Visa källa för Estland

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledningar:

Du har försökt redigera en sida på Wikipedia, men för närvarande kan du inte redigera sidor. Ditt användarnamn eller ditt IP-nummer har blivit spärrat av administratören ‪Tournesol‬ med motiveringen: Öppen proxy. Blockeringens varaktighet: 6 november 2026 kl. 15.24.
- Om du skriver oinloggad ifrån ett allmänt IP-nummer (offentliga datorer) kan någon annan användare av samma IP-nummer ha orsakat skadegörelse på Wikipedia varpå IP-numret blockerats. Om detta är fallet kan du registrera ett användarnamn (processen är enkel) som skiljs från det blockerade IP-numret. Ytterligare information om anledningen till blockeringen kan finnas på diskussionssidan för det blockerade kontot eller IP-adressen.
- Om du anser att blockeringen bör tas bort för att den är felaktig eller för att den drabbar andra användare, lägg till texten {{avblockering}} på din diskussionssida. Ge också en motivering till varför blockeringen bör tas bort.
- Om du är en registrerad användare och har angivit din e-postadress i dina inställningar kan du fortfarande skicka wikimail via systemet, såvida inte den administratör som blockerade dig stängde av denna möjlighet.
- Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪EPIC‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected.
- Start of block: 2 juli 2024 kl. 09.48
- Expiry of block: 2 juli 2025 kl. 09.48
Your current IP address is 206.189.44.186. The blocked range is 206.189.32.0/20. Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the No open proxies global policy. Otherwise, to discuss the block please post a request for review on Meta-Wiki. You could also send an email to the stewards VRT queue at stewards@wikimedia.org including all above details.

Du kan se och kopiera denna sidas källtext.

{{olika betydelser}}
{{landsfakta
|namn=Republiken Estland<br>Eesti Vabariik
|genitiv=Estlands
|flagga=Flag of Estonia.svg
|statsvapen=Coat of arms of Estonia.svg
|motto=
|karta=EU-Estonia.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[Republik]]
|språk=[[Estniska]]
|a/t=t
|huvudstad=[[Tallinn]]
|störstastad=[[Tallinn]] (cirka 400&nbsp;000 inv.)
|statschef=[[Alar Karis]]
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[Kristen Michal]]
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|area_rank=129:e
|area=45226
|area_%vatten=4,56&nbsp;%
|folkmängd_rank=153:e
|folkmängd=1332634
|folkmängd_år=2020
|folkmängd_not=<ref>{{webbref | url = http://www.stat.ee/stat-population-at-beginning-of-year | titel = Population at beginning of year | utgivare = Eesti Statistika | språk = engelska | hämtdatum = 14 december 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20171130164350/http://www.stat.ee/stat-population-at-beginning-of-year | arkivdatum = 30 november 2017 }}</ref>
|befolkningstäthet_rank=145:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Suur Munamägi]]
|högstapunkt_meter=318
|störstasjö=[[Peipus]] (''Peipsi järv'')
|störstasjö_yta= 3560
|längstaflod=[[Võhandu]]
|längstaflod_längd= 162 km
|självständighet=från [[Ryssland]] resp. [[Sovjetunionen]]
|självständighet_dekl=24 februari 1918 resp. 20 augusti 1991
|självständighet_erk=2 februari 1920 resp. 6 september 1991
|bnp_totalt={{öka}} 59,557 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska |hämtdatum=2 augusti 2022 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20220920163141/https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |arkivdatum=20 september 2022 }}</ref>
|bnp_rank=114:e
|bnp/invånare_rank=41:a
|bnp/invånare={{öka}} 44&nbsp;778 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2022
|bnp_nominell_rank=97:e
|bnp_nominell_totalt={{öka}} 37,202 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare={{öka}} 27&nbsp;971 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2022
|hdi = {{öka}} 0,890<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url=https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |arkivdatum=8 september 2022 |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287 |utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska }}</ref> 
|hdi_rank = 31:a
|hdi_år = 2021
|valuta=[[Euro]]<ref name=euroinfo>[http://www.eurooppatiedotus.fi/public/default.aspx?contentid=201026&nodeid=37760&culture=sv-FI Estland övergick till euro 1 januari 2011] {{Wayback|url=http://www.eurooppatiedotus.fi/public/default.aspx?contentid=201026&nodeid=37760&culture=sv-FI |date=20111026111833 }} ''- eurooppatiedotus.fi''. Läst 19 februari 2011{{Död länk|datum=2017-04}}</ref>
|valutakod=EUR
|tidszon=[[Östeuropeisk tid|EET]]
|utc_offset=+2
|sommartid=[[Östeuropeisk tid|EEST]]
|sommartid_offset=+3
|nationaldag=[[24 februari]]
|nationalsång=[[Mu isamaa, mu õnn ja rõõm]]<br>[[Fil:US Navy band - National anthem of Estonia.ogg]]
|nationalitetsmärke=EST
|landsnummer=372
|fotnot=
|bnp_nominell/invånare_rank=50:e|gini={{öka röd}} 30,6<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|titel=Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey|hämtdatum=4 december 20322|utgivare=[[Eurostat]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|arkivdatum=9 oktober 2020|språk=engelska}}</ref>|gini_år=2021|kör_på=Höger|nationalförsamling=[[Riigikogu]]}}
'''Estland''' ([[estniska]]: ''Eesti''), officiellt '''Republiken Estland''' (''Eesti Vabariik'', från ''vaba'', "fri", och ''riik'', "stat, rike"), är en [[republik]] i [[Baltikum]] i [[Nordeuropa]]. Landet har kust mot [[Finska viken]], [[Östersjön]] och [[Rigabukten]] samt landgräns mot [[Ryssland]] och [[Lettland]]. Huvudstad är [[Tallinn]]. Landet omfattar över {{formatnum:2200}} öar i Östersjön och i Finska viken som ligger mellan Estland och Finland. Öarna utgör 10&nbsp;procent av landets totala yta. De två största öarna är [[Ösel]] (''Saaremaa'') och [[Dagö]] (''Hiiumaa''), som ligger mellan Rigabukten och Östersjön. Genom sjön [[Peipus]] (''Peipsi järv'') i öster går en del av gränsen mot Ryssland. Berggrunden täcks övervägande av [[Morän (jordart)|morän]], som avlagrats under den senaste istiden.

Estlands [[forntid]] inkluderar bosättningsperioden (omkring 10000 f.Kr.). Territoriet har varit bebott sedan åtminstone 6500 f.Kr., och [[Finsk-ugriska språk|finsk-ugrisktalande]] folk – de moderna esternas språkliga förfäder – anlände senast omkring 1800 f.Kr. Från 1200-talet fram till 1900-talet styrdes Estland av utländska herrar, först [[Danmark|danskar]] och [[Tyskland|tyskar]], och från 1500-talet [[Sverige|svenskar]]. År 1721 övertog [[Kejsardömet Ryssland]] makten över Estland och styrde landet i nästan 200 år.

År 1918, efter den [[Kejsardömet Tyskland|tyska]] ockupationen under [[första världskriget]], utropade republiken Estland sin självständighet. Tyska trupper trängde in i landet och [[Ryska SFSR|Sovjetryssland]] hotade med ockupation, men efter fredsavtalet 1920 erkände Sovjetryssland formellt Estland. Självständigheten varade inte speciellt länge. Under [[andra världskriget]] invaderades Estland av först [[Sovjetunionen|sovjetiska]] och senare av [[Nazityskland|tyska]] stridskrafter. År 1944 återerövrade Sovjetunionen landet, som var en [[Estniska SSR|sovjetrepublik]] fram till 1991 när man på nytt utropade sin självständighet. Sedan 2004 är landet medlem av både [[Europeiska unionen]] och [[Nato]]. Estland blev 2010 medlem i [[OECD]] och året därpå införde Estland [[euro]]n som valuta.

Landets [[topografi]] växlar mellan [[slätt]]er och kullandskap. Stora områden är karga och steniga, och berggrunden är täckt av tjocka [[Morän (jordart)|moränlager]] som bildades under den senaste istiden. [[Myr|Myrar]] och mossmarker är också vanliga. Från de stora [[skog]]sområdena hämtas råvaran till den ekonomiskt viktiga träindustrin. Även maskin- och textilindustri är betydande näringsgrenar.

Endast en liten del av landet kan användas till [[jordbruk]]. Inom jordbrukssektorn dominerar [[mjölk]]produktion och boskapshantering, särskilt [[Gris|svinavel]]. Landet har stora förekomster av [[oljeskiffer]], som bryts för framställning av [[gas]] och [[petrokemi]]ska produkter. Nästan all elproduktion och fjärrvärme görs med oljeskiffer som råvara. I jämförelse med andra tidigare sovjetrepubliker har Estland högst levnadsstandard.<ref>{{Webbref |url=https://www.theguardian.com/world/2014/jun/09/-sp-profiles-post-soviet-states |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2018-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180422212334/https://www.theguardian.com/world/2014/jun/09/-sp-profiles-post-soviet-states |arkivdatum=2018-04-22 }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.nationmaster.com/country-info/stats/Economy/Human-Development-Index |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2018-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180517025032/http://www.nationmaster.com/country-info/stats/Economy/Human-Development-Index |arkivdatum=2018-05-17 }}</ref><ref>{{Webbref |url=https://www.erainstitute.org/wp-content/uploads/2016/12/FSU_at_25_report.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2018-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180505205530/https://www.erainstitute.org/wp-content/uploads/2016/12/FSU_at_25_report.pdf |arkivdatum=2018-05-05 }}</ref>

== Historia ==
{{Huvudartikel|Estlands historia}}
[[File:Kuressaare-Castle.jpg|miniatyr|vänster|Biskopsborgen i [[Kuressaare]].]]
[[Fil:Svenska Stormaktsväldet (1560 - 1815).svg|miniatyr|vänster|Hertigdömet Estland.]]
Estland var under [[medeltiden]] bas för [[Tyska orden]]. Från 1561 löd Estland under Sverige men blev efter det [[Stora nordiska kriget]] en del av [[Ryssland]], officiellt vid [[freden i Nystad]] 1721.

Efter [[oktoberrevolutionen]] i Ryssland utropade Estland den 24 februari 1918 självständighet, vilken befästes genom det [[estniska frihetskriget]] och erkändes av Ryssland genom [[Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland)|fredsfördraget i Dorpat]] ([[Tartu]]) den 2 februari 1920.

Efter Nazitysklands invasion av [[Polen]] 1939 och sänkningen av det ryska fartyget ''[[sänkningen av Metallist|Metallist]]'' utanför Estlands kust krävde Sovjetunionen flyg- och flottbaser på estniskt territorium inför det stundande [[andra världskriget|kriget]]. Detta ledde i förlängningen till att sovjetiska trupper ockuperade hela landet. Ett nytt parlament utsågs till vilket enbart medlemmar ur kommunistpartiet kunde väljas. Detta parlament proklamerade sedermera Estlands införlivning i Sovjetunionen. Genom anslutningen till Sovjetunionen ombildades Estland till en sovjetrepublik – [[Estniska SSR]] – 21 juli 1940. Mellan 1941 och 1944 [[Ockupation|ockuperades]] Estland av [[Tyskland]] tills det åter annekterades av Sovjetunionen 1944. Sverige var bland de första länderna att erkänna Estland som en del av Sovjetunionen.

Estland deklarerade på nytt sin självständighet den 20 augusti 1991. Självständigheten erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Efter detta har det estniska parlamentet strävat mot integration med Västeuropa, vilket har lett till att landet blev medlem i [[Nato]] den 29 mars 2004 och i [[Europeiska unionen]] den 1 maj 2004. Estland blev medlem i [[OECD]] 2010.

== Geografi ==
{{Huvudartikel|Estlands geografi}}
[[Fil:Ny-Estland SV.png|miniatyr|vänster|Karta över Estland.]]
Estland ligger längs [[Östersjön]]s östra kust, på den nordvästra delen av den stegrande östeuropeiska slättlandet mellan 57,3° och 59,5° nord och 21,5° och 28,1° öst. Landets genomsnittliga höjd över havet är endast 50&nbsp;meter, och landets högsta punkt är [[Suur Munamägi]] i sydöst, som når 318&nbsp;meter över havet.

Antalet öar uppgår till runt 1&nbsp;500; de två största, [[Ösel]] (''Saaremaa'') och [[Dagö]] (''Hiiumaa'') utgör egna län. 

=== Hydrografi ===
Estland har över 1&nbsp;400 sjöar, men de flesta är mycket små. Den största sjön [[Peipus]] (''Peipsi järv'') ligger på gränsen till [[Ryssland]], och är 3&nbsp;555&nbsp;km². Landet har även ett antal [[myr]]ar och 3&nbsp;794 kilometer kuststräcka med flera bukter, sund och vikar. Estlands längsta flod är [[Võhandu]], som är 162&nbsp;kilometer lång. Den största floden är [[Narva (flod)|Narva]].

== Styre och politik ==
=== Författning och styre ===
[[Fil:Riigikogu hoone, Kaupo Kalda foto, 2016.jpg|miniatyr|Parlamentet, [[Riigikogu]], har sitt säte i [[Dombergets slott|slottet på Domberget]] i Tallinns gamla stad.]]

Estland är en [[republik]] och en [[Parlamentarism|parlamentarisk demokrati]]. Den nuvarande konstitutionen antogs 1992 och är republikens fjärde. Ordinarie val till parlamentet, [[Riigikogu]], hålls vart fjärde år, men presidenten har även möjlighet att utlysa nyval under vissa förutsättningar. En sjundedel av invånarna saknar medborgarskap och rösträtt till parlamentet. Inrikespolitiken präglades länge av partisplittring, men på 2000-talet har läget stabiliserats. Estland har varit ett pionjärland inom elektronisk röstning vid val, och har haft denna möjlighet sedan 2005 för lokalvalen och sedan 2007 i nationella val till Riigikogu. Väljare har därefter möjlighet att ändra sin elektroniska förhandsröst i vallokalen.

Riigikogus 101 ledamöter stiftar lagar, godkänner statsbudgeten och övervakar regeringens och de verkställande organens arbete, samt ratificerar internationella överenskommelser. Parlamentet har sitt säte i [[Dombergets slott|slottet på Domberget]] i centrala Tallinn.

[[Estlands president]] är landets [[statschef]] och har huvudsakligen ceremoniella och representativa plikter. Presidenten väljs indirekt vart femte år, med möjlighet till högst två mandatperioder i direkt följd. Valet sker genom ett nominerings- och röstningsförfarande i Riigikogu i flera omgångar, fram till att en kandidat erhållit [[kvalificerad majoritet]] med minst 68 ledamöter i parlamentet eller att någon av de två kandidaterna med flest röster uppnått [[absolut majoritet]] i en elektorsförsamling bestående av parlamentariker och kommunalråd. Presidentens signatur krävs för att de lagar som parlamentet stiftar ska träda i kraft och presidenten har rätt att skicka tillbaka lagar som anses vara oförenliga med landets konstitution, vilket i praktiken sällan händer. Parlamentet har i så fall möjligheten att ytterligare en gång besluta om lagens införande, och i så fall avgörs frågan av högsta domstolen. Presidentämbetet har sitt säte i [[Kadriorgpalatset]]s administrationsbyggnad i stadsdelen [[Kadriorg]].

[[Estlands premiärminister]] är landets [[regeringschef]] och leder [[Estlands regering|regeringen]]. Premiärministern nomineras av presidenten efter konsultationer med partierna och väljs därefter av Riigikogu, som har möjlighet att förkasta presidentens val till förmån för en annan majoritetskandidat. Regeringens ministrar, som högst får vara 15, utses av premiärministern, utnämns formellt av presidenten och godkänns av parlamentet. De 12 departementen leds av ministrar med motsvarande ansvarsområden, men premiärministern kan även utse så kallade [[minister utan portfölj|ministrar utan portfölj]] med särskilt definierade uppgifter. Regeringskansliet har sitt säte i [[Stenbockska huset]] på [[Domberget, Tallinn|Domberget]] i Tallinn.

=== Administrativ indelning ===
Estland är indelat i 15 [[Landskap i Estland|landskap]] (estniska: ''maakonnad'', ''maakond'' i singular) och från 2017 i 79 [[Estlands kommuner|kommuner]], varav 15 städer (estniska: ''linnad'', ''linn'' i singular) och 64 landskommuner (estniska: ''vallad'', ''vald'' i singular). ''Maakonnad'' är statliga myndigheter och saknar valda församlingar. Estlands kommuner har [[allmän kompetens]], och styrs av kommunfullmäktige som väljs vart tredje år. Det finns ingen separat [[kommunalskatt]], men kommuner tilldelas 56&nbsp;procent av den [[statsskatt]] som betalas inom deras territorium.
[[Fil:Eesti maakonnad 2006.svg|miniatyr|400px|Estlands landskap.]]
;Landskap
* [[Harjumaa]] (Harrien)
* [[Hiiumaa]] (Dagö)
* [[Ida-Virumaa]] (Östra Wierland / Östvirland)
* [[Järvamaa]] (Jerwen)
* [[Jõgevamaa]]
* [[Läänemaa]] (Wiek)
* [[Lääne-Virumaa]] (Västra Wierland / Västvirland)
* [[Pärnumaa]]
* [[Põlvamaa]]
* [[Raplamaa]]
* [[Saaremaa]] (Ösel)
* [[Tartumaa]]
* [[Valgamaa]]
* [[Viljandimaa]]
* [[Võrumaa]]

=== Rättsväsen ===
[[Estlands högsta domstol]], ''Riigikohus'', har 19 domare och är både högsta juridiska instans och konstitutionsdomstol, med makt att ogiltigförklara lagar som strider mot konstitutionen. Domstolen har sitt säte i [[Tartu]]. Domstolens ordförande nomineras av presidenten och domarna nomineras av högsta domstolens ordförande; alla ledamöter ska efter nomineringen godkännas av parlamentet och väljs då på livstid.

=== Försvar ===
{{Se även|Militära grader i Estland}}

[[Fil:Estonian soldier DA-SD-06-03436.jpg|miniatyr|Estnisk soldat i [[Bagdad]] 2005.]]
Syftet med Estlands försvar är att upprätthålla landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Estland är sedan 2004 medlem av såväl [[EU]] som [[Nato]] och den estniska försvarsmakten skall ha en sådan kapacitet att den kan medverka i gemensamma militära operationer ledda av EU eller Nato.

Den estniska försvarsmakten består av [[Estniska armén|armén]], [[Estniska flottan|flottan]] och [[Estniska flygvapnet|flygvapnet]], med respektive 3&nbsp;800, 300 och 200 [[soldat]]er, av vilka 1&nbsp;500 är [[värnplikt]]iga. Estland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15&nbsp;procent av de värnpliktiga till [[grundutbildning]]. Grundutbildningens längd är åtta eller elva månader. Den som genomfört grundutbildningen kan inkallas till [[repetitionsutbildning]] vart femte år. Planerad storleksram för försvarsmaktens [[mobilisering]]sorganisation är 16&nbsp;000 soldater. Därtill kommer Estlands [[hemvärn]], ''[[Kaitseliit]]'', med 8&nbsp;000 aktiva hemvärnssoldater.

Armén är den viktigaste [[försvarsgren]]en och består av följande förband:

* Kuperjanovi Üksik-jalaväepataljon (Kuperjanov avdelta infanteribataljon)
* Kalev Üksik-jalaväepataljon (Kalev avdelta infanteribataljon)
* ''Scouts''pataljon (''Scout''bataljonen)
* Viru Üksik-jalaväepataljon (Viru avdelta infanteribataljon)
* Üksik-sidepataljon (Avdelta signalbataljonen)
* Üksik-vahipataljon (Avdelta gardesbataljonen)
* Suurtükiväegrupp (Artillerigruppen)
* Õhutõrjedivisjon (Luftvärnsbataljonen)
* Pioneeripataljon (Ingenjörsbataljonen)
* Rahuoperatsioonide Keskus (Centrum för fredsbevarande operationer)

== Ekonomi och infrastruktur ==
Liksom i andra sovjetrepubliker infördes en centralstyrd [[planekonomi]]. När landet åter blev fritt inleddes en modernisering av den nedslitna industriapparaten och mödosam övergång till [[marknadsekonomi]].<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"/>

Den estniska centralbanken, [[Eesti Pank]], återupptog sin verksamhet 1990. I juni 1992 ersatte Estland [[rubel]]n med landets egen valuta, den estniska kronan ([[Estnisk krona|EEK]]). Valutan var från början bunden till [[D-mark]]en. När [[Tyskland]] övergick till [[euro]] bands kronan till den istället. Estland införde euron den 1 januari 2011.<ref name=euroinfo/>

År 1994 blev Estland ett av de första länderna som introducerade [[Platt skatt|platt inkomstskatt]] på 26&nbsp;procent oavsett inkomst.<ref>{{webbref |url=http://www.economist.com/node/3860731 |titel=The case for flat taxes |hämtdatum=30 mars 2017 |datum=14 april 2005 |utgivare=The Economist |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101111105707/http://www.economist.com/node/3860731 |arkivdatum=11 november 2010 }}</ref> Skatten har efter det successivt sänkts. År 2017 var skattesatsen 20&nbsp;procent.<ref>{{webbref |url=https://www.emta.ee/eng/business-client/income-expenses-supply-profits/tax-rates |titel=Tax rates |hämtdatum=30 mars 2017 |utgivare=Estonian Tax and Customs Board |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170505134604/http://www.emta.ee/eng/business-client/income-expenses-supply-profits/tax-rates |arkivdatum=5 maj 2017 }}</ref>

På grund av den [[Finanskrisen i Ryssland 1998|ryska finanskrisen 1998]] genomgick landet 1999 sin värsta finansiella kris sedan självständigheten 1991. Estland gick med i [[Världshandelsorganisationen]] 1999; landet fick då hjälp av bland annat [[Europeiska unionen]] och när landet senare blev medlem i [[Europeiska unionen]] 2004 var Estland det land som hade den starkaste ekonomin av de nya medlemsländerna.

Estlands ekonomi har efter ett par hårda år (2007–2009) börjat växa igen. Tack vare ett lågt budgetunderskott har den estniska staten kunnat hålla ekonomin i balans. De rutinjobb som flyttats till landet från Västeuropa försvann till billigare länder, men istället har mer högkvalificerade arbeten flyttat till Estland. [[Ericsson]] har till exempel en stor del av sin tillverkning av det nya [[4G|4G-systemet]] (LTE) förlagd till Estland. Efter händelserna kring [[Bronssoldaten]] fanns farhågor om att [[Ryssland]] skulle avsluta den tidigare lukrativa transittrafiken med olja genom landets hamnar. Men en stor del av transittrafiken fortsätter till de estniska hamnarna.

==== Utveckling sedan 1990-talet ====
[[Fil:Ee real gdp growth.svg|miniatyr|Estlands [[Ekonomisk tillväxt|ekonomiska tillväxt]] 2002–2012.]]
Efter Sovjetunionens fall 1991 kämpade Estlands regering med att införa ekonomiska reformer, och genom statssubventioner, privatiseringen av näringslivet samt att priskontroll och handelshinder avskaffades, blev landet en marknadsekonomi efter att tidigare ha varit en planekonomi. Efter att importen av olja, gas och råvaror från Sovjetunionen upphörde, gick Estland med i [[Internationella valutafonden]] (IMF) 1992 som gav landet lån i utbyte mot ett stramt ekonomiskt program som innebar att statliga företag blev privatiserade, och sedan ändrades valutan från rubeln till kroon, som knöts till D-marken. Inledningsvis ledde detta till stigande arbetslöshet då många företag lades ned eftersom det inte var lönsamma, och den statliga byråkratin minskade.<ref name="http://www.ne.se/estland/ekonomi-och-n%C3%A4ringsliv">{{Webbref|url=http://www.ne.se/estland/ekonomi-och-n%C3%A4ringsliv |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140520005941/http://www.ne.se/estland/ekonomi-och-n%C3%A4ringsliv |arkivdatum=2014-05-20 }}</ref> Åren 1991–1993 föll BNP med cirka en tredjedel, men genom att valutan kroon var kopplade till D-marken hindrades [[Inflation|inflationen]] och Estland öppnade upp för utrikeshandel med länder i väst.<ref name="Estland: ekonomi, statistik och fakta – Landguiden">{{webbref |url=https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Estland/Ekonomi |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140520001810/https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Estland/Ekonomi |arkivdatum=2014-05-20 }}</ref> Först 1995 uppnådde Estland en positiv reell ekonomisk tillväxt på 4,3&nbsp;procent.<ref>{{Webbref |url=http://ec.europa.eu/agriculture/publi/peco/estonia/summary/sum_sv.htm |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131125043935/http://ec.europa.eu/agriculture/publi/peco/estonia/summary/sum_sv.htm |arkivdatum=2013-11-25 }}</ref>

År 1997 hade landets BNP ökat med 11,5&nbsp;procent, och 1999 knöts kroon till euro istället för D-mark. Estland blev också medlem i [[Världshandelsorganisationen]] (WTO) 1999. Skattesystemet förenklades genom att platt inkomstskatt infördes; den sänktes sedan stegvis till 21&nbsp;procent för privatpersoner och företag som också fick återinvestera sin företagsvinst skattefritt. De [[Små och medelstora företag|små och medelstora företagen]] fortsatte att privatiseras; dock visade det sig att privatisering av mark, fastigheter, energisektorn och järnvägarna var problematisk. Statens telebolag blev delägt av finska [[Telia Sonera]], och Estlands största banker fick svenska [[Swedbank]] och [[Skandinaviska Enskilda Banken]] (SEB) som nya ägare.

Under 2000–2007 hade Estland stark ekonomisk tillväxt, även om vissa åtstramningar hade behövts göras då Estland blev medlem i EU och NATO 2004.<ref name="http://www.ne.se/estland/ekonomi-och-n%C3%A4ringsliv" /> Det år som visade högst ekonomisk tillväxt var 2006; med 11,6&nbsp;procent. Lönerna ökade kraftigt, och tillväxten drevs till stor del av konsumtion betald med billig utlåning från SEB och Swedbank. [[Finanskrisen 2007–2008|Finanskrisen 2008]] ledde till att BNP krympte med 3,6&nbsp;procent, och arbetslösheten ökade.

Estland hade då också ambition att gå med i [[Europeiska monetära unionen]] (EMU) och införa euron. Åtstramningar infördes och offentliga löner sänktes samtidigt som bensinskatter och moms höjdes, för att pressa budgetunderskottet under 33-procentkravet. År 2009 föll BNP ytterligare 14&nbsp;procent, orsakat av minskad export och under det första kvartalet 2010 låg arbetslösheten på 20&nbsp;procent. Under det andra kvartalet genomfördes en intern devalvering vilket bidrog till att den ekonomiska krisen så småningom vände.<ref>{{Forummag |rubrik=Estland – ett föredöme|url=https://forum-mag.fi/estland-ett-foredome/ |datum=2011-11-18 }}</ref> Då stod [[Jordbruk|jordbruket]] för tre&nbsp;procent av BNP, [[Industri|industrin]] för 29&nbsp;procent och [[Tjänstesektor|tjänstenäringarna]] för 68&nbsp;procent.

År 2011 blev Estland medlem i EMU och införde euro som valuta, vilket följdes av en ökande inflation. BNP växte med cirka åtta&nbsp;procent det året, och fem&nbsp;procent 2012, vilket motsvarade 22&nbsp;375&nbsp;858&nbsp;539 [[Amerikansk dollar|USD]].<ref>{{Webbref |url=http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.CD |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130305233831/http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.CD |arkivdatum=2013-03-05 }}</ref> Samma år hade Estland den lägsta statsskulden i förhållande till BNP i EU och det lägsta budgetunderskottet, 0,3&nbsp;procent.<ref name="Estland: ekonomi, statistik och fakta – Landguiden" /> Idag är Estland ett avancerat IT-samhälle, och internationellt jobbar de främst i tjänstesektorn.<ref name="http://www.ne.se/estland/ekonomi-och-n%C3%A4ringsliv" /> År 2014 var Sverige och Finland de länder som Estland hade närmast handelssamarbeten med.<ref>{{webbref |url=http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Tallinn/Landfakta/Om-Estland/Ekonomi-naringsliv-handel-och-investeringar/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140520004446/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Tallinn/Landfakta/Om-Estland/Ekonomi-naringsliv-handel-och-investeringar/ |arkivdatum=2014-05-20 }}</ref>

=== Näringsliv ===
==== Jord- och skogsbruk ====
Estland var tidigare ett utpräglat [[jordbruk]]sland, men efter [[andra världskriget]] har städerna vuxit snabbt. Inom jordbruket, som mekaniserades och kollektiviserades under sovjettiden, började man återinföra familjeägda småbruk. [[Kött]] och [[mejeri]]produkter är viktigast. Det odlas [[råg]], [[vete]], [[potatis]] och foderväxter. Skogsbruk och skogsindustri har sedan gammalt stor betydelse. 

==== Energi och råvaror ====
Energibehovet under Sovjettiden täcktes till stor del av inhemsk skifferolja. Oljeskiffer och fosforit (råvara till gödselmedel) finns framför allt i nordöst, där brytningen orsakat svåra miljöskador.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"/>

[[Oljeskiffer]]- och [[kalksten]]sfyndigheter, som tillsammans med att skog täcker 47&nbsp;procent av landet, spelar nyckelroller i Estlands ekonomi, då landet rent generellt har få resurser.

==== Industri ====
Industrin, främst den tunga produktionen, byggdes ut kraftigt av sovjetregimen (verkstadsindustri, kemiska och elektroniska produkter, livsmedel, textilier) och Estland försåg andra sovjetrepubliker med attraktiva varor.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"/> 

=== Handel ===
Största exporten är av maskiner och verktyg (33&nbsp;procent) följt av trä och papper (15&nbsp;procent), textil (14&nbsp;procent) och matrelaterade produkter (8&nbsp;procent). Främsta handelspartner är [[Finland]], [[Sverige]], [[Lettland]], [[Ryssland]], [[Tyskland]] och [[Litauen]].

=== Infrastruktur ===
==== Transporter ====
[[Fil:2008 05 11 Tallinnamadala tuletorn ja Tallink Star.jpg|miniatyr|Det estniska rederiet [[Tallink]] driver bland annat rutter från Tallinn till Stockholm och Helsingfors.]]
Estland har stora hamnar i [[Paldiski]] och [[Tallinn]] med goda färjeförbindelser till bland annat [[Helsingfors]], [[Stockholm]], [[Mariehamn]] och [[Sankt Petersburg]].

I Tallinn finns Estlands största internationella flygplats, [[Tallinns internationella flygplats|Lennart Meri Tallinna lennujaam]] (även kallad Ülemiste). Största flygbolag är det statliga bolaget [[Nordica (flygbolag)|Nordica]] som bildades efter att [[Estonian Air]] gick i konkurs 2016. Flygplatserna i Tartu och Pärnu har reguljär utrikes trafik i begränsad omfattning. I juni 2016 var det bara flygplatsen i Tartu som hade en utrikeslinje till Helsingfors. Bland Estlands övriga flygplatser, vilka endast har reguljär inrikestrafik, finns [[Kärdla]] på [[Dagö]], [[Kuressaare]] på [[Ösel]] samt [[Runö]].

Estland har två dagliga internationella järnvägslinjer med persontrafik. Dessa går till [[Moskva]] och [[Sankt Petersburg]], samt en linje till [[Riga]] som dock kräver byte i gränsstaden [[Valga]]. Dock tar denna resa över nio timmar jämfört med bussresan som tar knappt fem timmar. Det inhemska järnvägsnätet har på senare år{{När/sub|datum=2022-10}} underhållits dåligt. Planer finns dock att, via EU-medel, rusta upp stambanan till europeisk standard och den första etappen gäller [[Tallinn]]-[[Tartu]] (180&nbsp;kilometer). En stor del av järnvägsnätet i Estland är inte elektrifierat. För närvarande{{När/sub|datum=2022-10}} trafikeras följande järnvägslinjer med persontrafik:

[[Tallinn]]-[[Pärnu]], Tallinn-[[Paldiski]], Tallinn-[[Narva]], Tallinn-[[Viljandi]], Tallinn-[[Tartu]]-[[Valga]] (vid lettiska gränsen) samt Tartu-[[Elva, Estland|Elva]]. Det finns även lokaltåg som trafikerar sträckor inom Tallinn med omnejd.

== Befolkning ==
=== Demografi ===
{{Huvudartikel|Estlands demografi}}
{{Se även|Städer i Estland}}

{| class="wikitable"
|+ Estlands folkmängd totalt samt uppdelad på etnicitet 1922–2000 (i procent)
|-----
! Nationalitet
! 1922
! 1934
! 1959
! 1970
! 1979
! 1989
! 2000
! 2007
|-----
| [[Ester (folkgrupp)|Ester]] || 87,7 || 88,2 || 74,6 || 68,2
| 64,7 || 61,5 || 68,3 || 68,6
|-----
| [[Ryssar]] || 8,2 || 8,2 || 20,1 || 24,7
| 27,9 || 30,3 || 25,8 || 25,6
|-----
| [[Tyskar]] || 1,7 || 1,5 || 0,1 || 0,6
| 0,3 || 0,2 || 0,1 || 0,1
|-----
| [[Svenskar]] || 0,7 || 0,7 || -- || --
| -- || -- || -- || --
|-----
| [[Finnar]] || -- || -- || 1,4 || 1,4
| 1,2 || 1,1 || 0,9 || 0,8
|-----
| [[Ukrainare]] || -- || -- || 1,3 || 2,1
| 2,5 || 3,1 || 2,1 || 2,1
|-----
| [[Belarusier]] || -- || -- || 0,9 || 1,4
| 1,6 || 1,7 || 1,3 || 1,2
|-----
| [[Judar]] || 0,4 || 0,4 || 0,4 || 0,4
| 0,3 || 0,3 || 0,2 || 0,1
|-----
| Övriga || 1,3 || 1,0 || 1,2 || 1,2 || 1,5 || 1,8 || 1,4 || 1,7
|-----
| Total folkmängd (1000-tal) || 1 107 || 1 126
| 1 196 || 1 356 || 1 464 || 1 565 || 1 370 || 1 342
|}
Källa: Library of Congress Country Studies, Statistical Office of Estonia 

=== Minoriteter ===
De [[Balttyskar|balttyska]] och [[Estlandssvenskar|svenska]] minoriteterna tvingades i stort sett fullständigt lämna Estland i samband med de stalinistiska utrensningarna. Estlands relationer med flyktingarna och deras ättlingar är goda, bland annat därför att de tidigare balttyska storgodsägarnas organisationer har uttalat att de inte har några anspråk på sina tidigare gods.{{Källa behövs|datum=2015-12}} I Estland finns över {{Nts|1700}} [[judar]], {{Nts|1500}} [[tatarer]] och färre än {{Nts|1000}} [[romer]]. Dessa grupper var tidigare betydligt större.

=== Språk ===
[[Fil:Languages in Northern Europe.png|thumb|right|Språkgrupper i området
{{legend|#3690FF|[[Nordiska språk]] (Island, Färöarna och Skandinavien)}}
{{legend|#0F00CD|[[Östersjöfinska språk]] (Finland, Estland)}}
{{legend|#0EDDA8|[[Baltiska språk]] (Lettland, Litauen)}}]]

Estlands officiella språk är [[estniska]]. Det är ett [[östersjöfinska språk|östersjöfinskt]] språk i den [[Finsk-ugriska språk|finsk-ugriska språkfamiljen]]. Majoriteten av [[estländarna]] har estniska som [[modersmål]]. I sydöstra Estland talas [[võro]], som är ett annat språk i samma familj.

Andra språk i Estland är [[ryska]], som är modersmål för ungefär 25&nbsp;procent av befolkningen. I Tallinn har uppemot halva befolkningen [[ryska]] som modersmål, och i landets tredje största stad, gränsstaden [[Narva]], är majoriteten (93&nbsp;procent) rysktalande.<ref name=nf10>{{webbref|url=http://web.narva.ee/files/2010_Narva%20arvudes_et_en.pdf|titel=Narva in figures 2010|hämtdatum=29 November 2011|verk=|utgivare=Narva City Government|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200626064118/http://web.narva.ee/files/2010_Narva%20arvudes_et_en.pdf|arkivdatum=26 juni 2020}}</ref> Ungefär hälften av Narvaborna är estniska medborgare, knappt 40 procent är ryska medborgare och cirka {{Nts|8000}} är statslösa.{{När/sub|datum=2022-10}} De sistnämnda kan med estniska [[främlingspass]] resa mellan Ryssland och Estland utan [[visum]]. Narva ligger i [[Estlands administrativa indelning|landskapet]] [[Ida-Virumaa]] som också har en majoritet (72,8&nbsp;procent) med ryska som modersmål.

Det har sedan lång tid tillbaka funnits en rysktalande minoritet i Estland. Många av landets äldre ryskspråkiga är personer som flyttade till Estland under sovjettiden, medan ett stort antal ryskspråkiga födda i [[Estniska SSR]] under många år endast kunde erhålla estnisk [[medborgarskap]] om de även behärskade estniska språket. Därför finns närmare {{Nts|80000}} [[statslös]]a ryskspråkiga i Estland. Orsaken är historisk; i samband med självständigheten ville den estniska staten inte automatiskt ge medborgarskap till de ryska invånare som sågs som ockupationsmaktens representanter. Omkring {{Nts|100000}} personer blev ryska medborgare efter Sovjetunionens fall, främst för att det var så svårt för dem att få estniskt medborgarskap.

Ändringar i lagen om medborgarskap antogs i januari 2016. Den nya lagen innebär automatiskt medborgarskap vid födseln för barn till statslösa och undantag för personer över 65 från krav på språkprov.

Enligt skollagen ska minst 60 procent av undervisningen i alla gymnasieskolor ske på estniska. Ökningen av undervisning på estniska i ryskspråkiga skolor sker stegvis, men 2017 fanns {{Nts|2000}} ryskspråkiga lärare i Estland som inte kunde estniska tillräckligt bra för att kunna undervisa. Fler ur den ryska minoriteten studerade dock på estniska än tidigare, och det främst i de delar av landet där ryskspråkiga är i minoritet. I slutet på 2010-talet studerade en femtedel av Estlands grundskoleelever vid någon av landets 70 ryska skolor.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Ester och ryssar allt mer integrerade|url=https://sverigesradio.se/artikel/6660556|tidning=Sveriges Radio|datum=2017-03-27|hämtdatum=|språk=sv|förnamn=Thella|efternamn=Johnson|arkivurl=https://web.archive.org/web/20221015061442/https://sverigesradio.se/artikel/6660556|arkivdatum=2022-10-15}}</ref>

Estniskt medborgarskap, eller medborgarskap i ett annat [[EU]]-land, krävs för att bilda och vara medlem i politiska partier. Icke-medborgare som har [[uppehållstillstånd]] i Estland har endast [[rösträtt]] i lokalvalen som hålls vart fjärde år, men de är inte [[valbar]]a.

