Panini (vetenskapsman)

Pāṇini
	Pāṇini
	Staty på Pāṇini
Lokalt namn	पाणिनि
Född	kanske 500 talet f.Kr.; kanske Shalatula (idag Pakistan)
Noterbara verk	Ashtadhyayi
Influerade	grammatik; lingvistik
Titel	Far till språkvetenskap

Pāṇini (sanskrit पाणिनि) var upphovsmannen till Aṣṭādhyāyī (अष्टाध्यायी), en klassisk grammatik för sanskrit, sannolikt från 500-talet f.Kr. Han kallas "språkvetenskapens fader" och är den första kända person som systematiskt har studerat just språket.^[1] I Ashtadhyayi definierar Pāṇini både morfologi och syntax men gör också skillnad mellan talspråkliga och skriftspråkliga uttryck på sanskrit.^[2]

Andra lingvister som Leonard Bloomfield och Ferdinand de Saussure har tagit intryck av Pāṇini.^[3]

År 2004 fick Pāṇini sitt eget fem‑rupiers frimärke.^[4]

Biografi

Pāṇinis biografiska fakta är så gott som okända: han antas ha fötts på 500-talet f.Kr. men också 400‑talet f.Kr. har föreslagits.^[2] Också regionen där han är född eller bodde är okänd, men ett förslag är Shulatula nära Indusfloden.^[5]

Namnet Pāṇini är ett patronymikon som kommer från namnet Pāṇina.^[6] Hans fulla namn tycks att vara Dakṣiputra Pāṇini.^[7] Å andra sidan betyder Dakṣiputra "son till Dakṣi" som kan syfta till en person som hette Dakṣi, Pāṇinis mor.^[8]

Enligt Panchatantra dödades han av ett lejon.^[8]

Referenser

^ Bod, Rens (2013) (på engelska). A New History of the Humanities. Oxford University Press. sid. 14. ISBN 9780199665211. Läst 15 mars 2020
^ [a b] ”Ashtadhyayi”. Encyclopædia Britannica. 2015. https://www.britannica.com/topic/Ashtadhyayi#ref1167413. Läst 13 maj 2020.
^ Sengupta, Nirmal (2019) (på engelska). Traditional Knowledge in Modern India. Springer. sid. 155. https://books.google.fi/books?id=ruBwDwAAQBAJ&pg=PA155&lpg=PA155&dq=panini+saussure+bloomfield&source=bl&ots=10_JdZLfO-&sig=ACfU3U2DkV50vVYf0n2O21b8cAHfj7J5kw&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjJlIqV5bHpAhWumIsKHYfxDRoQ6AEwDXoECAcQAQ#v=onepage&q=panini%20saussure%20bloomfield&f=false. Läst 14 maj 2020
^ ”Stamps 2004” (på engelska). Ministry of Communications. 2004. Arkiverad från originalet den 18 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220218082628/https://postagestamps.gov.in/Stamps2004.aspx. Läst 16 mars 2020.
^ ”Panini Biography – Life & Works”. www.iloveindia.com. http://www.iloveindia.com/literature/sanskrit/poets/panini.html. Läst 13 maj 2020.
^ (på engelska) Aṣṭādhyāyī of Pāṇini. Katre, Sumitra M. (övers.). University of Texas Press. 1987. sid. XX. https://books.google.fi/books?id=iSDakY97XckC&pg=PR20&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 13 maj 2020
^ Scharfe, Hartmut (1977). Grammatical Literature. Otto Harrassowitz Verlag. sid. 88. https://archive.org/stream/in.ernet.dli.2015.202747/2015.202747.Grammatical-Literature_djvu.txt. Läst 13 maj 2020
^ [a b] Winternitz, Moriz (1963) (på engelska). History of Indian Literature. Motilal Banarsidass Publishers. sid. 462. https://books.google.fi/books?id=ql0BmInD1c4C&pg=PA462&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 14 maj 2020

[1] Bod, Rens (2013) (på engelska). A New History of the Humanities. Oxford University Press. sid. 14. ISBN 9780199665211. Läst 15 mars 2020

[:1-2] [a b] ”Ashtadhyayi”. Encyclopædia Britannica. 2015. https://www.britannica.com/topic/Ashtadhyayi#ref1167413. Läst 13 maj 2020.

[3] Sengupta, Nirmal (2019) (på engelska). Traditional Knowledge in Modern India. Springer. sid. 155. https://books.google.fi/books?id=ruBwDwAAQBAJ&pg=PA155&lpg=PA155&dq=panini+saussure+bloomfield&source=bl&ots=10_JdZLfO-&sig=ACfU3U2DkV50vVYf0n2O21b8cAHfj7J5kw&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjJlIqV5bHpAhWumIsKHYfxDRoQ6AEwDXoECAcQAQ#v=onepage&q=panini%20saussure%20bloomfield&f=false. Läst 14 maj 2020

[4] ”Stamps 2004” (på engelska). Ministry of Communications. 2004. Arkiverad från originalet den 18 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220218082628/https://postagestamps.gov.in/Stamps2004.aspx. Läst 16 mars 2020.

[5] ”Panini Biography – Life & Works”. www.iloveindia.com. http://www.iloveindia.com/literature/sanskrit/poets/panini.html. Läst 13 maj 2020.

[6] (på engelska) Aṣṭādhyāyī of Pāṇini. Katre, Sumitra M. (övers.). University of Texas Press. 1987. sid. XX. https://books.google.fi/books?id=iSDakY97XckC&pg=PR20&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 13 maj 2020

[7] Scharfe, Hartmut (1977). Grammatical Literature. Otto Harrassowitz Verlag. sid. 88. https://archive.org/stream/in.ernet.dli.2015.202747/2015.202747.Grammatical-Literature_djvu.txt. Läst 13 maj 2020

[:0-8] [a b] Winternitz, Moriz (1963) (på engelska). History of Indian Literature. Motilal Banarsidass Publishers. sid. 462. https://books.google.fi/books?id=ql0BmInD1c4C&pg=PA462&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 14 maj 2020

[1]