Användare:Historiker/Arbetsbänk 13
Göteborgs konstmuseum | |
Information | |
---|---|
Typ av museum | konstmuseum |
Plats | Götaplatsen i Göteborg |
Etablerat | 1923 |
Besökare per år | 220 475 (2015)[1] |
Museichef | Isabella Nilsson |
Webbplats | |
www.konstmuseum.goteborg.se |
Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Chef för konstmuseet är Isabella Nilsson och verksamheten ingår i Göteborgs kulturförvaltning. Museibyggnaden ligger vid Götaplatsen i Göteborg, i södra änden av Kungsportsavenyn. Räknat i antalet verk (tavlor, skulpturer, teckningar med mera), är Göteborgs konstmuseum Sveriges näst största, efter Nationalmuseum i Stockholm[källa behövs].
Byggnaden
[redigera | redigera wikitext]Museet skapades i samband med att konstsamlingarna från Göteborgs museum bröts ut för ett eget museum. Museibyggnaden ritades av arkitektkonsortiet ARES Arvid Bjerke, Ragnar Ossian Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson[2] och uppfördes åren 1919-1923, inför 300-årsfirandet av stadens tillkomst. I områdets östra del tillbyggdes 1968, efter ritningar av WAAB White Arkitektkontor, en glasad lokal för tillfälliga utställningar, den så kallade Falkhallen (efter namnbyte 2013: Stenahallen). Samtidigt byggdes även lokaler för restaurang, hörsal med mera.[3] Tillbyggnaden erhöll pris för bästa byggnad i Göteborg av Per och Alma Olssons fond 1968.
Bottenvåningen med entrén är byggd 1996 och här finns Hasselblad Centers utställningshall, restaurang och butik. Entrégrindarna i järn och brons är gjorda av konstnären Pål Svensson.[4] I anslutning till museet ligger Göteborgs konsthall.[2]
Redan från början hade arkitekterna lagt in en hisstrumma - ett stort gapande hål från källarvåningen till taket - ifall att de 164 stegen från Götaplatsen till museets översta våning skulle upplevas som besvärliga. Hissen realiserades först långt senare.[5]
Utställningar och verk
[redigera | redigera wikitext]Göteborgs konstmuseum har omfattande samlingar av främst nordiskt sekelskiftesmåleri. Särskilt märks Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling i det så kallade Fürstenbergska galleriet. Museets samlingar innefattar även äldre konst från 1400-talet och framåt.[4]
Göteborgs museums konstsamlingar utökades genom donationer, bland annat skänkte Göteborgs konstförening 30 målningar och år 1876 testamenterade grosshandlaren Bengt Erland Dahlgren flera målningar, samt 250 000 kronor till konstinköp. År 1902 donerades Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling. Skeppsredaren Werner Lundqvist donerade från år 1918 bland annat svensk 1700-talskonst. Direktör Gustaf Werner donerade år 1921 Rembrandts Riddaren med Falken, vilken skulle följas av flera verk.[4]
Museet har bland annat en framstående samling av Per Hasselbergs skulpturer, med Tjusningen, Snöklockan, Såningskvinnan, Vågens tjusning, Näckrosen och Coco.[6]
År 1950 bestod museets samlingar av: 1 614 oljemålningar, 484 skulpturer, 2 006 handteckningar och 20 000 grafiska blad till ett värde av 20 miljoner kronor. Cirka 500 konstverk, ungefär 1/4 av hela beståndet, var utlånade för att pryda sjukhus, skolor, expeditionsrum, poliskontor med mera. Antalet besökare var 100 000 per år.[7]
År 2016 omfattar samlingen 900 skulpturer, 3 000 målningar, 10 000 teckningar och akvareller, samt 50 000 grafiska blad.[8]
Skulpturhallen
[redigera | redigera wikitext]Skulpturhallen presenterade under lång tid ungefär samma skulpturer, bland annat Carl Milles Indianhuvud i onyx. 2011 arrangerades utställningen om. Kvar av de äldre verken är skulpturen Ingeborg av svensk-danska Gerhard Henning, Ryttare i brons av Marino Marini och Familjegrupp av Henry Moore. Nya tillskott är bland andra Cajsa von Zeipels Seconds in Ecstasy och Ulf Rollofs Bälg IV.[9][10][11]
Sergelgalleriet
[redigera | redigera wikitext]Sergelgalleriet rymmer skulpturer, byster och medaljonger av Johan Tobias Sergel, en av Sveriges främsta 1700-talsskulptörer.[12]
Europeisk konst 1400- till 1600-tal
[redigera | redigera wikitext]Den äldre konsten på museet domineras av religiösa motiv, så som Ludovico Breas Tronande Madonna, Lucas Cranachs Salome representerar den nordeuropeiska renässansen. Paris Bordones Jupiter och Io,[13] vilka visar hur man i Venedig under det sena 1500-talet inspirerades av de stora mästarnas (bland andra Michelangelo) manér. Därför kallas stilen manierism.