Det finns även några få människor som talar [[svenska]] i de gamla [[estlandssvenskar|estlandssvenska]] områdena i [[Nuckö]] (Noarootsi) och på [[Ormsö]] (Vormsi), i västra Estland. En svensk språkminoritet har sedan 1200- och 1300-talen bebott kustområdena och öarna i det som idag är västra och norra Estland. De allra flesta estlandssvenskarna flydde emellertid till Sverige under andra världskriget på grund av Sovjetunionens utrensningar av icke-pålitliga folkgrupper. Idag finns ett gymnasium i Nuckö som lär ut svenska, ett språk som börjar bli populärt bland den estniska befolkningen.

=== Religion ===
I Estland finns [[Estniska evangelisk-lutherska kyrkan]] med cirka {{Nts|180000}} medlemmar (2014), [[Estlands apostoliska ortodoxa kyrka]] med omkring {{Nts|20000}} medlemmar och [[Estlands ortodoxa kyrka (Moskvapatriarkatet)]] med omkring {{Nts|150000}} medlemmar. Därtill finns bland andra kristna: [[baptist]]er, [[katolik]]er, [[Jehovas vittne]]n, [[gammaltroende]] ortodoxa och [[Pentekostalism|pingstvän]]ner. Därtill lite över {{Nts|1700}} judar, lite över {{Nts|1500}} [[muslim]]er, runt {{Nts|1150}} [[Buddhism|buddhister]] och nästan {{Nts|600000}} [[ateister]]/icke [[religiös]]a.([[:en:Religion in Estonia]])

== Kultur ==
Kulturen i Estland var länge präglad av först Tyskland – stadsbefolkningen och adeln var tysk (baltisk) – och Sverige samt övriga Norden, och senare av Ryssland. Konsten och arkitekturen var till stor del typisk för det tyskdominerade Östersjöområdet. Ett nationellt särdrag är dock byggnaderna i [[kalksten]], såsom medeltidskyrkorna; här kan man också spåra påverkan från det närbelägna [[Gotland]]. I mitten av 1800-talet skedde ett nationellt uppvaknande, och det var då den estniska kulturen började ta form genom bland annat skapade av nationaleposet [[Kalevipoeg]] och nationalsången.

=== Konstarter ===
==== Musik ====
[[Fil:Tallinnansong festival.jpg|miniatyr|[[Estniska sångfesten]] 2009.]]

Det finns en estnisk musiktradition som är besläktad med den finska, med allt från [[Runosång|runosånger]] till instrumentet [[kantele]] (som på estniska heter ''kannel''). Mest typiskt för det estniska musiklivet är dock alltsedan det nationella uppvaknandet de stora sångarfestivalerna (den första ordnades 1869). De äger traditionellt rum på en enorm utomhusscen, [[Sångarfältet i Tallinn|Sångarfältet]], i Tallinn. [[Modernism|Modernismen]] kom till Estland redan under den tsarryska tiden och har levt kvar sedan dess. Den internationellt mest kände nutida tonsättaren är [[Arvo Pärt]], vars verk ofta har en sakral ortodox prägel. [[Veljo Tormis]] förvaltade och förnyade det estniska folkmusikarvet i stora körverk.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon">Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon</ref>

I Estland är sångtraditionen fast förankrad. Det är vanligt att man sjunger till bords. Åren 1987–1988 genomfördes massiva protester mot Moskvas herravälde bland annat genom en sjungande massdemonstration i Tallinn. I manifestationen deltog omkring 300&nbsp;000 personer (mer än en fjärdedel av Estlands befolkning). Händelsen kom att kallas den [[sjungande revolutionen]]. 

==== Litteratur ====
Litteraturen på estniska beskrivs i artikeln [[estnisk litteratur]].

==== Film ====
Den estniska filmen beskrivs i artikeln [[Estlands filmhistoria]].

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/estonia Index of Economic Freedom 2019]
| 15 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/estonia Pressfrihetsindex 2019]
| 11 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 18 av 176
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 30 av 186
|}

== Se även ==
* [[Galleri över landskapsvapen i Estland]]

==Referenser==

=== Noter ===
<references/>

===Källförteckning===
* ''Geographica – Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder'' [[Special:Bokkällor/9783833141294|ISBN 978-3-8331-4129-4]]

== Externa länkar ==
*{{Commonscat|Estonia}}
* [http://www.estonica.org Estonica – from A to Z about Estonia] {{en ikon}}

{{Navigeringsmallar Estland}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Estland| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]]
[[Kategori:Baltikum]]

Mallar som används på den här sidan:

Mall:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite news (redigera)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Commonscat (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Död länk (redigera)
Mall:En ikon (redigera)
Mall:Europa (redigera)
Mall:Europa metamall (redigera)
Mall:Europarådet (redigera)
Mall:Europeiska unionens medlemsstater (redigera)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flagga (redigera)
Mall:Flagga/core (redigera)
Mall:Forummag (redigera)
Mall:Huvudartikel (redigera)
Mall:Iwcommonscat (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Källa behövs (redigera)
Mall:Landsdata Europarådet (redigera)
Mall:Landsfakta (redigera)
Mall:Landsfakta/data (redigera)
Mall:Legend (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Mall (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Nato (redigera)
Mall:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navigeringsmallar Estland (redigera)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:Nts (redigera)
Mall:När/sub (redigera)
Mall:OSSE (redigera)
Mall:Olika betydelser (redigera)
Mall:PAGENAMEBASE (redigera)
Mall:PDF (redigera)
Mall:Pdf (redigera)
Mall:Schengensamarbetet (redigera)
Mall:Se även (redigera)
Mall:Språkikon (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Tidningsref (redigera)
Mall:Transkludera (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:· (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Öka (redigera)
Mall:Öka röd (redigera)
Mall:Östersjön (redigera)
Modul:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Convertdate (redigera)
Modul:HtmlBuilder (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Landsdata WD (redigera)
Modul:Math (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wikidata2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Åtgärdskategorier Wikidata (visa wikitext) (delvis skyddad)

Tillbaka till Estland.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland”