigera)
Mall:· (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Öka (redigera)
Modul:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Break (redigera)
Modul:Convertdate (redigera)
Modul:Coordinates (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:HtmlBuilder (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Math (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Utvald (redigera)
Modul:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wikidata2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Åtgärdskategorier Wikidata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Tillbaka till Norge.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge”