Visa källa för Nordmakedonien

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledningar:

Du har försökt redigera en sida på Wikipedia, men för närvarande kan du inte redigera sidor. Ditt användarnamn eller ditt IP-nummer har blivit spärrat av administratören ‪Tournesol‬ med motiveringen: Öppen proxy. Blockeringens varaktighet: 6 november 2026 kl. 15.24.
- Om du skriver oinloggad ifrån ett allmänt IP-nummer (offentliga datorer) kan någon annan användare av samma IP-nummer ha orsakat skadegörelse på Wikipedia varpå IP-numret blockerats. Om detta är fallet kan du registrera ett användarnamn (processen är enkel) som skiljs från det blockerade IP-numret. Ytterligare information om anledningen till blockeringen kan finnas på diskussionssidan för det blockerade kontot eller IP-adressen.
- Om du anser att blockeringen bör tas bort för att den är felaktig eller för att den drabbar andra användare, lägg till texten {{avblockering}} på din diskussionssida. Ge också en motivering till varför blockeringen bör tas bort.
- Om du är en registrerad användare och har angivit din e-postadress i dina inställningar kan du fortfarande skicka wikimail via systemet, såvida inte den administratör som blockerade dig stängde av denna möjlighet.
- Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪EPIC‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected.
- Start of block: 2 juli 2024 kl. 09.48
- Expiry of block: 2 juli 2025 kl. 09.48
Your current IP address is 206.189.44.186. The blocked range is 206.189.32.0/20. Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the No open proxies global policy. Otherwise, to discuss the block please post a request for review on Meta-Wiki. You could also send an email to the stewards VRT queue at stewards@wikimedia.org including all above details.

Du kan se och kopiera denna sidas källtext.

{{omdirigering|Makedonien}}
{{coord|41|36|N|21|45|E|display=title|type:country}}
{{Landsfakta
|namn=Republiken Nordmakedonien <br /> Република Северна Македонија <small>([[makedonska]])</small><br />Republika e Maqedonisë së Veriut <small>([[albanska]])</small>
|genitiv=Nordmakedoniens
|flagga=Flag of North Macedonia.svg|125px
|statsvapen=Coat of arms of North Macedonia.svg
|motto=
|karta=Europe-Macedonia.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[Parlamentarism|parlamentarisk republik]],<br /> [[enhetsstat]]<ref>Landguiden.se (2011): [http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Makedonien/Politiskt-System "Makedonien. Politiskt system."] {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Makedonien/Politiskt-System |date=20150926123405 }}''Utrikespolitiska institutet''. (Länken och sidan kontrollerad 2018-07-30.)</ref> 
|språk=[[makedonska]], [[albanska]] 
|a/t=a
|huvudstad=[[Skopje]]
|störstastad=[[Skopje]]
|statschef=[[Gordana Siljanovska-Davkova]]
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[Hristijan Mickoski]]
|nationalförsamling=
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|area_rank=148:e
|area=25713
|area_%vatten=1,9 %
|folkmängd_rank=142:e
|folkmängd=2083160 	 
|folkmängd_år=2017
|folkmängd_not=<ref name="TWB">{{webbref|url=https://data.worldbank.org/country/north-macedonia|titel=North Macedonia|utgivare=The World Bank|hämtdatum=2 juni 2019}}</ref>
|befolkningstäthet_rank=113:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Korab]]
|högstapunkt_meter=2 764
|störstasjö= [[Ohridsjön]]
|störstasjö_yta=349 
|längstaflod=[[Vardar]]
|längstaflod_längd=388
|självständighet=från [[Jugoslavien]]
|självständighet_dekl=[[8 september]] [[1991]]
|självständighet_erk=[[8 april]] [[1993]]
|bnp_rank=131:a
|bnp_totalt=40,810 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 2 augusti 2022 }}</ref>
|bnp/invånare=19 726 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2022
|hdi = {{öka}} 0,770<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank = 78:e
|hdi_år = 2021
|gini={{öka röd}} 31,4<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|titel=Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey|hämtdatum=4 december 20322|utgivare=[[Eurostat]]|arkivurl=|arkivdatum=|språk=engelska}}</ref>
|gini_rank=
|gini_år=2021
|valuta=[[Makedonisk denar]]
|valutakod=MKD
|tidszon=[[Centraleuropeisk tid|CET]]
|utc_offset=+1
|sommartid=[[Centraleuropeisk tid|CEST]]
|sommartid_offset=+2
|nationaldag=[[8 september]], ''Republikdagen'' (''Ден на Републиката'')
|nationalsång=Makedonskaː [[Denes nad Makedonija]]<br>(Денес над Македонија)<br>Albanskaː Sot mbi Maqedoninë<br>(I dag över Makedonien)
|nationalitetsmärke=MK
|landsdomän=.mk
|landskod = MK, MKD, 807
|landsnummer=389
|fotnot1= [[Albanska]] språket talas aktivt i västra Nordmakedonien. [[Turkiska]], [[serbiska]], [[romani]] och [[arumänska]] talas i mindre områden.
|bnp/invånare_rank=76:e|bnp_nominell_totalt=14,198 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=141:a|bnp_nominell_år=2022|bnp_nominell/invånare=6 863 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=114:e}}
'''Nordmakedonien''', officiellt '''Republiken Nordmakedonien''', ({{lang-mk|Република Северна Македонија}}, {{lang-sq|Republika e Maqedonisë së Veriut}}) är en [[republik]] i [[Sydeuropa]]. Landet ligger på [[Balkanhalvön]] och gränsar i väst till [[Albanien]], i norr till [[Serbien]] och [[Kosovo]], i öst till [[Bulgarien]] och i söder till [[Grekland]]. Nordmakedoniens huvudstad heter [[Skopje]]. I september 1991 utropade landet sin självständighet från [[Socialistiska federativa republiken Jugoslavien|SFR Jugoslavien]], vilken erkändes i april 1993.

Länge användes namnet '''Makedonien''' (formellt ''före detta jugoslaviska republiken Makedonien'' eller ''Republiken Makedonien''<ref>[http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000500.htm]</ref><ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/namnet-pa-fore-detta-jugoslaviska-republiken_GS111651 riksdagen.se]</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.consilium.europa.eu/sv/policies/enlargement/former-yugoslav-republic-macedonia/ |titel=Europeiska rådet |hämtdatum=2018-06-20 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180623060522/http://www.consilium.europa.eu/sv/policies/enlargement/former-yugoslav-republic-macedonia/ |arkivdatum=2018-06-23 }}</ref>). [[Makedonska namnkonflikten|En tvist med Grekland]] om rätten till landets namn fick slutligen sin lösning 12 februari 2019, då landet officiellt antog namnet Nordmakedonien.<ref>{{Webbref |url=https://www.ui.se/landguiden/konflikter/makedonien/konflikten-med-grekland/ |titel=Utrikespolitiska institutet/ Nordmakedonien |hämtdatum=2019-03-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190327200505/https://www.ui.se/landguiden/konflikter/makedonien/konflikten-med-grekland/ |arkivdatum=2019-03-27 }}</ref><ref>[https://vlada.mk/node/16763?ln=en-gb Announcement of the Government of the Republic of North Macedonia for entry into force of the Final Agreement, Constitutional Amendments and Constitutional Law for Implementation of Amendments]</ref>

Svårtillgängliga bergskedjor har bildat naturliga geografiska barriärer mot grannländerna. Bergen sträcker sig mellan Nordmakedonien och Grekland i söder; [[Korab]]massivet i nordväst går längs gränsen mot [[Albanien]]. En stor del av landet upptas av [[högland]], som reser sig mer än 2&nbsp;000 meter över havet. Floden [[Vardar]] rinner upp i nordväst, flyter först norrut, genomkorsar sedan landets inre i riktning mot sydost och rinner i Grekland ut i [[Egeiska havet]].

Ungefär en fjärdedel av arealen används till [[jordbruk]]sändamål. De viktigaste grödorna är [[spannmål]], [[frukt]], [[grönsaker]] och [[bomull]]; djurhållningen koncentreras främst kring [[får]] och mjölk[[ko]]r. Jordbruket täcker hemmamarknadens behov av baslivsmedel, och tack vare landets rika [[kol]]förekomster är Nordmakedonien oberoende av energiimport{{Ifrågasatt uppgift|Detta kan inte stämma, landet importerar åtminstone drivmedel till flyg och fordon.|datum=2022-03}}. Tillverkningsindustrin har drabbats hårt sedan självständighetsförklaringen, delvis på grund av tidigare handelsembargon som Grekland hade infört mot landet. Dessa embargon är dock numera upphävda och kan förändra det ekonomiska läget i framtiden. Av de tidigare jugoslaviska republikerna är Nordmakedonien för närvarande den minst utvecklade, och den låga [[levnadsstandard]]en utgör ett stort bekymmer.

== Namn ==
{{Huvudartikel|Makedonska namnkonflikten}}

Efter självständigheten från det forna Jugoslavien motsatte sig Grekland benämningen Makedonien på den nya staten. Det fanns därför greker som i stället använde den nya statens huvudstad [[Skopje]]s namn.<ref>[[Antonis Samaras]], [http://www.youtube.com/watch?v=QnCrRXJAJeU Samaras-English], [[ERT]] 15 mars 2008 genom Youtube</ref> I Grekland finns sedan länge en provins som heter [[Makedonien (region i Grekland)|Makedonien]] som tillhörde det antika Makedonien. Den nuvarande provinsen i Grekland är till ytan större än Nordmakedonien.

Det historiska Makedonien är internationellt sett mycket känt. [[Alexander den store]], en makedonsk kung, genomförde under [[300-talet]] f.Kr. en storslagen erövringskampanj i [[Mellanöstern]] med [[Makedonien (historisk region)|Makedonien]] som bas. Makedonien, som då bestod av ungefär det geografiska området med samma namn som idag ligger i Grekland och södra halvan av dagens Nordmakedonien, erövrade under hans ledning en enorm landmassa från [[Egypten]] och [[Turkiet]] i väster till [[Samarkand]], [[Chiva]] och [[Buchara]] (viktiga centralasiatiska handelsstäder längs [[Sidenvägen]]) och [[Indus]]flodens dalgång i dagens [[Pakistan]] i öster. Han räknas i västerländsk historieskrivning som ett av de största militära genier som någonsin existerat.

Grekland ansåg att invånarna i den nya staten [[de facto]] lade beslag på de [[antiken|antika]] makedoniernas historia, vilket grekerna motsatte sig. Eftersom dagens [[makedonier]], liksom övriga folk i tidigare Jugoslavien, är [[slaver]] ansåg Grekland att dessa saknade koppling till det antika Makedonien. Grekerna hävdade därigenom att makedonierna ägnade sig åt en form av historisk identitetsstöld eller varumärkesintrång.

Som ett resultat av konflikten erkände [[EU]] och [[Förenta nationerna]] (FN) staten under den provisoriska referensen "Före detta jugoslaviska republiken Makedonien" (eng: "Former Yugoslav Republic of Macedonia", förkortat "''FYROM''"). Mellan 1991 och 2019 fördes en dialog om statens namn, företrädesvis med Grekland. Grekland protesterade i november 2004 när [[USA]]:s kongress valde att erkänna landet under det konstitutionella namnet Republiken Makedonien.

