Ädelgranssläktet

	Ädelgranssläktet
	Kaskadgran (A. procera)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Barrväxter; Coniferophyta
Klass	Pinopsida
Ordning	Pinales
Familj	Tallväxter; Pinaceae
Släkte	Ädelgranssläktet; Abies
Vetenskapligt namn
	§ Abies
Auktor	Mill., 28 Jan 1754
Arter
	Se text

Ädelgranssläktet (Abies) är ett växtsläkte med barrträd i familjen tallväxter med cirka 42 arter. De förekommer naturligt i Eurasien (söderut till Himalaya, södra Kina och Taiwan), Nordafrika, Nordamerika, Mexiko och Centralamerika. Släktet skiljs från gransläktet (Picea) genom platta barr och upprätta kottar med avfallande fjäll. Hit hör silvergranen (Abies alba) med åt två sidor nästan kamlikt ordnade, ovan glänsande gröna, under vitaktiga barr. Kottarna är grunt avlånga med mycket trubbiga och tilltryckta fjäll. Silvergranen bildar skogar i mellersta och södra Europas lägre fjälltrakter, där den kan uppnå en höjd av 60 meter och en omkrets på 5,5 meter.

Utbredning i Amerika
Utbredning i Asien och Europa
Artspecifik utbredning i Europa.

Användning

Nordmannsgranen var den ursprungliga julgranen i Tyskland^[1] och vissa ädelgranar säljs alltjämt som julgranar. De är omtyckta i parker och trädgårdar. Veden är emellertid i allmänhet av sämre kvalitet än andra tallväxters, och används inte till pappersmassetillverkning i större omfattning. Veden innehåller mycket harts. Förr erhölls av silvergranen en balsam som kallades "Strassburg-terpentin", eftersom den främst insamlades i Elsass och utsändes i handeln från Strassburg. Av en närsläktad art, balsamgran (Abies balsamea) i norra Amerika (fullt härdig i Sverige), fick man kanadabalsam.

Arter

Exempel på i Sverige förekommande, planterade och/eller odlade:

Balsamgran (Abies balsamea)
Berggran (A. lasiocarpa)
Coloradogran (Abies concolor)
Koreagran (A. koreana)
Nordmannsgran (Abies nordmanniana)
Silvergran (Abies alba)

Andra arter (vars förekomst i Sverige är obekant):

Algergran (A. numidica)
Amurgran (A. nephrolepis)
Aomorigran (A. mariesii)
Bulgarisk gran (A. borisii-regis)
Fujigran (A. veitchii)
Grekgran (A. cephalonica)
Kaskadgran (Abies procera)
Kustgran (Abies grandis)
Nikkogran (A. homolepis)
Pichtagran (Abies sibirica)
Praktgran (A. magnifica)
Purpurgran (A. amabilis)
Sachalinagran (A. sachalinensis)
Spanskgran (A. pinsapo)
Turkgran (A. cilicica)
Ussurigran (A. holophylla)
Virginiagran (A. fraseri)

Arter i släktet i alfabetisk ordning enligt Catalogue of Life och Dyntaxa^[2]^[3]

Bildgalleri

Källor

^ ”Nordmanntanne” (på tyska). Gratenpflanzen-Portal. Arkiverad från originalet den 2 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140102191639/http://www.i-gartenpflanzen.de/koniferen/nordmanntanne-abies-nordmanniana.html.
^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17085597. Läst 26 maj 2014.
^ Dyntaxa Abies

Externa länkar

Den virtuella floran - Ädelgranar
Wikimedia Commons har media som rör Ädelgranssläktet.
Bilder & media
Wikispecies har information om Abies.
Artförteckning

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Abies, 1904–1926.

[gartenpflanzen-1] ”Nordmanntanne” (på tyska). Gratenpflanzen-Portal. Arkiverad från originalet den 2 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140102191639/http://www.i-gartenpflanzen.de/koniferen/nordmanntanne-abies-nordmanniana.html.

[COL-2] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17085597. Läst 26 maj 2014.

[dyn-3] Dyntaxa Abies

[1]