Visa källa för Finland

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledningar:
Du har försökt redigera en sida på Wikipedia, men för närvarande kan du inte redigera sidor. Ditt användarnamn eller ditt IP-nummer har blivit spärrat av administratören ‪Tournesol‬ med motiveringen: Öppen proxy. Blockeringens varaktighet: 6 november 2026 kl. 15.24.
- Om du skriver oinloggad ifrån ett allmänt IP-nummer (offentliga datorer) kan någon annan användare av samma IP-nummer ha orsakat skadegörelse på Wikipedia varpå IP-numret blockerats. Om detta är fallet kan du registrera ett användarnamn (processen är enkel) som skiljs från det blockerade IP-numret. Ytterligare information om anledningen till blockeringen kan finnas på diskussionssidan för det blockerade kontot eller IP-adressen.
- Om du anser att blockeringen bör tas bort för att den är felaktig eller för att den drabbar andra användare, lägg till texten {{avblockering}} på din diskussionssida. Ge också en motivering till varför blockeringen bör tas bort.
- Om du är en registrerad användare och har angivit din e-postadress i dina inställningar kan du fortfarande skicka wikimail via systemet, såvida inte den administratör som blockerade dig stängde av denna möjlighet.
- Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪EPIC‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected.
- Start of block: 2 juli 2024 kl. 09.48
- Expiry of block: 2 juli 2025 kl. 09.48
Your current IP address is 206.189.44.186. The blocked range is 206.189.32.0/20. Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the Stewards Block Wizard.
Du kan se och kopiera denna sidas källtext.
{{omdirigering|Suomi|andra betydelser av Suomi|Suomi (olika betydelser)|andra betydelser av Finland|Finland (olika betydelser)}}

{{landsfakta
|namn=Republiken Finland<br />Suomen tasavalta</big>
|genitiv=Finlands
|flagga=Flag of Finland.svg
|statsvapen=Coat of arms of Finland.svg
|motto=Inget<sup>1</sup>
|karta=EU-Finland.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[Parlamentarism|Parlamentarisk]] [[republik]]
|språk=[[Finska]] och [[svenska]]
|a/t=a
|huvudstad=[[Helsingfors]]
|störstastad=[[Helsingfors]] (cirka 665&nbsp;000 inv<ref name="stat2018"/>)
|statschef=[[Alexander Stubb]]
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[Petteri Orpo]]
|rct=statsministrar
|rct2=Statsminister
|area_rank=66:e
|area=338449
|area_%vatten=10,2 %
|area_not=<ref>{{webbref | url = http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/attachments/2017/02/alat17_su_nimet.pdf | titel = SUOMEN PINTA-ALA KUNNITTAIN 1.1.2017 FINLANDS AREAL KOMMUNVIS 1.1.2017 | utgivare = [[Lantmäteriverket]] | språk = svenska och finska | format = {{PDF}} | hämtdatum = 6 december 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20170401145618/http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/attachments/2017/02/alat17_su_nimet.pdf | arkivdatum = 1 april 2017 }}</ref>
|folkmängd_rank=115:e
|folkmängd=5578807
|folkmängd_år=2021
|befolkningstäthet_rank=159:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=Hálditšohkka på [[Haldefjäll]]
|högstapunkt_meter=1 324
|störstasjö=[[Saimen]]
|störstasjö_yta=4 400
|längstaflod=[[Kemi älv]]
|längstaflod_längd=552
|självständighet=Från [[Ryska SFSR]]
|datumformat=DD.MM.ÅÅÅÅ
|självständighet_dekl=[[6 december]] [[1917]]
|självständighet_erk=[[3 januari]] [[1918]]
|bnp_rank=59:e
|bnp_totalt={{öka}} 338 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare_rank=23:e
|bnp/invånare={{öka}} 60 897 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2023
|bnp_nominell_rank=48:e
|bnp_nominell_totalt={{öka}} 301,67 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare_rank=15:e
|bnp_nominell/invånare={{öka}} 54 351 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2023
| hdi = {{öka}} 0,940<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url=https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |arkivdatum=8 september 2022 |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287 |utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska }}</ref>
| hdi_rank = 11:e
| hdi_år = 2021
|valuta=[[Euro]] ([[Eurosymbolen|€]])
|valutakod=EUR
|tidszon=[[Östeuropeisk tid|EET]]
|utc_offset=+2
|sommartid=[[Östeuropeisk tid|EEST]]
|sommartid_offset=+3
|nationaldag=[[6 december]]
|nationalsång=[[Vårt land]] ''(Maamme)''
[[Fil:United States Navy Band - Maamme.ogg]]
|nationalitetsmärke=FIN
|landsnummer=358
|fotnot=<sup>1</sup>År 1936 föreslogs mottot ''vapaa, vankka, vakaa'' ("fri, fast, stadig") som tillägg till statsvapnet, men idén fann inget officiellt godkännande.
<br><sup>2</sup>Tidigare [[finsk mark]].
|gini={{minska grön}} 25,7<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|titel=Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey|hämtdatum=4 december 20322|utgivare=[[Eurostat]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|arkivdatum=9 oktober 2020|språk=engelska}}</ref>|gini_år=2021}}

'''Finland''' ({{Audio|Suomi_Finland.ogg|finska ''Suomi''}}), officiellt '''Republiken Finland''' (''Suomen tasavalta''), är en [[republik]] i norra [[Europa]]. Finland har landgränser till [[Norge]], [[Sverige]] och [[Ryssland]] samt i söder havsgräns mot [[Estland]]. Mellan Finland och Estland ligger [[Finska viken]]. Finland är officiellt tvåspråkigt med [[finska]] och [[svenska]] som ''nationalspråk'' (finska omkring 86,5&nbsp;procent, och svenska omkring 5,2&nbsp;procent år 2021<ref>{{Webbref |url=https://www.stat.fi/til/vaerak/2018/vaerak_2018_2019-03-29_tau_001_sv.html#_ga=2.21930355.950830558.1567938816-1335486037.1565776194 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2020-01-01 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200807024818/http://www.stat.fi/til/vaerak/2018/vaerak_2018_2019-03-29_tau_001_sv.html#_ga=2.21930355.950830558.1567938816-1335486037.1565776194 |arkivdatum=2020-08-07 }}</ref>). Det svenskspråkiga [[Åland]] utgör ett självstyrande landskap inom landet. Till ytan är Finland Europas åttonde största land och hade en befolkning på omkring 5,5 miljoner invånare i slutet av 2014.<ref name="vrk.fi">{{Webbref |url=https://www.tilastokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vaesto_sv.html |titel=Befolkning Befolkningsstruktur 31.12 |utgivare=Statistikcentralen |datum=4 april 2018 |hämtdatum=23 september 2018 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180924033807/https://www.tilastokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vaesto_sv.html |arkivdatum=24 september 2018 }}</ref> Befolkningstätheten är drygt 16 invånare per kvadratkilometer, vilket är lägst i Europeiska unionen.<ref>{{Webbref|url = http://tilastokoulu.stat.fi/verkkokoulu_v2.xql?course_id=tkoulu_vaesto&lesson_id=5&subject_id=10&page_type=sisalto|titel = Invånare per kvadratkilometer|hämtdatum = 2013|arkivurl = https://web.archive.org/web/20140805132658/http://tilastokoulu.stat.fi/verkkokoulu_v2.xql?course_id=tkoulu_vaesto&lesson_id=5&subject_id=10&page_type=sisalto|arkivdatum = 2014-08-05}}</ref>

[[Huvudstad]] i Finland är [[Helsingfors]] (sedan 1812), tillika landets största [[stad]] med 650&nbsp;272 invånare 2018, 1&nbsp;305&nbsp;893 med kranskommuner.<ref name="stat2018">{{Webbref |url=https://pxdata.stat.fi/PXWeb/pxweb/fi/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_11s8_2018.px/ |titel=PxWeb |hämtdatum=2020-12-18 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare= |sid= |språk= |doi= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20221101133612/https://pxdata.stat.fi/PXWeb/pxweb/fi/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_11s8_2018.px/ |arkivdatum=2022-11-01 |citat= |ref= }}</ref> Därutöver finns ytterligare tre städer med en befolkning överstigande 200&nbsp;000 invånare, nämligen [[Tammerfors]], [[Åbo]] och [[Uleåborg]].<ref name=Befolkningsregistercentralen/><ref name="stat2018"/>

Finland är medlem i [[Europeiska unionen]] sedan [[1995]] och i [[Nato]] sedan [[2023]]. [[Euro]]n infördes som [[valuta]] [[2002]]. Dessförinnan använde landet valutan [[finsk mark]]. Finland var i över 600 år en del av [[Sverige]], som 1809 förlorade området till [[Ryssland]]. Finland blev självständigt 1917. Därefter följde ett [[Finska inbördeskriget|inbördeskrig]] 1918 och i samband med andra världskriget två krig mot Sovjetunionen, nämligen 1939–1940 (det så kallade [[vinterkriget]]) och 1941–1944 ([[fortsättningskriget]]), samt ett mot Tyskland vintern 1944–1945 ([[Lapplandskriget]]).

== Etymologi ==
På finska heter Finland ''Suomi'' och varianter av detta namn används på de [[östersjöfinska språk]]en, såsom [[estniska]], samt på [[samiska]], [[lettiska]] och [[litauiska]]. Namnets ursprung är okänt. Suo betyder kärr eller mosse på finska. Namnet kan också vara ett lånord, kanske från den [[Baltiska språk|baltiska]] stammen *''zemē'' eller från ett [[indoeuropeiska språk|indoeuropeiskt]] stamord med betydelsen ”människa” (jämför [[latin]]ets ''homo'').

Finlands officiella namn på svenska är ''Republiken Finland''. Landet heter Finland (eller någon variant därav) på de flesta av världens språk. Detta namns ursprung är inte heller helt fastslaget. Den [[romerska riket|romerska]] historikern [[Publius Cornelius Tacitus|Tacitus]] nämner [[Fenni]]-folket omkring 100&nbsp;e.Kr., men folkslaget han beskrev var möjligen snarare [[samer]]na, eftersom han beskriver ett jägar- och samlarfolk som inte idkar jordbruk, och östersjöfinnarna var jordbrukare. 

Den äldsta kända källan på namnet Finland är den försvunna [[runsten]]en [[Upplands runinskrifter 582|U 582]] i [[Norrtälje kommun]], som ristades under början av 1000-talet. Under [[1100-talet]] användes dock benämningen finnar för första gången om just invånare i Finland, detta i [[bulla]]n [[Gravis admodum]].

Termen ''Finland'' syftade från början på [[Egentliga Finland]], och användes officiellt första gången år [[1419]] som beteckning på hela den östra delen av dåvarande Sverige. Under [[1440-talet]] slog termen igenom även i lagstiftningen.<ref>Meinander, Henrik. ''Finlands historia (sid 21)'', Helsingfors, 2006, {{ISBN|978-951-52-2408-8}})</ref>

[[Motorfordon]] från Finland bär [[nationalitetsmärke]]t FIN. Tidigare bar de märket SF för ”''Suomi'' – Finland”.

=== Begreppet Finland ===
[[Fil:Norra Finlands vapensköld - Livrustkammaren - 13684.tif|miniatyr|Norra Finlands vapensköld från 1633, Livrustkammaren.]]
[[Fil:Finlands vapen - Livrustkammaren - 47927.tif|miniatyr|Storfurstendömet Finlands vapensköld från 1633, Livrustkammaren.]]

På 1100- och 1200-talen syftade ordet Finland på trakten kring [[Åbo]], landskapet som sedan fick heta [[Egentliga Finland]], medan övriga delar av landet kallades [[Tavastland]], [[Lappland (historiskt landskap)|Lappland]] och [[Karelen]]. Ibland kunde det dock sammanfattas som [[österlanden]], eller Österland (jämför [[Norrland]]). [[Medeltiden]]s politik handlade dock inte så mycket om geografiska gränsdragningar som om folken [[finnar]], [[tavaster]], [[Samer|lappar]] och [[kareler]].

Under [[1400-talet]] blev Finland en vanlig benämning på hela landet öster om [[Bottenhavet]], möjligen till och med inklusive [[Åland]], då ögruppen placerats under Åbo stift. Vad ordet syftar på i samtida källor kan dock variera, också med tanke på att gränserna österut och norrut var oklara. Ett slags etablering av Finland som en enhet för sig om än bara till namnet kom då [[Johan III]] utropade sitt tidigare [[hertigdöme]] till ”Storfurstendömet Finland” (cirka [[1580]]), som en strategi att möta ryske [[tsar]]ens maktanspråk. Begreppet blev en del av svenske kungens titulatur men fick ingen praktisk betydelse. De finska landskapen hade samma ställning som landskapen väster om Bottenviken och den finska rikshalvan hade samma representation i riksdagen som den västra. År [[1637]] utnämnde [[drottning Kristina]] [[Per Brahe den yngre]] till [[generalguvernör]] över Finland, Åland och [[Österbotten (historiskt landskap)|Österbotten]]{{förtydliga|var det inte Österbottens län?|datum=2017-09}} (även andra delar av kärn-Sverige har haft [[Svenska generalguvernörer|generalguvernörer]]).

Den moderna definitionen av Finland kom egentligen inte till förrän efter att Svenska riket ”[[Finska kriget|sprängts itu]]”. Det som överlämnades i freden 1809 var inte ett ”Finland”, utan sex län, Åland och en bit av [[Västerbotten, Finland|Västerbotten]]. Gränsen mellan det nya [[storfurstendömet Finland]] och Sverige (Restsverige) kunde ha dragits vid [[Kemi älv]], som då var gräns mellan landskapen Västerbotten och Österbotten – vilket svenskarna föreslog i fredsförhandlingarna – eller vid [[Kalixälven]], därmed inkluderande den finskspråkiga befolkningen i [[Tornedalen]] – ryssarnas förslag. Gränsen, som följde [[Torne älv]] och [[Muonio älv]] till de höga bergen [[Saana]] och [[Haldefjäll]] i nordväst, var en kompromiss, som därefter blev vad begreppet Finland kom att stå för – åtminstone sedan tsar [[Alexander I av Ryssland|Alexander I]] tillåtit att de delar av Finland öster om [[Kymmene älv]] som Ryssland erövrat redan [[1721]] och [[1743]], det så kallade ”[[Gamla Finland]]”, administrativt införlivades med ”Nya Finland” [[1812]].

====Fastlands-Finland====
Fastlands-Finland, eller i statistiska sammanhang ''Fasta Finland'', används ibland som beteckning på Finland exklusive [[Åland]], det som på Åland kallas "Riket". Uttrycket är missvisande, eftersom till exempel skärgårdskommunerna i [[Åboland]] räknas höra till "Fastlands-Finland".

== Historia ==
{{fördjupning2|Finlands historia}}

[[Fil:Diet of Porvoo.jpg|miniatyr|Finland anslöts formellt till Ryssland vid [[Borgå lantdag]].]]

===Finlands förhistoria (8500 f.Kr. – 1157 e.Kr.)===
{{fördjupning2|Finlands förhistoria}}

===Finland under den svenska tiden (1157–1809)===
{{fördjupning2|Finland under den svenska tiden|Finland under medeltiden|Finlands historia under tidigmodern tid|Finska kriget}}
Finland under den svenska tiden (1157–1809) hänvisar till perioden i Finlands historia då landet var en del av [[Sverige]]. När det svenska styret över Finland börjar är något osäkert. Historiska bevis på etableringen av svenskt styre i Finland finns från slutet av [[1200-talet]] och framåt och de finska landskapen var redan då fullt jämställda med övriga delar av det svenska riket. [[Sverige]] avträdde Finland till Ryssland den 17 september 1809 till följd av nederlaget i [[finska kriget]] 1808-1809.

=== Storfurstendömet Finland (1809–1917) ===
{{fördjupning2|Finland under den ryska tiden}}

[[Fil:Gamla Vasa 1840-tal.jpg|miniatyr|vänster|[[Gamla Vasa]] på 1840-talet.]]
[[Fil:Sofiankatu street sign.jpg|thumb|200px|vänster|[[Sofiegatan]] trespråkig gatuskylt]]

Efter att sedan medeltiden och den svenska statsetableringen ha varit en integrerad del av Sverige – en parallell till [[Svealand]], [[Götaland]] och [[Norrland]] – erövrades Finland 1808 av den ryske tsaren [[Alexander I av Ryssland|Alexander I]]:s styrkor och blev ett storfurstendöme med mycket långtgående [[autonomi]] inom det ryska imperiet 1809. De ryska tsarerna var storfurstar av Finland och var till en början välvilligt inställda till Finland; tsar [[Nikolaj I]] lär ha sagt att Finland var den enda del av hans rike som inte gav honom några problem.

Under första delen av [[1800-talet]] uppstod i Finland liksom på så många andra håll en [[Nationalism|nationalistisk]] rörelse, och det [[finska|finska språket]], som tidigare inte haft någon officiell betydelse, gavs högre status. Så anses till exempel boken ''Seitsemän veljestä'' (''[[Sju bröder]]'') av [[Aleksis Kivi]] som ett av de första litterära verken på finska. I denna nationalistiska strävan deltog många svenskspråkiga under parollen "Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi inte bli, låt oss alltså bli finnar" (citat av [[Adolf Iwar Arwidsson|A. I. Arwidsson]]). Man ville alltså på detta sätt försäkra sig om att Finland skulle förbli eget land med egna lagar, egen riksdag och egen regering (se vidare [[Storfurstendömet Finland]]). Fortfarande gäller dock mindre delar av [[1734 års lag|1734 års svenska lag]], men i allt mindre utsträckning, då delar av den byts ut mot nya delar och mot nya [[lag (juridik)|lagar]]; [[1772 års regeringsform]] gällde fram tills det självständiga [[1919 års regeringsform|Finlands första grundlag]].

I slutet av 1800-talet infördes flera åtgärder som skulle knyta Finland närmare Ryssland varpå oroligheter utbröt, bland annat på grund av [[februarimanifestet]] år [[1899]], vilket införde vidare förryskningsåtgärder. Den ryske generalguvernören [[Nikolaj Bobrikov]] sköts i [[Helsingfors]] [[16 juni]] [[1904]] av [[Eugen Schauman]] varefter Schauman tog sitt eget liv. Schauman ansågs efter detta vara något av en nationell hjälte. I november [[1905]] utfärdades [[novembermanifestet]] som återgav Finland många av de rättigheter som fråntagits landet i februarimanifestet. År [[1906]] ersattes [[Ståndsriksdagen|Rikets ständer]] vilka var ett arv från tiden då Finland var en del av Sverige, med ett av den tidens mest moderna [[enkammarparlament]]. Samtidigt införde storfurstendömet Finland [[allmän rösträtt]] som andra stat i världen efter [[Nya Zeeland]] vilket innebar att kvinnor fick rösträtt. Finland var dock först i världen med att ge kvinnor fulla demokratiska rättigheter, det vill säga att kvinnor också kunde ställa upp i val. Vid den första sessionen av [[Finlands riksdag|Finlands första riksdag]] [[1907]] fanns 19 kvinnor bland de invalda.

=== Självständighetsförklaring och inbördeskrig (1917–1918)===
{{Huvudartikel|Finlands självständighet|Finska inbördeskriget}}

[[Fil:Finland1932physical.jpg|miniatyr|höger|Finland 1920–1940 då ytan var cirka 385&nbsp;000&nbsp;km².]]

Efter [[oktoberrevolutionen]] i [[Ryssland]] förklarade sig Finland självständigt den [[6 december]] 1917. I det självständiga Finland rådde brist på mat och en misstro mellan borgerliga och socialister som ledde till upprättande av milis. Borgarna bildade skyddskårer och socialisterna röda garden. I slutet av januari 1918 utbröt ett uppror igångsatt av med [[bolsjeviker]]na samarbetande ytterlighetselement. I det efterföljande [[finska inbördeskriget|inbördeskriget]] som varade till mitten av april samma år besegrades "de röda" efter blodiga strider av de "vita" borgerliga trupperna i förening med en tysk hjälpkår.

===Mellankrigstiden (1918–1939)===
{{fördjupning2|Finland under mellankrigstiden}}

Mellankrigstiden i Finland är tiden från [[Finska inbördeskriget|Finska inbördeskrigets]] slut [[1918]] till [[Finska vinterkriget|Finska vinterkrigets]] utbrott i november [[1939]].

=== Andra världskriget (1939–1945)===
Under andra världskriget befann sig Finland i en mycket prekär situation. Landet fick erfara tre skilda krig, varav två var mot [[Sovjetunionen]] och ett mot [[Tyskland]]. Tiden präglades av en riskfylld politisk balansgång i kampen för att behålla landet självständigt.

==== Vinterkriget (30 november 1939–13 mars 1940) ====
{{fördjupning2|Vinterkriget}}

[[Fil:The War in Finland, 1940 HU55566.jpg|miniatyr|Vinterkriget utkämpades mestadels under sträng kyla som kunde ligga på fyrtio till femtio minusgrader.]]

Under 1930-talet var relationerna till grannen i öster, Sovjetunionen, normala men inte hjärtliga (det fanns en stark antikommunistisk rörelse i Finland). År 1932 ingick länderna en [[nonaggressionspakt]]. 1939 var läget spänt i Europa och Sovjetunionen ställde territoriella krav på Finland. Kraven avvisades och Finland hänvisade till sin neutralitet och till de avtal som länderna ingått. Den 28 november drog Sovjetunionen sig ensidigt ur nonaggressionspakten med hänvisning till [[skotten i Mainila]] två dagar tidigare, då fyra sovjetiska soldater dödades under oklara förhållanden i närheten av finska gränsen. Dagen efter bröts de diplomatiska kontakterna och den 30 november kl. 06:50 öppnade sovjetiskt artilleri eld på det [[Karelska näset]]. Samma morgon fick [[Helsingfors]] erfara flygbombningar. Det [[finska vinterkriget]] hade börjat. Det sovjetiska anfallet fördömdes världen runt (förutom av [[Tyskland]] som förhöll sig neutralt i konflikten) men trots detta stod Finland ensamt utan allierade.

Kriget gick dock inte enligt planerna för Sovjetunionens del eftersom man misslyckades att erövra landet. Kriget, som egentligen skulle vara över på några veckor, drog ut över tre månader. Den 13 mars 1940 skrev statsminister [[Risto Ryti]] under ett fredsavtal som dikterats från Moskva. Fredsvillkoren med Sovjetunionen var hårda, bland annat måste Finland avträda 27&nbsp;000 kvadratkilometer areal och tolv procent av befolkningen måste förflyttas.<ref name="test">[http://www.example.org Bataljon Sederholm] {{Wayback|url=http://www.example.org/ |date=20210916110440 }},{{förtydliga|bättre länk behövs|datum=2017-04}} av Erik Björklund, Schildts Förlags AB 2010.</ref> Sverige hjälpte Finland med denna Nordens största folkförflyttning i modern tid. Hjälptransporterna leddes av major [[Mortimer Sederholm]] och omfattade cirka 1&nbsp;250 svenska soldater och 500 fordon.<ref name="test" /> Var åttonde finländare blev över en natt hemlös och finska [[Karelen]] måste evakueras inom tio dagar. Hela operationen var högeffektiv och en betydelsefull händelse för de [[Relationer mellan Finland och Sverige|svensk-finska relationerna]].