Här finns även holländsk och flamländsk konst från 1600-talet som representeras av Rembrandts Riddaren med falken, Peter Paul Rubens med verk som Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens och Jacob Jordaens som målat Satyren i bondens hus.[14][15]
Svenskt 1700-tal
[redigera | redigera wikitext]Domineras av Alexander Roslin som gjort ett dubbelporträtt av ett franskt aristokratpar och ett grupporträtt av familjen Grill. Andra konstnärer vars verk finns att beskåda är Gustaf Lundberg, Per Krafft den äldre, Carl Fredrik von Breda.[16]
Rembrandtrummet
[redigera | redigera wikitext]I Rembrandtrummet finns Riddaren med falken, som är ett av Rembrandts mer betydande sena verk. I salen finns samtida verk, förutom en målning från Rembrandts skola även verk av bland andra Anthonis van Dyck, Juriaen Ovens, samt stillebenmåleri från 1600-tal till nutid.[14]
Barockhallen
[redigera | redigera wikitext]I denna sal finns två monumentala målningar av barockmålaren Rubens: Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens. Här och i den angränsande trappan finns även verk av bland andra Jacob Jordaens, David Teniers och en helgonbild av Francisco de Zurbarán, samt två porträtt av den svenske hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl.[15]
Nordiskt 1800-tal
[redigera | redigera wikitext]Består bland annat av Cederströms Karl XII:s likfärd, Forsbergs Akrobatfamilj inför cirkusdirektören, och Christian Krohgs Sömmerskan. Andra tavlor är Konstnären Venny Soldan-Brofeldt målad av Hanna Pauli, Anders Zorns Ute och Carl Fredrik Hills Blommande fruktträd.[17][18][19]
Göteborgskoloristerna
[redigera | redigera wikitext]De mest kända av göteborgskoloristerna är Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Nils Nilsson, Åke Göransson och Inge Schiöler. De finns alla representerade på museet.[20]
Fürstenbergska galleriet
[redigera | redigera wikitext]Galleriet innehåller konst från slutet av 1800-talet och är donationer till museet av Pontus Fürstenberg. Galleriets interiör är en kopia av Fürstenbergska palatsets tavelgalleri. Bland verken finns Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen av Hugo Birger, Per Hasselbergs skulpturer Grodan, Näckrosen, Snöklockan och sex takskulpturer av samme konstnär samt Näcken av Ernst Josephson. Dessutom finns här verk av Carl Larsson, bland annat Rokoko-Renässans-Nutida konst, och Anders Zorns Natteffekt samt Richard Berghs Nordisk sommarkväll,[21][22][23][24] som ingick i den amerikanska utställningen ”Northern Light” på 1980-talet och som blivit något av en symbol för det nordiska ljuset.
Franska samlingen
[redigera | redigera wikitext]Marc Chagall Stilleben med blommor och fruktkorg, Paul Gauguin Marin och Claude Monet Pilar i soldis är några av tavlorna här tillsammans med Pablo Picassos Akrobatfamilj och Vincent van Goghs Olivskog.[25]
Nordisk konst 1900-1950
[redigera | redigera wikitext]Bland verken finns Carl Kylbergs Hemkomsten och Sigrid Hjertén Figurer på badstrand.[26][27]
Grafik- och teckningsavdelningen
[redigera | redigera wikitext]Samling av teckningar och träsnitt av Torsten Billman som verkade i Göteborg.[28] Huvudparten av Billmans träsnitts-stockar finns hos museet.
Aroseniusrummet
[redigera | redigera wikitext]I Aroseniusrummet finns främst målningar av Ivar Arosenius, men även målningen Livets trä av Ole Kruse.[29]
Skulpturer utanför museet
[redigera | redigera wikitext]På museitrappan står kopior av fyra antika skulpturer och på etagerna framför museet finns ytterligare verk.
Konststöld - Flicka i vitt
[redigera | redigera wikitext]Den 19 maj 1973 stals målningen Flicka i vitt av Henri Matisse[30] som på den tiden värderades till mellan 1-2 miljoner kronor. Duken hade skurits ut ur ramen men en bit blev kvar i ramen, bland annat den med namnteckningen. Konstverket är fortfarande försvunnet. Samtidigt hade man försökt att skära ut och stjäla målningarna Olivskog av Vincent van Gogh och Fransk allé av Paul Cézanne men detta hade misslyckats.[källa behövs]
Vänföreningar
[redigera | redigera wikitext]Vänföreningen Föreningen Konstmuseets Vänner grundades år 1942 och köper in konst till museet. Föreningen Barnboksbildens vänner bildades år 1989 och har genom donationer av original till nordiska barnboksillustrationer bidragit till att museets samlingar omfattar över 2 000 bilder av omkring 70 svenska och nordiska konstnärer.[31]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Spjutbäraren av Polykleitos
-
Den knidiska Afrodite av Praxiteles
-
Diskuskastare av Alkamenes
-
Sårad amazon av Polykleitos
-
Vingarna på hög kolonn av Carl Milles
-
Danserskorna av Carl Milles
-
Spjutbäraren, Afrodite, Diskuskastare och Sårad amazon
-
Konstmuseets frontfasad sommartid
-
Museets frontfasad vintertid
-
Entréhallen och trappan.
