Hoppa till innehållet

Margot Ryding

Från Wikipedia
Margot Ryding
Margor Ryding tillsammans med apan "Greve Jacco" med vilken hon uppträdde i pjäsen Rita Cavallini 1916.
Margor Ryding tillsammans med apan "Greve Jacco" med vilken hon uppträdde i pjäsen Rita Cavallini 1916.
FöddMargot Ingeborg Teresia Rolén
31 december 1880
Göteborg, Sverige Sverige
Död10 juni 1971 (90 år)
Johanneshov, Sverige Sverige
MakeAllan Ryding
(1904–1943; hans död)
BarnAnna-Lisa Ryding
SläktingarArtur Rolén (bror)
IMDb SFDb

Margot Ingeborg Teresia Ryding (född Rolén), född den 31 december 1880 i Göteborg, död den 10 juni 1971 i Johanneshov, var en svensk skådespelare.

Margon Ryding var dotter till fabrikören Anton Rolén. Efter studier för Signe Hebbe och Hedvig Winterhjelm debuterade hon 1902 på Dramatiska teatern. 1903–1909 var hon anställd först hos Hjalmar Selander, därefter hos Knut Lindroth och slutligen hos Axel Hultman. När hennes man Allan Ryding grundade ett eget teatersällskap 1910 övergick hon dit, och var verksam där fram till 1937. Under senare år var hon knuten till Folkets parker och Riksteatern. 1943–1945 var hon anställd vid Vasateatern.[1]

Hon var syster till skådespelaren Artur Rolén och mor till skådespelerskan Anna-Lisa Ryding.

Margot Ryding är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1942 Mrs Brown Claudia
Rose Franken
Carlo Keil-Möller Dramaten
1943 Moder Martha Fröken Nitouche
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Max Hansen Vasateatern[3]
Mrs Bunting Den okuvliga Mr Bunting
Robert Greenwood
Martha Lundholm Vasateatern[4]
Påkläderskan Teater
W. Somerset Maugham
Martha Lundholm Vasateatern[5]
1944 Elna Mans kvinna
Vilhelm Moberg
Per Lindberg
Gösta Folke
Vasateatern[6]
Spåkvinnan Det var nära ögat
Thornton Wilder
Gunnar Skoglund Vasateatern[7]
Gumman Dödsdansen
August Strindberg
Gunnar Skoglund Vasateatern[8]
Mrs Nannie Cass Cocktails
Leslie Howard
Rudolf Wendbladh Blancheteatern[9]
1945 Polton Olivia
Terence Rattigan
Ernst Eklund Vasateatern[10]
1946 Frieda Morgondagens värld
James Gow och Arnaud d'Usseau
Martha Lundholm Vasateatern[11]
1947 Duennan Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand
Sandro Malmquist Oscarsteatern[12]
Mrs Higgins Pygmalion
George Bernard Shaw
John Westin Riksteatern[13]
1952 Assunta Den tatuerade rosen
Tennessee Williams
Ingmar Bergman Folkparksturné[14]
1956 Amman Fadren
August Strindberg
Rune Carlsten Riksteatern[15]
Queenie Häxlek
John Van Druten
Per-Axel Branner Lisebergsteatern[16]
Trotjänarinnan på gården Under trädet ligger yxan
Tormod Skagestad
Bengt Lagerkvist Riksteatern[17]
1957 Ett dockhem
Henrik Ibsen
Helge Hagerman Riksteatern[18]
Mrs Golightly Luftombyte
W. Somerset Maugham
Per-Axel Branner Lisebergsteatern
1958 Vid skilda bord
Terence Rattigan
Per-Axel Branner Riksteatern[19]
1960 Tant Ev Miraklet
William Gibson
Per Gerhard Vasateatern[20]
1962 Farmor Meng Patrasket
Hjalmar Bergman
Stina Bergman Stockholms stadsteater
1963 Gumman (Mor Georgien) Den kaukasiska kritcirkeln
Bertolt Brecht
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
Erika Bröllop hos tattarns
Björn-Erik Höijer
Ingrid Thulin Stockholms stadsteater
1965 Farmodren till Mats Kronbruden
August Strindberg
Yngve Nordwall Stockholms stadsteater
1966 Amman Fadren
August Strindberg
Ernst Günther Norrköping-Linköping stadsteater
  1. ^ Ryding, Margot i Svenska män och kvinnor (1949)
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ ”'Fröken Nitouche' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 5. 23 januari 1943. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-23/21/5. Läst 24 augusti 2015. 
  4. ^ ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 28 oktober. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-10-28/293/12. Läst 25 augusti 2015. 
  5. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 223. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  6. ^ ”Mans kvinna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14158&pos=433. Läst 3 maj 2016. 
  7. ^ ”'Det var nära ögat' – Vasateaterns startprogram”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-15/252/14. Läst 24 augusti 2015. 
  8. ^ ”Dödsdansen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14099&pos=436. Läst 3 maj 2016. 
  9. ^ ”Cocktails”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22227&pos=133. Läst 24 april 2016. 
  10. ^ ”Olivia”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14155&pos=439. Läst 5 maj 2016. 
  11. ^ ”Morgondagens värld”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14156&pos=440. Läst 5 maj 2016. 
  12. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015. 
  13. ^ ”Musik, Teater, Film: 'Pygmalion' i Arboga”. Dagens Nyheter: s. 7. 23 juni 1947. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-06-23/166/7. Läst 2 september 2021. 
  14. ^ ”Den tatuerade rosen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/den-tatuerade-rosen. Läst 17 oktober 2015. 
  15. ^ ”Riksteatern repeterar”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-01-05/4/10. Läst 22 augusti 2015. 
  16. ^ G. S-m (7 juli 1956). ”'Häxlek' på Lisebergsteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-07-07/181/5. Läst 19 juli 2019. 
  17. ^ ”Norsk prispjäs på ny turné”. Dagens Nyheter: s. 13. 2 oktober 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-02/268/13. Läst 26 maj 2018. 
  18. ^ ”Scenförändringar”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 januari 1957. Arkiverad från originalet den 24 november 2021. https://web.archive.org/web/20211124132635/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-lordag-26-januari-1957-sida-10_1950.jpeg. Läst 24 november 2021. 
  19. ^ ”Lope de Vega, Ibsen och Rattigan spelas under Riksteaterns vårsäsong”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  20. ^ ”Miraklet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14082&pos=479. Läst 6 maj 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]