==== Tiden mellan krigen (14 mars 1940 – 24 juni 1941)====
Under den korta tiden av fred efter vinterkriget skedde stora förändringar i Europa. [[Danmark]] och [[Norge]] invaderades av Tyskland bara en månad efter vinterkrigets slut, och [[Frankrike]] och [[Storbritannien]] (som ville att Finland skulle ha fortsatt sitt krig mot Sovjetunionen) var i stor nöd då den tyska armén på en kort tid avancerat ända fram till [[Engelska kanalen]]. Haven på det norra halvklotet bevakades av den tyska flottan. I slutet av sommaren 1940 hade Sovjetunionen dessutom invaderat [[Estland]], [[Lettland]] och [[Litauen]] vilket hade stor inverkan på finländarnas attityder. Uppfattningen om att vinterkriget trots allt varit det enda sättet för att behålla självständigheten blev allt starkare.

Under vinterkriget hade Finland orienterat sig mot [[Skandinavien]]. Den 14 mars 1940 berättade president [[Kyösti Kallio]] att man föreslagit en försvarspakt med Sverige och Norge. Moskva reagerade snabbt och efter en vecka meddelade Sovjetunionens utrikesminister [[Vjatjeslav Molotov]] att den planerade nordiska försvarspakten var emot Moskvafredens villkor. Att Norge invaderades av Tyskland påverkade också projektet men var inte helt begravet ens då. I oktober 1940 kom saken fram igen i form av en svensk-finsk union. Sveriges utrikesminister [[Christian Günther]] meddelade att en sådan union förutsatte att Finland avstod från alla planer på revansch mot Sovjetunionen och att unionen måste ha både Tysklands och Sovjetunionens godkännande. Det sista kravet kom att stoppa projektet helt då Tysklands utrikesminister [[Joachim von Ribbentrop]] redan i slutet på oktober meddelade sin negativa inställning till projektet, medan Sovjetunionens representant i Sverige, [[Alexandra Kollontaj]], gav Günther en allvarlig varning i början av november med anledning av unionsplanerna. För säkerhets skull betonade även Molotov att en sådan union skulle ogiltigförklara Moskvafreden. Alla dessa händelser gjorde att Finland började vända sig till stormakten i söder, Tyskland, som man haft nära kontakter med ända sedan inbördeskrigets dagar.

Då rykten om att relationerna mellan Sovjetunionen och Tyskland under vårvintern 1941 möjligen närmade sig en brytning började man drömma om att ta tillbaka [[Karelen]]. Möjligheten för [[kareler]]na att återvända hem vägde tungt i Finlands politik och en del kretsar såg möjligheten att också göra det sovjetiska östra Karelen till en del av ett [[Storfinland]]. I och med samarbetet med tyskarna blev man snart medveten om Tysklands planerade operation mot Sovjetunionen. Vidare koordinering skedde och bland annat flyttades tyska trupper från Norge till norra Finland i början av sommaren 1941.

==== Fortsättningskriget (25 juni 1941 – 4 september 1944) ====
{{fördjupning2|Fortsättningskriget}}

[[Fil:Hitler Mannerheim Ryti.jpg|miniatyr|Kansler [[Adolf Hitler]] på marskalk [[Carl Gustaf Emil Mannerheim]] födelsedagsmöte.]]

På natten den 22 juni 1941 påbörjade Tyskland [[Operation Barbarossa]] och anföll Sovjetunionen på bred front. Finland hade deltagit i den militära planeringen av  angreppet,<ref>{{Bokref|efternamn=Meinander|förnamn=Henrik|titel=Mannerheim. Aristokrat i vadmal.|hämtdatum=|upplaga=Lind&Co 2018|år=2017|sid=sid 206-211}}</ref> och efter några dagar förklarade statsministern att Finland befann sig i krig: [[fortsättningskriget]] hade därmed börjat. Det givna målet med det nya kriget var till en början något varierande. Statsminister [[Johan Wilhelm Rangell]] hävdade att det var frågan om ett nytt försvarskrig och en strid mot [[bolsjevism]]en. Riksdagens olika grupper stödde regeringen men missnöjda röster hördes både från höger och vänster. De borgerligt sinnade [[Samlingspartiet]] och [[Agrarförbundet]] samt den radikalt nationalistiska [[Fosterländska folkrörelsen]] talade om Stor-Finland under sina talturer. Den slutliga ståndpunkten blev dock att det var frågan om ett försvarskrig vars mål var att få tillbaka [[Karelen]] med stöd av Tyskland. Dessutom tog man i bruk en tes enligt vilken Finland förde ett eget krig mot Sovjetunionen skilt från de tyska målen. Mot slutet av kriget gjorde Tyskland påtryckningar som skulle ha tvingat Finland att strida vid Tysklands sida till krigsslutet.

Krigslyckan hade vänt och Sovjetunionen hade den 22 juni 1944 krävt att Finland skulle ge upp utan villkor. Man var inte villig att göra det, trots att landet var i desperat behov av militärt bistånd. Det enda landet som kunde erbjuda sådan hjälp var Tyskland men tyskarnas villkor var att Finland inte slöt en enskild fred med Sovjetunionen utan tyskt godkännande. President [[Risto Ryti]] förband sig till det så kallade [[Ribbentrop-avtalet]] genom ett personligt brev, så att man senare genom hans avgång kunde lösgöra sig från dess förpliktelser. Med den materiella hjälpen från Tyskland lyckades man stabilisera fronten. Efter det började man skynda sig med en lösning för att lösgöra Finland från kriget.

Försöken att dra sig ur kriget med Sovjetunionen uppnåddes genom den så kallade [[mellanfreden i Moskva]]. Stridigheterna avslutades 4 september 1944 och fredsavtalet undertecknades 19 september 1944. Bland fredsvillkoren fanns ett krav på att tyskarna skulle fördrivas ur Finland samt att det finska kommunistpartiet skulle legaliseras.

==== Lapplandskriget (15 september 1944–27 april 1945)====
{{fördjupning2| Lapplandskriget}}

I norra Finland fanns vid den tiden 210&nbsp;000 tyska soldater, ungefär 60&nbsp;000 häst- eller motorfordon samt 200 stridsflygplan och stridsvagnar. Mellanfredens krav om att tyskarna skulle fördrivas ledde till [[Lapplandskriget]] som pågick från september 1944 till april 1945. Till en början skedde inte många strider eftersom de tyska trupperna var väldigt samarbetsvilliga i tillbakadragandet men den sovjetiska [[övervakningskommissionen]]s viceordförande, generallöjtnant [[G. Savonenkov]], krävde den 30 september av regeringen att man senast nästa morgon skulle påbörja aktiv krigföring mot tyskarna. Anfallet mot [[Kemi (stad)|Kemi]] nästa dag, samt de påföljande anfallen mot [[Torneå]] och mot [[Rovaniemi]] (16 oktober) utgjorde fullskaligt krig.

Kriget orsakade stora förluster för Lappland eftersom den tyska generalen [[Lothar Rendulic]] använde sig av [[den brända jordens taktik]] under det att de tyska trupperna drog sig tillbaka. 41&nbsp;306 byggnader, 516 landsvägs- och 218 järnvägsbroar, 48 färjor och ungefär 80&nbsp;procent av alla båtar i området förstördes.

=== Finland sedan 1945 ===
{{fördjupning2|Finland under efterkrigstiden|Finlands historia från 1991}}

==== "Farans år" (1944–1948) ====
{{huvudartikel|Farans år}}

I och med mellanfreden i Moskva hade Finland lyckats undvika ockupation. Däremot var relationerna till Sovjetunionen oklara. Då Mellanfreden slöts sändes en sovjetisk kontrollkommission till Helsingfors för att övervaka att villkoren i fredsavtalet följdes. Ledare för denna kontrollkommission var [[Andrej Zjdanov]], en hårdför kommunist och Stalins högra hand.

Zjdanov drev igenom att åtta ledande finländska politiker åtalades för krigsbrott mot Sovjetunionen.<ref name="cs">{{Webbref |url=http://countrystudies.us/finland/24.htm |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2007-01-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101214082640/http://countrystudies.us/finland/24.htm |arkivdatum=2010-12-14 }}</ref> [[Mannerheim]] utsåg kommunisten [[Yrjö Leino]] till inrikesminister vilket gav kommunisterna makt över ordnings- och säkerhetspolisen. Enligt Yrjö Leinos son försökte Zjdanov förmå kommunisterna att gripa makten i Finland. Leino skall dock ha spelat ett dubbelspel och läckt planerna till polisen och armén.<ref>{{bokref
  |författare=Olle Leino
  |år=1973
  |titel=Vem tackar Yrjö Leino? Ett mänskligt och politiskt dokument om Finlands kommunistiske inrikesminister 1945–48
  |utgivningsort=Stockholm
  |utgivare=Askild & Kärnekull
  |id={{ISBN|91-7008-235-9}}
}}</ref>

Efter [[Pragkuppen]], det kommunistiska maktövertagandet i [[Tjeckoslovakien]] i februari [[1948]], började rykten spridas i Finland om en planer på liknande kupp i Finland. Den nye presidenten, [[Juho Kusti Paasikivi]], koncentrerade armén till [[Helsingfors]] då det befarades att polisen, som leddes av Leino i egenskap av inrikesminister, skulle delta i kuppen.<ref name="cs" />

Det blev dock ingen kupp. Om det berodde på dubbelspel från Leinos sida, på lyckade förebyggande åtgärder från Paasikivis sida eller på att Sovjetunionen helt enkelt tappat intresset, vet vi inte idag. Efter [[andra världskriget]] hade Paasikivi genomfört en total omläggning av Finlands utrikespolitik där man dels iakttog neutralitet, dels ville ha Sovjetunionens förtroende; kanske var det denna politik som lyckades. Istället för en kupp träffades ett nytt avtal med Sovjetunionen: [[VSB-avtalet|VSB-fördraget]] (''Fördraget om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd'', idag oftast kallat VSB-avtalet). Detta blev basen för ländernas relationer fram till Sovjets upplösning 1992.

====Perioden fram till Kekkonen (1949–1956)====
[[Fil:Urho-Kekkonen-1977-c.jpg|miniatyr|[[Urho Kekkonen]] var den åttonde och längst sittande [[Finlands president|presidenten]]. Han valdes 1956 och avgick 1982.|vänster]]
 
Den första halvan av 1950-talet kännetecknades av återuppbyggnad efter kriget och hårda villkor, för individer såväl som samhället. VSB-avtalet tvingade Finland att vara ytterst försiktigt i sina relationer med omvärlden. Ett typiskt exempel är bildandet av [[Nordiska Rådet]] 1952, där Finland erbjöds fullt medlemskap men avstod ända till 1955, eftersom man var rädd att Sovjetunionen skulle reagera negativt.

====Epoken Kekkonen (1956–1982)====
Paasikivi-linjen fortsatte under president [[Urho Kekkonen|Kekkonen]], som tveklöst hade ett gott samarbete med de sovjetiska generalsekreterarna [[Nikita Chrusjtjov|Chrusjtjov]] och [[Leonid Brezjnev|Brezjnev]]. Denna typ av beroendepolitik i det fördolda{{förtydliga|månad=2011-01|Avtalet var inte hemligt, samarbetet var väl bättre känt än det mellan Sverige och USA, vad är det fördolda som här syftas på?}} har internationellt fått namnet [[finlandisering]].

====Finland efter Kekkonen (1982–) ====
Kekkonen var Finlands president ända fram till 1982 och efterträddes av [[Mauno Koivisto]] som fortsatte den försiktiga politiken. Utrikeshandeln med Sovjetunionen var av stor vikt för den finländska industrin och när Sovjetunionen stod inför upplösning drabbades Finland av en svår konjunkturnedgång. Finland blev medlem i [[EU]] 1995, samtidigt som Sverige och [[Österrike]]. [[Euro|Euron]] ersatte den [[finsk mark|finska marken]] 2002.<ref>{{Webbref|titel=Finlands väg till EU-medlem|url=https://eurooppatiedotus.fi/sv/finland-och-eu/1733-2/|verk=Europainformationen|hämtdatum=2024-03-22|språk=sv-SE}}</ref>

I februari år 2000 valdes [[Tarja Halonen]] till Finlands första kvinnliga president och omvaldes därefter i januari 2006.<ref>{{tidningsref|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/halonen-vann-valjarnas-fortroende|rubrik=Halonen vann väljarnas förtroende|tidning=SVT Nyheter|språk=svenska|datum=29 januari 2006|hämtdatum=17 juni 2022}}</ref> I år 2008 fick [[Martti Ahtisaari]] [[Nobels fredspris]]. Ahtisaari var Finlands president från 1994 till 2000.<ref>{{Webbref|titel=Martti Ahtisaari fick Nobels fredspris|url=https://finlandabroad.fi/web/eu/nyheter/-/asset_publisher/omOkBRW9O3yT/content/martti-ahtisaari-sai-nobelin-rauhanpalkinnon/384951|verk=Finland utomlands: Finlands ständiga representation vid EU|hämtdatum=2024-03-22|språk=sv-SE}}</ref> [[Sauli  Niinistö]] var republiken Finlands tolfte president (från 2012 till 2024). Han tillträdde ämbetet den 1 mars 2012 och blev återvald i januari 2018.<ref>{{Webbref|titel=Sauli Niinistös biografi|url=https://www.presidentti.fi/niinisto/sv/personuppgifter/sauli-niinisto/sauli-niinistos-biografi/|verk=Tasavallan presidentti Sauli Niinistö|hämtdatum=2024-03-22|språk=sv-SE}}</ref>

===== Finland in i Nato (2023–) =====
Finlands säkerhetspolitiska omgivning förändrades i grunden till följd av [[Rysslands invasion av Ukraina|Rysslands anfallskrig]] mot Ukraina i februari 2022. Efter angreppet gjorde Finland en omvärdering av sin säkerhetspolitiska situation och ansökte om medlemskap i [[Nato]]. Finland blev full medlem av Nato den 4 april 2023.<ref>{{Webbref|titel=Finland och Nato|url=https://valtioneuvosto.fi/sv/finland-och-nato|verk=Valtioneuvosto|hämtdatum=2024-03-22|språk=sv-SE|arkivurl=https://web.archive.org/web/20230616005649/https://valtioneuvosto.fi/sv/finland-och-nato|arkivdatum=2023-06-16}}</ref>

Republiken Finlands trettonde president, [[Alexander Stubb]], avgav en högtidlig försäkran inför riksdagen när han tillträdde sitt ämbete den 1 mars 2024.<ref>{{Webbref|titel=President Stubb i sitt installationstal: Jag lovar att kämpa för att Finland är ett bra land även i framtiden – världens bästa land för oss finländare|url=https://www.presidentti.fi/sv/president-stubb-i-sitt-installationstal-electiones-sunt-celebrem-apicem-momentorum-nostrorumpresident-stubb-i-sitt-installationstal/|verk=Presidentti|datum=2024-02-29|hämtdatum=2024-03-22|språk=sv-SE|författare=Virpi Pekkarinen}}</ref>

== Geografi ==
{{fördjupning2|Finlands geografi}}

Finland gränsar i söder till [[Finska viken]] och [[Östersjön]], och i väster till [[Ålands hav]], [[Bottenhavet]], [[Kvarken]] och [[Bottenviken]]. Landgränserna i norr vetter mot [[Sverige]], [[Norge]] och [[Ryssland]]. I söder, på andra sidan Finska viken, finns grannlandet [[Estland]] (se även [[Finlands ytterpunkter]]).

Av Finlands yta på cirka 340&nbsp;000 kvadratkilometer är 78 procent täckt av skogsmark. Finland är därför ett av världens mest skogstäckta länder. I skogarna växer främst [[gran]], [[tall]] och [[björk]]. Landets sydligaste del ligger inom den hemiborealiska zonen där skogarna har inslag av ädla lövträd som [[ek]], [[lönn]] och [[skogslind]]. En del av landet befinner sig norr om [[polcirkel]]n, och i norra Finland är landskapet kuperat. Finlands högsta punkt (1&nbsp;324 m ö.h.) är på [[Haldefjäll]], som hör till bergskedjan [[Skanderna]]. I öster är fjällen rester av den gamla bergskedjan [[Kareliderna]].

Finland nämns som de ''tusen sjöars land'', på grund av det stora antalet sjöar, speciellt i sydöstra Finland. Antalet sjöar större än 500 kvadratmeter är 187&nbsp;888 stycken och den största av dem är [[Saimen]] med en yta på cirka 4&nbsp;400 kvadratkilometer, vilket gör den till Europas fjärde största insjö. Den avlånga [[Päijänne]] är Finlands djupaste och näst största sjö. I [[Österbotten (historiskt landskap)|Österbotten]] och längs resten av den västra kusten är terrängförhållandena annorlunda på grund av [[landhöjning]]en. Kustområdena domineras av vida slätter.

=== Klimat ===
Finlands klimat är tack vare [[Golfströmmen]] tämligen gynnsamt jämfört med klimatet på motsvarande breddgrader på andra håll. Det är både maritimt och kontinentalt påverkat. Kontinentaliteten, som kännetecknas av varma somrar och kalla snörika vintrar, tilltar med avståndet från havet och är därför mest utpräglat i nordost. Mildast är klimatet i sydvästra Finland där årsmedeltemperaturen ligger på cirka 6 grader. Vinterns längd är i norr 200 dagar och i sydväst 100 dagar. Den termiska sommarens längd (dygnets medeltemperatur > 10 grader) är 4 månader vid sydkusten och 2,5 månader i nordligaste Lappland. Finlands högsta uppmätta temperatur är 37,2 grader Celsius och mättes i [[Libelits]] den [[29 juli]] år [[2010]]. Den lägsta uppmätta temperaturen uppmättes [[28 januari]] år [[1999]], i kommunen [[Kittilä]] i en by som heter Pokka. Detta rekord var –51,5 grader Celsius.

[[Fil:Koli rotated.jpg|miniatyr|800px|center|Sjön [[Pielisjärvi]] sedd från en höjd i [[Koli nationalpark]].]]

=== Flora ===
Landets ursprungliga landskapstyper är skog och träskmarker. De första växterna som fick fäste på öriket som fanns efter senaste istiden var [[gräs]]- och [[halvgräs]]arter samt örter av malörtssläktet som nådde fram från [[Baltikum]] och Centraleuropa. Det första trädet som etablerade sig var björken, sedan tall och för cirka {{formatnum:8000}} år sedan arter av [[alsläktet]], [[eksläktet]] och [[boksläktet]]. För {{formatnum:5000}} år sedan blev klimatet lite kyligare och arter av [[gransläktet]] tillkom. I sydligare länder vanliga [[Introducerad art|introducerade]] växter som [[brännässla]] och [[jättebalsamin]] är i Finland sällsynta. I landet registrerades 460 arter av [[fröväxter]], ungefär 800 arter av [[mossor]] och cirka 1000 [[Lavar|lav]]arter.<ref name="Mertz"/>

Regionen med löv- och blandskogar vid kusten är ungefär 40 till 50&nbsp;km bred. Sedan följer barrskogar med några "öar" av [[hed]]områden. I skuggiga skogar hittas ofta [[Ormbunksväxter|ormbunkar]]. Stora myr med växter av [[ullsläktet]], [[rosling]], arter av [[odonsläktet]] och [[sileshårssläktet]] skyddas i nationalparkerna [[Torronsuo nationalpark|Torronsuo]], [[Patvinsuo nationalpark|Patvinsuo]] och [[Valkmusa nationalpark|Valkmusa]]. I norra Finland hittas växter som är typiska för [[aapamyr]].<ref name="Mertz"/>

== Styre och politik ==
{{fördjupning2|Finlands politik|Lista över Finlands statsöverhuvuden}}

[[Fil:Eduskuntatalo (Finnish Parliament building).JPG|miniatyr|höger|stående|[[Riksdagshuset i Helsingfors]], säte för [[Finlands riksdag]].]]

=== Författning och styre ===
Finland är en [[demokrati]]sk [[republik]] med [[semipresidentialism]]. Dess nuvarande [[grundlag]] antogs 2000, och där stadfästs att konstitutionen "skall trygga människovärdets okränkbarhet och den enskilda människans frihet och rättigheter samt främja rättvisa i samhället".

Finlands [[statschef]] är [[Finlands president|Republikens president]] som väljs vart sjätte år. Presidenten kan sitta högst två [[mandatperiod]]er. Till presidentens uppgifter hör bland annat att stadfästa lagar och att leda utrikes- och säkerhetspolitiken tillsammans med regeringen. Presidenten utnämner och entledigar enskilda [[minister|ministrar]] och högre tjänstemän.

Finland är en [[representativ demokrati]], vars [[lagstiftande församling]], [[Finlands riksdag|riksdagen]], en genom direkta och proportionella val vald [[Enkammarsystem|enkammarriksdag]], företräder folket. [[Riksdagsval i Finland|Val]] sker regelbundet vart fjärde år i mars. Finlands regering kallas [[Statsrådet (Finland)|statsrådet]] (fi. ''valtioneuvosto'') och leds av en [[statsminister]]. Efter riksdagsvalet utser presidenten i samråd med riksdagens talman och riksdagsgruppernas ledare en statsministerkandidat, och riksdagen antingen godkänner eller förkastar förslaget. Om förslaget godkänns utnämns [[Finlands statsminister|statsministern]] av presidenten och tillsammans utser de regeringen som sedan godkänns av riksdagen. På senare år (genom och efter [[Mauno Koivisto]]) har statsministerns makt ökat och presidentens minskat.

=== Administrativ indelning ===
{{Fördjupning|Finlands administrativa indelning}}
{{Se även|Finlands län|Kommuner i Finland|Lista över Finlands kommuner}}

För den områdesvisa statliga förvaltningen i landet finns sex [[regionförvaltningsverk]] vilka 2010 ersatte de tidigare [[län i Finland|länen]]. Det finns också en historisk indelning i landskap. I Finland finns både [[Historiska landskap i Finland|historiska landskap]], vilka har ungefär samma ställning som [[Landskap i Sverige|de svenska landskapen]], och [[Landskap i Finland|moderna landskap]] med vissa administrativa funktioner. Lokalförvaltningen handhas av [[Finlands kommuner|kommuner]] som producerar bastjänster för invånarna, bland annat utbildning, social- och hälsovårdstjänster, samhällsteknik och miljötjänster. De kommunala beslutsfattarna väljs vart fjärde år i [[Kommunalval i Finland|kommunalvalet]]. Kommunernas antal är [[Lista över Finlands kommuner|309]] (2022), av vilka [[Lista över städer i Finland|107]] är städer.<ref>{{webbref | url = http://www.kommunerna.net/sv/databanker/statistik/befolkning/Sidor/default.aspx | titel = Befolkningsuppgifter - Kommunerna.net | utgivare = Finlands Kommunförbund | hämtdatum = {{#time: Y-m-d | 2013-12-03}} | arkivurl = https://web.archive.org/web/20131207082423/http://www.kommunerna.net/sv/databanker/statistik/befolkning/Sidor/default.aspx | arkivdatum = 2013-12-07 }}</ref><ref>{{webbref|url=https://valtioneuvosto.fi/sv/-//10623/statsradet-fattade-beslut-om-sammanslagning-av-kankaanpaa-stad-och-honkajoki-kommun|titel=Statsrådet fattade beslut om sammanslagning av Kankaanpää stad och Honkajoki kommun|hämtdatum=2021-01-20|datum=2020-06-11|utgivare=Statsrådet|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210128004924/https://valtioneuvosto.fi/sv/-//10623/statsradet-fattade-beslut-om-sammanslagning-av-kankaanpaa-stad-och-honkajoki-kommun|arkivdatum=2021-01-28}}</ref> Sedan 2023 finns också [[välfärdsområde]]n, vilka ansvarar för social- och hälsovård samt räddningsväsende, vilka tidigare sköttes av kommuner och kommunförbund. Välfärdsområdena motsvarar geografiskt mer eller mindre landskapen, utom i huvudstadsregionen, och deras fullmäktige väljs med allmänna val medan verksamheten finansieras av staten.

Inom Finland utgör [[Åland]] ett demilitariserat och självstyrande landskap. Välfärdsområden och vissa andra administrativa enheter saknas, då lagstiftningen till dessa delar inte följt utvecklingen i resten av landet. Åland är även enspråkigt [[svenska|svensktalande]], vilket innebär att det är den enda del av landet där [[finska]] inte har officiell status.

=== Mänskliga rättigheter ===
[[Korruption]]en är låg i Finland. Enligt [[Transparency International]]s årliga lista, som utkommit sedan 1998, har Finland varit ett av världens minst korrumperade länder. År 2018 låg Finland på tredje plats.<ref name="transparency2018">{{webbref |url=https://www.transparency.org/cpi2018 |titel=Corruption Perceptions Index 2018 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018 |arkivdatum=28 december 2019 |hämtdatum=16 december 2019 |utgivare=Transparency International |språk=engelska }}</ref> Andra länder i toppen av listan är [[Danmark]], [[Singapore]], [[Sverige]] och [[Nya Zeeland]].<ref name="transparency2018"/>

=== Försvar ===
{{fördjupning2|Finlands försvarsmakt}}

[[Finlands försvarsmakt]] delas in i tre grenar; [[Finländska armén|landstridskrafterna]], [[Finländska flygvapnet|flygvapnet]] och [[Finländska marinen|marinen]]. [[Gränsbevakningsväsendet]] är underställt [[inrikesministeriet]] och hör i fredstid inte till den finländska försvarsmakten. Kommendör för den finländska försvarsmakten är [[General]] [[Timo Kivinen]]. I Finland råder allmän [[värnplikt]] för män, med undantag för ålänningar, och tjänstgöringsgraden är bland de högsta i världen. Kvinnor kan tjänstgöra frivilligt. Tjänstgöringstiden är 6, 9 eller 12 månader beroende på ansvar och uppdrag. Det finns omkring 34&nbsp;000 stående trupper i beredskap och hela reservens styrka uppgår till ungefär 350&nbsp;000 man. Som alternativ till militär tjänstgöring finns [[Vapenvägrare|civiltjänstgöring]] vars längd är 12 månader.

Finland är [[EU]]-medlem och har sedan 1990 närmat sig [[Nato]]. Det har under lång tid förts en nationell debatt om Finland bör ansluta sig till försvarsorganisationen, men först efter [[Rysslands invasion av Ukraina 2022|Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022]] tog diskussionen en tydlig vändning i riktning för ett medlemskap. Den 17 maj 2022 fattade den finska presidentens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott det formella beslutet om att Finland ska ansöka om Natomedlemskap.<ref>{{tidningsref|rubrik=Nu är det officiellt: Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato – Niinistö: "En historisk dag"|url=https://www.hbl.fi/2022-05-15/nu-ar-det-officiellt-finland-kommer-att-ansoka-om-medlemskap-i-nato-niinisto-en-historisk-dag/|författare=Korkman, Anna|tidning=Hufvudstadsbladet|datum=15 maj 2022|hämtdatum=17 maj 2022|issn=0356-0724}}</ref> Efter att Finlands ansökan ratificerats av samtliga medlemsländer blev Finland fullvärdig medlem i Nato den 4 april 2023.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Nato-ceremoni i Bryssel: Sverige nämns i varannan mening|url=https://sverigesradio.se/artikel/nato-ceremoni-i-bryssel-sverige-namns-i-varannan-mening|tidning=Sveriges Radio|datum=2023-04-04|hämtdatum=2023-04-04|språk=sv|förnamn=Jan|efternamn=Andersson}}</ref>  

Finland har från och med den 28 november 2011 undertecknat [[Ottawafördraget]] om slopandet av [[Mina|truppminor]].

== Ekonomi och infrastruktur ==
{{fördjupning2|Finlands ekonomi}}
{| class="wikitable"
|+
! colspan="3" |Ekonomi i siffror [[Fil:Fin real gdp growth 96 06.png|miniatyr|Finlands [[Ekonomisk tillväxt|ekonomiska tillväxt]] 1996–2006.|centrerad]]
|-
|[[Bruttonationalprodukt]] ([[Köpkraftsparitet|PPP]])
|188 miljarder euro
|2011 est.
|-
|PPP [[per capita]]
|35 000 euro
|2011 est.
|-
|[[Arbetslöshet]]<ref>{{webbref|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2010/11/23/arbetslosheten-minskar-i-egentliga-finland|titel=Arbetslösheten minskar i Egentliga Finland|utgivare=Svenska.yle.fi|hämtdatum=2017-05-16|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161024024941/https://svenska.yle.fi/artikel/2010/11/23/arbetslosheten-minskar-i-egentliga-finland|arkivdatum=2016-10-24}}</ref>
|7,3 %
|nov 2011
|-
|[[Statsskuld]]<ref>CIA – The World Factbook, [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fi.html Finland] {{Wayback|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fi.html|date=20150919130804}}, Findikator.fi, [http://www.findikaattori.fi/sv] {{Wayback|url=http://www.findikaattori.fi/sv|date=20121210123406}}</ref>
|49 % av BNP
|2011 est.
|-
|Medelnettoinkomst per invånare och månad<ref>{{Webbref|url=http://www.hbl.fi/text/inrikes/2008/4/5/d11909.php|titel=Sjukskötare vill inte slita ut sig i Finland|hämtdatum=2010-02-12|arkivurl=https://web.archive.org/web/20110410153241/http://www.hbl.fi/text/inrikes/2008/4/5/d11909.php|arkivdatum=2011-04-10}}</ref>
|{{Nts|2700}} euro ({{Nts|22950}} kr)
|sep 2009
|}

Finlands ekonomi har under de senaste decennierna förändrats. Från att ha varit beroende av skogsindustrin har Finland idag gått ifrån den till elektronik- och IT-sektorn. Denna exportförändring beror till stor del på telekomjätten Nokia<ref name="ne.se">{{Webbref|url=http://www.ne.se/finland/ekonomi-och-n%C3%A4ringsliv |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140505110645/http://www.ne.se/finland/ekonomi-och-n%C3%A4ringsliv |arkivdatum=2014-05-05 }} Läst 2014-04-28</ref> som är det företag i Finland som har högst omsättning på 382&nbsp;099 miljoner SEK/år (2011).<ref>{{Webbref|url=http://www.ne.se/finland/f%C3%B6retag-med-h%C3%B6gst-oms%C3%A4ttning |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140505110654/http://www.ne.se/finland/f%C3%B6retag-med-h%C3%B6gst-oms%C3%A4ttning |arkivdatum=2014-05-05 }} Läst 2014-04-28</ref> Att exportökningen som ägt rum under senare år till stor del beror på Nokia gör Finlands ekonomi sårbar för svängningar i den internationella konjunkturen.<ref name="ne.se"/> I början av 00-talet stod Nokia för 4 procent av Finlands BNP och c:a 20 procent av exporten.<ref>http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Finland/Ekonomi {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Finland/Ekonomi |date=20140505110443 }} Läst 2014-04-28</ref> Finland berördes av en konjunkturnedgång under 1990-talet då Sovjetunionens kollaps ledde till en ekonomisk kris i östhandeln<ref>{{Webbref|url=http://www.ne.se/finland/historia/efterkrigstiden |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140505110704/http://www.ne.se/finland/historia/efterkrigstiden |arkivdatum=2014-05-05 }} Läst 2014-04-28</ref> men hade sedan en positiv BNP-tillväxt fram till finanskrisen 2008. Finland gick 1995 med i EU och 1998 i EMU för att stabilisera ekonomin vilket fungerade fram till finanskrisen. Från att ha haft en BNP-tillväxt på +0,9 procent 2008 sjönk den ner till –8,2 procent 2009.<ref name="ne.se"/> Denna nedgång drabbade även Nokia som i slutet av 00-talet fick svårt att hävda sig på den internationella marknaden och som mellan 2008 och 2012 förlorade 90 procent av sitt aktievärde. Finlands budgetunderskott steg 2009 mot 3 procent av BNP, vilket är tak för euroländerna, varpå flera sparpaket sattes in av staten. Statsskulden ökade också 2011 till ungefär hälften av BNP. 2013 meddelade Nokia att deras mobiltelefonenhet skulle säljas till Microsoft och Nokia bidrar inte längre lika mycket till Finlands BNP:<ref>http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Finland/Ekonomi {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Finland/Ekonomi |date=20140505110443 }} Läst: 2014-05-05</ref>

=== Näringsliv ===
I Finland råder en i hög grad oreglerad [[marknadsekonomi]]. Landet är kraftigt industrialiserat och exporten, som utgör omkring två tredjedelar av BNP, är mycket viktig. Finlands [[Bruttonationalprodukt|BNP]] per capita motsvarar ungefär [[Belgien]]s och [[Österrike]]s men mindre än [[Nederländerna]]s och [[Sverige]]s. Tjänstesektorn ses som underutvecklad jämfört med till exempel [[Japan]] eller [[USA]]. Finland har under efterkrigstiden haft en jämförelsevis god ekonomisk utveckling och ligger numera i nivå med genomsnittet i Västeuropa. Viktigaste handelspartners är Ryssland, Sverige, Tyskland och Storbritannien.

Hög arbetslöshet (idag 8,2 procent) har varit ett konstant problem under 1990- och 2000-talen. Arbetslöshet har överlag varit ett problem under landets hela efterkrigshistoria, vilket tidigare lett till arbetskraftsutvandring. Den största fackliga centralorganisationen är [[Finlands Fackförbunds Centralorganisation]].

==== Industri ====
[[Fil:Stora Enso Oulu 2006 01 26.JPG|miniatyr|Stora Ensos massa- och pappersbruk i [[Uleåborg]], [[Norra Österbotten]].]]

Industrin i Finland är koncentrerad kring elektronik, skogsindustrin och i viss mån kemiteknisk industri och verkstadsindustri. Skogsindustrin svarar alltjämt för en femtedel av Finlands varuexport. Den största sektorn är [[trä]]förädlingsindustrin. Finland är världens näst största exportör av [[papper]] (efter [[Kanada]]) och de huvudsakligen finländska företagen [[Stora Enso]] och [[UPM-Kymmene Oy|UPM]] tillhör världens största tillverkare av [[pappersmassa|massa]] och papper. [[Ahlstrom]] tillhör de världsledande inom produktion av pappers- och fiberprodukter. Andra viktiga sektorer är [[metall]], [[kemikalie]]r, [[elektronik]], [[telekommunikation]] och [[verkstadsindustri]].

Efter krigen med Sovjetunionen tvingades Finland betala stora [[krigsskadestånd]] men fick samtidigt en stor handelspartner. Under 1950-talet slog den finska industridesignen igenom internationellt och företag som [[Marimekko]], [[Iittala]] och [[Fiskars]] har fortsatt i den traditionen. Fiskars är ett tydligt exempel på finländsk industri där industridesignen lett till framgångar och där produkten varit av det mindre slaget (knivar, saxar). I [[Nystad]] (finska ''Uusikaupunki'') har sedan 1960-talet funnits [[personbil]]sindustri; märken som tillverkats är [[Saab-Scania]], [[Opel]] och [[Porsche]]. Finland har inte haft en egen personbilsindustri, men väl [[lastbil]]s- och [[traktor]]tillverkning genom ([[Valmet]] (idag [[Valtra]]) och [[Sisu (fordon)|Sisu]]).

Under 1990-talet blev [[Nokia]] den finländska industrins stora motor och hade en viktig del i den finländska ekonomins återhämtning efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Krisen orsakades främst av en internationell konjunkturnedgång som slog mot Finlands viktigare exportnäringar i kombination med en vid tillfället relativt betydande skuldsättning till utlandet och ett högt ränteläge. Sovjetunionens kollaps förvärrade krisen, men var inte en huvudfaktor.

==== Turism ====
Finland lockade över 4 miljoner [[turist]]er 2005, varav de flesta kom från [[Sverige]]. Turismen utgör cirka 2,4&nbsp;procent av Finlands [[Bruttonationalprodukt|BNP]] och sysselsätter omkring 60&nbsp;000 personer.

=== Infrastruktur ===
==== Transporter ====
I Finland transporteras majoriteten av godset, cirka 86 procent, via [[landsväg]]. Det allmänna vägnätet sträcker sig över 78 000 kilometer.

Landets järnvägar drivs av det statliga bolaget [[Valtionrautatiet|Valtion Rautatiet]] (VR) och omfattar 5 900 kilometer spår, varav 3 300 kilometer är elektrifierade. Järnvägen är bredspårig (spårvidd 1 524 mm), en arv från ryska tiden. Detta har lett till att terminaler för vagnshjulsbyte byggts för att underlätta tågfärjetrafiken. Järnvägen har tidigare haft stora ekonomiska förluster, vilket har resulterat i förändringar och nedläggning av flera stationer. Samtidigt har investeringar gjorts i förbättringar av spårnätet och snabbare tågförbindelser på de mest trafikerade sträckorna. Trots att järnvägstrafiken inom [[Europeiska unionen|EU]] är öppen för konkurrens, har endast ett privat företag hittills startat godstrafik i östra Finland.

Sjöfarten i Finland delas in i insjötrafik samt kust- och utrikestrafik. Saima kanal utgör den viktigaste insjöleden och är en viktig transportväg till och från Ryssland. Timmerflottning sker fortfarande på vissa insjöleder. Sjötransporter hanterar omkring 83 procent av utrikes godstrafik. Bland de största godshamnarna finns [[Sköldviks hamn|Sköldvik]], [[Helsingfors hamn|Helsingfors]], Kotka/Fredrikshamn, Karleby, Nådendal, Raumo, Brahestad och Björneborg. Helsingfors, Åbo och Nådendal är de mest frekventerade passagerarhamnarna, och passagerarfärjor trafikerar rutter till Sverige och Estland. Dessutom finns kombinerade frakt- och passagerarfartyg som förbinder Finland med andra Östersjöländer.

Finland har 25 flygplatser, där [[Helsingfors-Vanda flygplats|Helsingfors–Vanda]] är den mest trafikerade och fungerar som huvudnav för [[Finnair]]. År 2014 stod denna flygplats för 70 procent av flygtrafiken och har blivit en viktig knutpunkt för resor mellan [[Asien]] och Europa, tack vare Finnairs direktflyg till Japan, Kina och Sydkorea. Andra välbesökta flygplatser inkluderar [[Uleåborgs flygplats|Uleåborg]], [[Åbo flygplats|Åbo]], [[Tammerfors flygplats|Tammerfors]], [[Vasa flygplats|Vasa]], [[Kuopio flygplats|Kuopio]], [[Rovaniemi flygplats|Rovaniemi]] och [[Mariehamns flygplats|Mariehamn]].<ref>{{Webbref|titel=Finland - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/finland|verk=www.ne.se|hämtdatum=2025-01-18}}</ref>

== Befolkning ==
=== Demografi ===
{{fördjupning2|Finlands demografi}}{{Infobox land demografi WD}}

==== Större städer ====
{{Huvudartikel|Lista över städer i Finland}}
{{Se även|Lista över Finlands tätorter}}

{{Kartposition start | Finland | width=200}}
{{Kartposition markör | Finland | plats=<br/>[[Helsingfors]] | lat=60.167 | long=24.95 }}
{{Kartposition markör | Finland | plats=[[Esbo]] | lat=60.167 | long=24.7 | position=left }}
{{Kartposition markör | Finland | plats=[[Tammerfors]] | lat=61.5 | long=23.75}}
{{Kartposition markör | Finland | plats=[[Vanda]] | lat=60.3 | long=24.95 }}
{{Kartposition markör | Finland | plats=[[Åbo]] | lat=60.45 | long=22.27 | position=left}}
{{Kartposition markör | Finland | plats=[[Uleåborg]] | lat=65.0 | long=25.47}}
{{Kartposition slut|undertext=De sex största städerna i Finland}}

Finlands huvudstad är [[Helsingfors]] som även är landets största stad med över 1 miljon invånare inklusive [[Esbo]], [[Vanda]] och andra kranskommuner. Både Stor-[[Tammerfors]] och Stor-[[Åbo]] har drygt 300&nbsp;000 invånare och därefter kommer Uleåborg med 200&nbsp;000 invånare.<ref name="stat2018"/>

Sett till invånarantalet i kommunerna blir ordningen i stället [[Helsingfors]], [[Esbo]], [[Tammerfors]], [[Vanda]], [[Uleåborg]] och [[Åbo]]. Uleåborg gick 2013 förbi Åbo på grund av kommunsammanslagningar.<ref name=Befolkningsregistercentralen/><ref name="stat2018"/>

==== Urbanisering ====
Finland är ganska glest befolkat. De flesta invånarna bor i sydvästra delen av landet. I Helsingforsregionen finns 1/5 av befolkningen, i Lappland bara cirka 2 inv./km². Då största delen av finländarna ännu på 1950-talet sysselsattes av lantbruket, har landet snabbt urbaniserats efter andra världskriget. 

==== Minoriteter ====
I det självstyrande svenskspråkiga [[landskapet Åland]] kallas befolkningen för [[ålänningar]]. Många, bland dem många ålänningar själva, räknar dem som en separat grupp skild från finlandssvenskarna.

==== Migration ====
På 1500- och 1600-talen uppmuntrades finska svedjebrukare att kolonisera ödebygder i nuvarande Sverige (se [[Finnskog|finnmarker]]) och vid 1800-talets slut och 1900-talets början tvingade en snabb folkökning stora grupper att likt i Sverige emigrera (främst till USA och Kanada). Efter andra världskriget förflyttades över 400&nbsp;000 människor till sydvästra Finland från Karelen som erövrats av Sovjet i de [[Vinterkriget|finska vinterkrigen]]. Under 1960–70-talen var utvandringen av arbetskraft till Sverige stor (omkring en halv miljon människor) men senare har närapå hälften återvänt till Finland.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon">Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon</ref>

Mängden invandrare har ökat sedan slutet av 1980-talet men Finland har fortfarande en mycket liten andel invandrare i jämförelse med kringliggande länder. År 1980 fanns 13&nbsp;000 utländska medborgare i landet, varav 3&nbsp;000 svenskar (motsvarande 0,2 procent av befolkningen), år 2022 cirka 324&nbsp;000 (motsvarande 5,8 procent av befolkningen).<ref>[https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rg.px/ Medborgarskap efter ålder och kön landskapsvis, 1990-2022], Statistikcentralen.</ref> Enligt Statistikcentralen bodde 508&nbsp;173 personer med utländsk bakgrund i Finland i slutet av år 2022 (9,1% procent av befolkningen). De största grupperna kom från Ryssland (101&nbsp;112), Estland (52&nbsp;184), Irak (28&nbsp;022), Somalia (24&nbsp;365) och forna Jugoslavien (18&nbsp;997).<ref>[https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rt.px/ Härkomst och bakgrundsland efter åldersgrupp och kön enligt landskap, 1990-2022], Statistikcentralen.</ref>

=== Språk ===
{{fördjupning2|Språk i Finland}}
{{Se även|finlandssvenska|Finlands språklag}}

Invånarna i Finland kallas [[finländare]] och uppgår för närvarande till drygt fem miljoner. En minoritet av dessa, omkring 5,2 procent, har svenska som modersmål medan omkring 85,9 procent enligt folkbokföringen har finska som modersmål (tvåspråkiga uppger endera språket som modersmål).<ref>[https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/ Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022], Statistikcentralen.</ref> Många svenskspråkiga och finskspråkiga finländare skiljer noggrant mellan ''finländare'' (ett samlingsbegrepp för alla som bor i eller kommer från Finland), ''finnar'' (de som har finska som modersmål) och ''[[finlandssvenskar]]'' (finländare som har svenska som modersmål). I de nordligaste delarna av landet bor [[samer]] vars språk har officiell status som minoritetsspråk.

[[Fil:Languages of Finnish municipalities (2016).svg|right|miniatyr|stående|Karta över Finlands kommuners språkliga status. {{legend1|#EEEEC1|[[enspråkig kommun|enspråkigt]] finska}}{{legend1|#37ABC8|[[tvåspråkig kommun|tvåspråkiga]], finska majoritetsspråk, svenska minoritetsspråk}}{{legend1|#0055D4|tvåspråkiga, svenska majoritetsspråk, finska minoritetsspråk}}{{legend|#000080|enspråkigt svenska}}{{legend1|#800033|finska majoritetsspråk, samiska minoritetsspråk}}]]

Finland är konstitutionellt tvåspråkigt. ”Nationalspråken” finska och svenska har samma juridiska status även om den stora majoriteten har finska som modersmål. Vid sidan av nationalspråken har [[samiska]], [[romani]] och [[teckenspråk]] en i grundlagen erkänd särställning. Grundlagen nämner inte enskilda teckenspråk, men rättigheter gällande finskt teckenspråk och [[finlandssvenskt teckenspråk]] preciseras i andra lagar<ref>{{Webbref|titel=FINLEX �� - Ursprungliga författningar: Teckenspråkslag 359/2015|url=https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2015/20150359|verk=www.finlex.fi|hämtdatum=2019-10-29|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191029113808/https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2015/20150359|arkivdatum=2019-10-29}}</ref>. De [[nordiska språk]]en har en särställning genom nordiska avtal och lagstiftning enligt dessa.

Nationella myndigheter är skyldiga att erbjuda service på finska och svenska i hela landet och samma skyldighet gäller för kommunala myndigheter i tvåspråkiga kommuner. Av Finlands 310 kommuner är 16 enspråkigt svenska och 33 tvåspråkiga.

Som modersmål undervisas finska eller svenska, i vissa skolor också samiska, romani, teckenspråk eller annat språk som är elevens [[modersmål]].<ref>{{webbref | url = https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628 | titel = Lag om grundläggande utbildning | datum = 21 augusti 1998 | hämtdatum = 6 januari 2022 | verk = Finlex | utgivare = Justitieministeriet, Finland | språk = svenska | ref = 3 kap 12 § | arkivurl = https://web.archive.org/web/20220106114513/https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628 | arkivdatum = 6 januari 2022 }}</ref> Vid sidan om [[modersmål]]et är två språk obligatoriska skolämnen i den finska grundskolan. Undervisningen i det [[andra inhemska språket]], alltså finska eller svenska, inleds senast vårterminen i årskurs ett, medan undervisningen i ytterligare ett språk inleds i årskurs 6.<ref>{{webbref | url = https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2018/20180793 | titel = Statsrådets förordning om ändring av 6 § i statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen | datum = 20 september 2018 | hämtdatum = 6 januari 2022 | verk = Finlex | utgivare = Justitieministeriet, Finland | språk = svenska | ref = 6 § | arkivurl = https://web.archive.org/web/20220106114510/https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2018/20180793 | arkivdatum = 6 januari 2022 }}</ref> Om annat språk än finska eller svenska undervisas som modersmål är finska eller svenska [[svenska som andraspråk|som andra språk]] obligatoriskt och det andra inhemska språket valfritt.

Vid utgången av år 2022 hade 85,9&nbsp;procent finska, 5,2&nbsp;procent svenska och 8,9&nbsp;procent något annat språk som modersmål (uppgifterna är i första hand från folkbokföringen, som grundar sig på vad personerna själva uppger och som inte tillåter att man antecknar sig som tvåspråkig). Bland dem med annat språk hade 93&nbsp;535 [[ryska]] (se: [[Ryssar i Finland]]), 50&nbsp;318 estniska, 39&nbsp;069 arabiska, 29&nbsp;448 engelska, 24&nbsp;647 somaliska (se: [[Somalier i Finland]], 18&nbsp;097 persiska och 16&nbsp;603 kurdiska som modersmål. På 1880-talet talade 18&nbsp;procent av Finlands befolkning svenska som modersmål.<ref>[https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/ Språk efter kön kommunvis, 1990-2022], Statistikcentralen.</ref>

I landskapet Åland och dess 16 kommuner är svenska det enda officiella språket.

=== Religion ===
{|class="infobox" style="font-size: 90%; border: 1px solid #999; float: right; margin-left: 1em; width: 200px;"
|- style="background:#f5f5f5;"
!colspan="2"|Religiös tillhörighet (2022)<ref name="relig">[http://tilastokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vaesto_en.html Finland population structure] Statistics Finland</ref>
|-
|{{Cirkeldiagram
|värde1=65.2
|etikett1=Lutheraner
|värde2=1.1
|etikett2=Ortodoxa
|etikett3=Annan
|värde3=1.8
|etikett4=Ingen
|värde4=32.0
|bredd=250
|färg1=ivory
|färg2=lightskyblue
|färg3=darkseagreen
|färg4=gold
}}
|}

Landet kristnades från Sverige under 1100–1200-talen och domkyrkan i Åbo invigdes år 1300. [[Reformationen]] genomfördes samtidigt på 1500-talet i båda riksdelarna. Genom översättningen av Nya testamentet 1548 utvecklades finskan som skriftspråk.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"/>

Av finländarna är 65,2&nbsp;procent medlemmar av den [[Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland|evangelisk-lutherska kyrkan]].<ref name = "relig"/> Trots detta är finländarna, likt svenskarna, ett relativt sekulariserat folk, och det religiösa engagemanget inskränker sig ofta till dop, konfirmation, vigsel och begravning. Engagemanget i dessa riter är dock mycket stort; 55,7&nbsp;procent av alla nyfödda döps och 74,0&nbsp;procent av alla ungdomar konfirmeras<ref>{{webbref|url=https://www.kirkontilastot.fi/viz?id=240|titel=Kirkkoon kuuluvuus 2022|utgivare=kirkontilastot.fi|language=|hämtdatum=2023-07-11|språk=fi}}</ref> – att jämföra med situationen i Sverige där 40,0&nbsp;procent av alla nyfödda döps och cirka 22,3&nbsp;procent av alla ungdomar konfirmeras.<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/statistik Svenska kyrkan i siffror] {{Wayback|url=http://www.svenskakyrkan.se/statistik |date=20171101191748 }} Svenska kyrkan</ref> Den finländska evangelisk-lutherska kyrkan upplever inte något större medlemstapp. Drygt 1,1&nbsp;procent av finländarna hör till den [[Finska ortodoxa kyrkan|ortodoxa kyrkan]], som också har ställning som statskyrka. I motsats till Sverige, där [[Svenska kyrkan]] skilts från staten, har således Finland valt att behålla sina statskyrkor.

[[Ekumeniska Rådet i Finland]] har elva medlemskyrkor (såsom Anglikanska kyrkan, Baptistsamfundet, Evangelisk-lutherska kyrkan, Frälsningsarmén, Katolska kyrkan, Metodistkyrkan, Missionskyrkan, Ortodoxa kyrkan och Vapaakirkko). Därtill har Ekumeniska Rådet i Finland även fem observatörskyrkor (såsom Adventtikirkko, Baptistikirkko och Pingstmissionen).

=== Sociala förhållanden ===
Finland har världens elfte högsta [[levnadsstandard]] med ett [[Human Development Index]] på 0,940.<ref>{{Webbref |url=http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window |titel=Human Development Report 2013 |hämtdatum=2013-04-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130428202648/http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window |arkivdatum=2013-04-28 }}</ref> På lång sikt ([[1980]]–[[2006]]) har Finland haft en ganska normal HDI-ökning jämfört med andra länder. Även på medellång sikt ([[1990]]–[[2006]]) och kort sikt ([[2000]]–[[2006]]) har Finland haft en relativt normal ökning.

== Kultur ==
[[Fil:Smoke sauna.JPG|miniatyr|En bastu i [[Enonkoski]].]]

Finland har under så gott som hela sin historia befunnit sig inom den västerländska katolska följt av den protestantiska kulturkretsen. Den finländska kulturen påverkades tidigt av Sverige och Tyskland. Östra Finland påverkades redan tidigt i historien av den ryska, ortodoxa kulturen. På senare år har amerikansk populärkultur fått inflytande. [[Bastu]]bad och begreppet [[Sisu (begrepp)|''sisu'']] kopplas ofta till finländsk kultur. Kulturen är dock inte homogen, och speciellt samer, romer och finlandssvenskar behåller egna traditioner.

Finländarna är ett naturnära folk. [[Urbanisering]] är ett relativt nytt fenomen och de flesta har kopplingar till landsbygden eller avlägsna landsdelar. De flesta finländare tillbringar fritid på landsbygden, speciellt nära vattendrag. Innehav av fritidsbostad är i Finland ett av de högsta i hela EU.

=== Massmedier ===
{{se även|Lista över finländska dagstidningar|Television i Finland}}

I Finland utkommer omkring 200 nyhetstidningar och 320 betydande [[tidskrift]]er.<ref name="viestimet">[http://virtual.finland.fi/netcomm/news/showarticle.asp?intNWSAID=27113 Virtual Finland – The Finnish Media: outlets increase, audiences diversify] {{Wayback|url=http://virtual.finland.fi/netcomm/news/showarticle.asp?intNWSAID=27113 |date=20070218212103 }}</ref> Finlands mest lästa [[dagstidning]] är [[Helsingin Sanomat]]. Den i Tammerfors grundade [[Aamulehti]] är den näst största. [[Hufvudstadsbladet]] är Finlands största svenskspråkiga tidning. Landets äldsta dagstidning [[Åbo Underrättelser]] grundades 1824. [[Ilta-Sanomat]] och [[Iltalehti]] är två konkurrerande [[kvällstidning]]ar. [[Taloussanomat]] och [[Kauppalehti]] är de främsta näringslivsinriktade tidningarna.

[[Public Service]]-bolaget [[Yle]] sänder fyra TV-kanaler varav en, [[Yle Fem]], är svenskspråkig. Yle:s kanaler finansierades genom en [[TV-avgift|avgift för TV-innehav]] från att de första reguljära sändningarna började år 1958 till och med år 2012. Den 1 januari 2013 slopades TV-avgiften och Yle finansieras nu av rundradioskatten som är oberoende av TV-innehav. [[MTV3]] är den äldsta kommersiella kanalen, grundad 1957. [[Nelonen]] ägs av [[Sanoma]] och inledde sina sändningar den 1 juni 1997. Den populäraste TV-kanalen (2012) är Yles TV1 eller MTV3, beroende på sätt att räkna:<ref>{{webbref|url=http://yle.fi/yleisradio/sites/default/files/attachments/publikberattelse_2012.pdf |titel=Publikberättelse 2012 |utgivare=[[Yle]] |hämtdatum=2013-11-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131111115754/http://yle.fi/yleisradio/sites/default/files/attachments/publikberattelse_2012.pdf |arkivdatum=2013-11-11 }}</ref><ref>{{webbref|url=http://www.finnpanel.fi/tulokset/tv/vuosi/share/viimeisin/|titel=TV-mittaritutkimuksen tuloksia|utgivare=[[Finnpanel]]|hämtdatum=2013-11-11|arkivurl=https://web.archive.org/web/20131029194125/http://www.finnpanel.fi/tulokset/tv/vuosi/share/viimeisin/|arkivdatum=2013-10-29}}</ref> TV1 har en fjärdedel av tittartiden, MTV3 en femtedel, medan MTV3 når något fler tittare i veckan, 83 mot 78 procent.

=== Konstarter ===

==== Musik ====
{{fördjupning2|Musik i Finland}}

[[Musik i Finland]] kan grovt delas in i [[folkmusik]], [[klassisk musik]] och [[populärmusik]]. Finlands nationalsång är [[Vårt land]] (eller "''Maamme''"), skriven av nationalskalden [[Johan Ludvig Runeberg]].

==== Bildkonst ====
Under [[1800-talet]] växte ett fosterländskt måleri fram; R.W. Ekman skapade genre- och historiebilder, det romantiska landskapsmåleriet fick sin banbrytare i [[Werner Holmberg]], [[bröderna von Wright]] blev bekanta för sina fågelbilder och [[Fanny Churberg]] var den finaste koloristen bland landskaps- och stillebenmålarna. Franskt friluftsmåleri influerade [[Albert Edelfelt]]s nationella motiv. [[Akseli Gallen-Kallela]]s stil inspirerades av symbolismen och jugendstilen och tog upp motiv ur Kalevala. [[Helene Schjerfbeck]] har en särställning med sin koloristiskt förfinade konst. [[Wäinö Aaltonen]] framstår som den mest betydande skulptören under [[1900-talet]].

Finskt konsthantverk och konstindustri har under 1900-talet nått världsrykte med textilier (Viola Gråsten, Marimekko m.m.), glaskonst (Iittala), keramik (Arabia) och möbler (Aaltos böjträ).<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"/>

==== Litteratur ====
{{fördjupning2|Finsk litteratur|Finlandssvensk litteratur}}

[[Fil:Lonnrot1.jpg|miniatyr|Elias Lönnrot.]]

Finlands [[nationalskald]] är [[Johan Ludvig Runeberg]] (1804–1877) vars mest kända verk är [[Fänrik Ståls sägner]] ur vilken nationalsången [[Vårt land]] är hämtad. Finlands [[nationalepos]] [[Kalevala]] sammanställdes av [[Elias Lönnrot]]. Andra viktiga författare under 1800-talet var bland annat [[Aleksis Kivi]], [[Minna Canth]] och [[Eino Leino]]. Modernisten [[Edith Södergran]] blev under det tidiga 1900-talet internationellt känd. Efter krigsåren skildrade [[Väinö Linna]] kriget ur en ny synvinkel i boken [[Okänd Soldat]].

==== Arkitektur ====
{{fördjupning2|Arkitektur i Finland}}

[[Fil:Finlandia Wiki.jpg|miniatyr|[[Finlandiahuset]] är ett konsert- och kongresshus vid [[Tölöviken]] i [[Helsingfors]].]]

Den finländska [[arkitektur]]en är främst baserad på läget och platsers naturliga egenskaper. De flesta influenser har kommit från utlandet och formats för att passa finländska förhållanden. Den finländska [[arkitektur]]en blev mera självständig och började ta intryck av den finländska naturen i slutet av 1800-talet. Det första internationella genombrottet för finländsk arkitektur skedde under [[världsutställning]]en i Paris år 1900. Då var [[nationalromantik]]en den dominerande stilen. Från och med 1930-talet blev [[funktionalism (arkitektur)|funktionalismen]] symbolen för byggandet av en modern och självständig nation, vilket följdes av [[modernism]]en på 1950-talet. I slutet av 1900-talet kan man skönja början av en ny stil, men detta kan avgöras först i historiskt perspektiv.

=== Traditioner ===
==== Helgdagar och högtider ====
{{Se även|Flaggdagar i Finland}}
{{Allmän helgdag WD}}
Helgdagar delas in i kyrkliga (det vill säga kristna) och sekulära, även om vissa av de kristna helgdagarna har ersatt äldre hedniska högtider. De kristna helgdagarna är [[jul]], [[annandag jul]], [[Trettondedag jul|trettondag]], [[påsk]], [[Kristi himmelsfärds dag]], [[pingstdagen|pingst]] och [[alla helgons dag]]. På jul är [[juldagen]] och [[annandag jul]] officiella helgdagar men [[julafton]] har även varit{{förtydliga|Mer än nuförtiden?|månad=2013-07}} en ''[[de facto]]-''helgdag. De sekulära helgdagarna är [[nyårsdagen]] (formellt en kyrklig helg), [[första maj]], [[midsommardagen]] (formellt kyrklig), [[Finlands nationaldag|självständighetsdagen]] den 6 december samt [[fars dag]] och [[mors dag]].<ref>[http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1993/19931054 Kyrkolag 26.11.1993/1054] {{Wayback|url=http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1993/19931054 |date=20100220213950 }}, 4 kap. 3 § ([[Finlex]], 2010-06-22)</ref><ref name=detaljhandel>[http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2009/20090945 Lag om öppettider för detaljhandeln och frisersalonger 27.11.2009/945] {{Wayback|url=http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2009/20090945 |date=20120302113543 }} ([[Finlex]])</ref><ref>Nyår, påsk och midsommar firas både kyrkligt och sekulärt; vissa uppgifter är inte hämtade ur lagtexterna</ref> Vilka högtidsdagar som omfattas av specialbestämmelser varierar något från lag till lag.

Alla söndagar är också helgdagar, men anses inte lika viktiga som de speciella helgdagarna. I och med att de flesta finländare jobbar eller går i skolan från måndag till fredag har även lördagen blivit en slags de facto-helgdag, dock inte med samma status som de officiella helgdagarna. Affärer i tätorter fick enligt lag 1997<ref>{{Webbref |url=http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1997/19970276 |titel=Lag om minuthandelns och vissa arbetsrörelsers öppettider |hämtdatum=2010-06-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120302114642/http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1997/19970276 |arkivdatum=2012-03-02 }}</ref> ha öppet på söndagar under sommaren (maj–augusti), i december och vissa antal andra veckoslut. Från och med 2010 ökades rätten till söndagsöppet; alla affärer fick ha söndagsöppet året runt mellan 12 och 18, längre inför jul. Under de ovannämnda helg- och högtidsdagarna fick endast livsmedelsaffärer mindre än 400&nbsp;m² hålla öppet, dock högst fyra timmar. Torghandel, mindre affärer i glesbygden och flera typer av speciell verksamhet omfattades inte av begränsningarna.<ref name=detaljhandel/> Sedan ingången av 2016 tillämpas fria öppettider.

==== Matkultur ====
{{Fördjupning|Finländska köket}}

Det finländska köket är en blandning av östliga och västliga influenser, präglat av klimatet och årstidernas växlingar. Bröd, fisk som lax och siklöja, samt viltkött som älg och ren är centrala. Bär, spannmål och mejeriprodukter används flitigt, medan kryddor används sparsamt.

Typiska rätter inkluderar karelska piroger, leverlåda och kalakukko. Högtider har särskilda rätter som memma vid påsk och lådor till jul. Det samiska köket har egna traditioner, med fokus på renkött och hjortron.

=== Sport ===
[[Fil:Olympiatuli 1952.jpg|miniatyr|höger|stående|[[Paavo Nurmi]] tänder elden på [[Olympiska sommarspelen 1952|1952 års olympiska sommarspel]].]]

Finländarna ser sig som ett idrottsfolk. [[Nationalsport]]en är [[boboll]] men [[ishockey]] kan ses som en av Finlands mest populära sporter. [[Längdskidåkning]] är den sportgren där finländare har klarat sig bäst i på sista tiden, inte minst [[Virpi Kuitunen]], [[Aino Kaisa Saarinen]] och [[Matti Heikkinen]] på den finländska toppen. I [[skidskytte]] har [[Kaisa Mäkäräinen]] vunnit världscupen tre gånger och VM-guld år 2011.

[[Ishockey]] är en av de populäraste sporterna i Finland och de finska [[Finlands herrlandslag i ishockey|Lejonen]] lyckades knipa åt sig världsmästerskapstiteln år 1995, 2011 och 2019, de två första gångerna efter final mot Sverige, 2019 efter final mot Kanada. Under det tidiga 1900-talet hade Finland framgångar inom [[friidrott]] med löpare som bland annat [[Paavo Nurmi]], [[Hannes Kolehmainen]] och [[Lasse Viren]].

Nuförtiden har finländska idrottare främst framgångar inom [[vintersport]], i grenar som [[ishockey]], [[backhoppning]] och [[curling]], samt [[motorsport]]. Bland de främsta kan nämnas backhopparen [[Matti Nykänen]]; ishockeyspelarna [[Jari Kurri]], [[Teemu Selänne]], [[Ville Peltonen]] och [[Saku Koivu]]; [[Formel 1]]-förarna [[Keke Rosberg]], [[Heikki Kovalainen]], [[Mika Häkkinen]], [[Mika Salo]] [[Kimi Räikkönen]] och [[Valtteri Bottas]] samt [[rally]]förarna [[Juha Kankkunen]], [[Henri Toivonen]], [[Tommi Mäkinen]], [[Jari-Matti Latvala]], [[Mikko Hirvonen]] och [[Marcus Grönholm]]. Rallyförarna Rauno Aaltonen och Timo Mäkinen var föregångare i den finska motorsporten på 1960-talet då de lyckades i det prestigefyllda Monte Carlo-rallyt. De följdes av Hannu Mikkola, Ari Vatanen och Markku Alen på 1970-talet. Juha Kankkunen var fyra gånger världsmästare och senare nådde även Tommi Mäkinen till samma. 2000-talets höjdpunkt i finsk rally var Marcus Grönholms succé.

Också inom [[fotboll]] har Finland haft flera stora stjärnor. Av dem kan nämnas [[Jari Litmanen]], [[Sami Hyypiä]] och [[Jussi Jääskeläinen]].

Inom [[friidrott]] har ett nytt stjärntillskott tillkommit, [[Tero Pitkämäki]], som är världsetta i [[spjutkastning]].

I [[innebandy]] har Finland (t.o.m. 2023) vunnit två guld i [[Världsmästerskapet i innebandy för damer|dam-VM]] och fyra guld i [[Världsmästerskapet i innebandy för herrar|herr-VM]]. [[Mika Kohonen]] blev utsedd till världens bästa innebandyspelare 2005 och 2009.

Utförsåkaren [[Kalle Palander]] vann världscupen 2002–2003.

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/finland Index of Economic Freedom 2019]
| 20 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/finland Pressfrihetsindex 2019]
| 2 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 3 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 12 av 189
|-
| [[Pisa (utbildningsstudie)|PISA]]
| [https://web.archive.org/web/20110409152921/http://www.pisa2006.helsinki.fi/files/PISA06_Analyses_Reflections_and_Explanations.pdf Science, Math and Reading 2006]
| 1/2/2 av 65
|}

== Se även ==
* [[Finlands ambassad i Stockholm]]
* [[Finsk mytologi]]

== Referenser ==
* ''Delar av denna artikel är översatta från [https://fi.wikipedia.org/wiki/Suomi artikeln om Finland] på den [[Finskspråkiga Wikipedia|finskspråkiga versionen]] av Wikipedia.
=== Noter ===
<references>
<ref name=Befolkningsregistercentralen>{{webbref |titel=KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.10.2015 |url=http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0 |utgivare=Befolkningsregistercentralen |språk=finska |hämtdatum=27 januari 2015 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160205100115/http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0 |arkivdatum=5 februari 2016 }}</ref>
<ref name="Mertz">{{Bokref |titel=Finnland: Süd-, West- und Ostfinnland |efternamn=Mertz |förnamn=Peter |år=2023 |utgivare=Bergverlag Rother |språk=tyska |isbn= |sid=41−45 |kapitel=Vegetation |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=mIrWEAAAQBAJ&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PP1&dq=Finnland%20Berge&hl=sv&pg=PA41#v=onepage&q&f=false }}</ref>
</references>

=== Webbkällor ===
* CIA – The World Factbook: [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fi.html Finland]
* [http://www.stat.fi/index_sv.html Statistikcentralen i Finland]

=== Tryckta källor ===
* Jason Lavery; ''The History of Finland'', Westport, Greenwood Press, 2006. {{en ikon}} 
* ''Suomen historian pikkujättiläinen'', Werner Söderström Osakeyhtiö, WS Bookwell Oy, 2001.
* Meinander, Henrik; ''Finlands historia'', Helsinki, 2006, {{ISBN|978-951-52-2408-8}}.
* Topelius, Zacharias: ''Finland framställdt i teckningar'', Stockholm, [[Bokförlaget Atlantis]], 2011.
* Wahlbäck, Krister: ''Jättens andedräkt. Finlandsfrågan i svensk politik 1809-2009'', Stockholm, [[Bokförlaget Atlantis]], 2011.

== Externa länkar ==
{{Systerlänkar}}
* [http://www.suomi.fi/suomifi/svenska/ Finland], officiell webbplats
* [https://findikaattori.fi/sv Findikator], officiell statistisk information om Finland 
* [https://www.visitfinland.com/sv/ Finlands officiella turismsida]
* [http://valtioneuvosto.fi/sv/forstasidan Statsrådet (regeringen)], officiell webbplats
* [http://www.finland.se Finlands ambassad i Sverige]
* [https://archive.is/20121209035448/www.terra.es/personal2/monolith/finland.htm Finlands ledare] (presidenter, talmän, partiledare med mera)
* [http://www.finlandlive.info Finland Online Community] {{en ikon}}

{{Finland}}
{{Navigeringsmallar Finland}}
{{auktoritetsdata}}

{{coord|63|N|26|E|display=title|type:country}}

[[Kategori:Finland| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]]
[[Kategori:Norden]]
[[Kategori:Svenskspråkiga länder och territorier]]
[[Kategori:Finskspråkiga länder och territorier]]
Mallar som används på den här sidan:
Mall:!! (redigera)
Mall:!) (redigera)
Mall:!- (redigera)
Mall:(! (redigera)
Mall:Allmän helgdag WD (redigera)
Mall:Artikel annan (redigera)
Mall:Audio (redigera)
Mall:Audio/styles.css (redigera)
Mall:Auktoritetsdata (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Barentsregionen (redigera)
Mall:Bokref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cirkeldiagram (redigera)
Mall:Cirkeldiagram/tårtbit (redigera)
Mall:Cirkeldiagram/tårtbit/styles.css (redigera)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite book (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite news (redigera)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Coord (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Diskussion annan (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:En ikon (redigera)
Mall:Europa (redigera)
Mall:Europa metamall (redigera)
Mall:Europarådet (redigera)
Mall:Europeiska unionens medlemsstater (redigera)
Mall:Faktamall (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Finland (redigera)
Mall:Flagga (redigera)
Mall:Flagga/core (redigera)
Mall:Fördjupning (redigera)
Mall:Fördjupning2 (redigera)
Mall:Förtydliga (redigera)
Mall:Huvudartikel (redigera)
Mall:Hänvisning2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Hänvisning bas (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:ISBN (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Ikon (redigera)
Mall:Infobox land demografi (redigera)
Mall:Infobox land demografi WD (redigera)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Iwcommons (redigera)
Mall:Iwwikibooks (redigera)
Mall:Iwwikidata (redigera)
Mall:Iwwikinews (redigera)
Mall:Iwwikiquote (redigera)
Mall:Iwwikisource (redigera)
Mall:Iwwikiversity (redigera)
Mall:Iwwiktionary (redigera)
Mall:Kartposition Finland (redigera)
Mall:Kartposition markör (redigera)
Mall:Kartposition slut (redigera)
Mall:Kartposition start (redigera)
Mall:Landsdata Europarådet (redigera)
Mall:Landsfakta (redigera)
Mall:Landsfakta/data (redigera)
Mall:Legend (redigera)
Mall:Legend1 (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Minska grön (redigera)
Mall:Nato (redigera)
Mall:Navbar (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navbox (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navigeringsmallar Finland (redigera)
Mall:Nordiska rådet (redigera)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:Nts (redigera)
Mall:OECD (redigera)
Mall:OSSE (redigera)
Mall:Omdirigering (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:PDF (redigera)
Mall:Pdf (redigera)
Mall:Schengensamarbetet (redigera)
Mall:Se även (redigera)
Mall:Språkikon (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Systerlänkar (redigera)
Mall:Tidningsref (redigera)
Mall:Transkludera (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wayback (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:· (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Öka (redigera)
Mall:Östersjön (redigera)
Modul:Auktoritetsdata (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Cite (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Coordinates (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:HtmlBuilder (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:ISBN (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Landsdata WD (redigera)
Modul:Math (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Navbar (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Navbox (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Språknamn (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Time (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wayback (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wikidata2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Tillbaka till Finland.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Finland”