-
Sergelgalleriet.
-
Skulpturhallen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Riksförbundet Sveriges museer (12 januari 2016). ”Besöksrekord på landets museer”. Pressmeddelande. Läst 4 juni 2016.
- ^ [a b] Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2
- ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 190
- ^ [a b c] ”Om museet”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet. Läst 2 juni 2016.
- ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 15
- ^ ”Sök konstverk - Per Hasselberg”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=RedirectService&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=5&sp=3&sp=Slightbox_4x5&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F. Läst 4 juni 2016.
- ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 14f
- ^ ”Samlingar”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 2 juni 2016.
- ^ ”Årstryck 2011”. Göteborgs konstmuseum. sid. 16-17. http://docplayer.se/15791221-Arstryck-goteborgs-konstmuseum-arstryck-2011-goteborgs-konstmuseum-gotaplatsen-412-56-goteborg-telefon-46-31-368-35-00-www-konstmuseum-goteborg.html. Läst 4 juni 2016.
- ^ Kajsa Widegren (31 mars 2011). ”Hallen som fått nytt liv”. Göteborgs-Tidningen. http://www.expressen.se/gt/kultur/hallen-som-fatt-nytt-liv/. Läst 4 juni 2016.
- ^ ”Skulpturhallen”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=4054. Läst 4 juni 2016.
- ^ ”Sergelgalleriet I (sal 10)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3895. Läst 3 juni 2016.
- ^ ”Kabinetten I (sal 5)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3890. Läst 5 juni 2016.
- ^ [a b] ”Rembrandtrummet (sal 8)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3893. Läst 3 juni 2016.
- ^ [a b] ”Barockhallen (sal 4)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3893. Läst 3 juni 2016.
- ^ ”Svenskt 1700-tal (sal 9)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3895. Läst 3 juni 2016.
- ^ ”Karl XII-hallen (sal 15)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3900. Läst 4 juni 2016.
- ^ ”Christian Krohg (norsk, 1852 - 1925) - Sömmerskan”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=7902&viewType=detailView. Läst 4 juni 2016.
- ^ ”Anders Zorn (svensk, 1860 - 1920) - Ute”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=7831&viewType=detailView. Läst 4 juni 2016.
- ^ ”Samlingar - Göteborgskolorism”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016.
- ^ ”Samlingar - Fürstenbergska galleriet”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 5 juni 2016.
- ^ ”Fürstenbergska galleriet I (sal 16)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3901. Läst 5 juni 2016.
- ^ ”Fürstenbergska galleriet II (sal 17)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3902. Läst 5 juni 2016.
- ^ ”Fürstenbergska galleriet III (sal 18)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3903. Läst 5 juni 2016.
- ^ ”Samlingar - Franska moderna samlingen”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016.
- ^ ”Nordisk modernism (sal 27)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3912. Läst 5 juni 2016.
- ^ ”Sigrid Hjertén (svensk, 1885 - 1948) - Figurer på badstrand”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=9194&viewType=detailView. Läst 5 juni 2016.
- ^ ”Torsten Billman (svensk, 1909 - 1989)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=RedirectService&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=1&sp=3&sp=Slightbox_4x5&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F. Läst 5 juni 2016.
- ^ ”Samlingar - Aroseniusrummet”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016.
- ^ Franska samlingen, www.konstmuseum.goteborg.se, läst 2011-11-02
- ^ ”Om museet - Vänföreningar”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet. Läst 3 juni 2016.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Göteborgs konstmuseum : [dess historia och samlingar]. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 1992. Libris 7768016. ISBN 91-87968-13-4
- Fådda och försmådda : samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum = Received and rejected : the history of the collections at the Gothenburg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 5. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 2012. Libris 13481740. ISBN 978-91-87968-79-2
- Hängda och utställda : om hängningarnas och utställningarnas historia på Göteborgs konstmuseum = Permanent hangings, temporary exhibitions : on the history of collection display and exhibitions at Göteborg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 1. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 2009. Libris 11436573. ISBN 91-87968-64-9
- Wiberg, Totte; Berg, Håkan (2009). Fürstenbergska galleriet : mecenatparet, konstnärerna och samlingen. Sävedalen: Warne. Libris 11354426. ISBN 978-91-85597-20-8
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Historiker/Arbetsbänk 13.