Fram till 2019 var Nordmakedonien erkänt under det konstitutionella namnet Republiken Makedonien av 133 länder.<ref>{{Webbref|url = http://macedoniaonline.eu/content/view/19917/45/|titel = Namibia and Macedonia Establish Diplomatic Ties ...|utgivare = mina Macedonian International News Agency|datum = 2011-12-21|hämtdatum = 2011-12-22|arkivurl = https://web.archive.org/web/20120525080144/http://macedoniaonline.eu/content/view/19917/45/|arkivdatum = 2012-05-25}}</ref>

I samband med förhandlingarna inför republiken Makedoniens medlemskap i försvarsalliansen [[Nato]] i mars 2008 lade Grekland in sitt veto mot medlemskapet, om inte staten ändrade sitt namn. Detta ledde till att det planerade medlemskapet i försvarsalliansen sköts upp på obestämd tid.<ref>[https://archive.is/20120524192320/http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1990524 Sveriges Radio], 3/4 2008</ref> Detta ledde till att konflikten trappades upp och republiken Makedonien drog Grekland inför [[Internationella domstolen i Haag]] för landets vägran att godkänna republiken Makedonien som Nato-medlem, vilket enligt deras åsikt stred mot interimsavtalet länderna emellan.

Efter att namnkonflikten kunde lösas blev Nordmakedonien 2020 Natomedlem.

== Historia ==
{{Huvudartikel|Makedonien (historisk region)|Nordmakedoniens historia}}
På 300-talet f.Kr. tillhörde de södra delarna av det nuvarande Nordmakedonien [[Alexander den store]]s imperium medan de centrala och norra delarna gick under namnet Paionien. Senare kom området att ingå i de [[Romerska provinser|romerska provinserna]] [[Macedonia]] och [[Moesia Superior]]. Från 400-talet e.Kr. avlöste en rad härskare varandra. Omkring år 600 slog sig [[Slaver|slaviska]] stammar ner i området som blev helt kristet på 800-talet under [[Boris I av Bulgarien]].

Under 1300-talet erövrades området av det [[Osmanska riket]]. I samband med Osmanska rikets nedgångstid under 1800-talet stred [[Kungariket Grekland|Grekland]], [[Kungariket Bulgarien|Bulgarien]], och [[Kungariket Serbien|Serbien]] om herraväldet över Makedonien, som efter [[Balkankrigen]] (1912-1913) delades upp mellan dessa länder. Den del som tillföll Serbien gick under namnet [[Vardar Makedonien]] efter floden Vardar. Efter [[första världskriget]]s slut införlivades den norra delen av Makedonien 1918 i [[Kungariket Jugoslavien]]. Under denna tid kallades dagens Nordmakedonien [[Vardarbanovina]].

Under [[andra världskriget]] (1941–1945) [[Jugoslavien under andra världskriget|ockuperades Jugoslavien av axelmakterna]], och området delades mellan Bulgarien och det av [[Kungariket Italien|Italien]] ockuperade [[Albanien]]. I slutet av kriget blev området en av de sex likställda jugoslaviska delrepublikerna (Slovenija, Hrvatska, Bosna i Hercegovina, Serbija, Crna Gora och Makedonija). Makedonskan var ett av de tre officiella språken i [[socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien]] och delrepubliken fick namnet [[Folkrepubliken Makedonien]], 1963 ändrat till [[Socialistiska republiken Makedonien]].

När Jugoslavien började falla sönder i början av [[1990-talet]] började den tidigare jugoslaviska delrepubliken eftersträva full självständighet under namnet Makedonien. Samtidigt såg nationalistiska krafter i grannländerna möjligheten att dra fram gamla argument mot statens status som nation. Det finns bulgarer och greker som betraktar landet som en ”konstgjord stat”, utan någon makedonsk nationell identitet. Makedonska språket ses i Bulgarien som en bulgarisk dialekt. Grekland har hävdat en historisk rätt till namnet Makedonien. Dessutom har serbiska nationalister kallat området för ”Sydserbien”<ref>Landguiden.se (2011): [http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Makedonien/Modern-Historia "Makedonien. Modern historia."] {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Makedonien/Modern-Historia |date=20150926080428 }}''Utrikespolitiska institutet''. (Länken och sidan kontrollerad 28 november 2011.)</ref>

I september 1991 lämnade republiken den jugoslaviska federationen. Landet blev självständigt, och drogs snart in i namnkonflikten med [[Grekland]] (se [[#Namnkonflikten|nedan]]). Den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien var en av de delrepubliker i det forna Jugoslavien som aldrig drabbades av krig.

Den 26 februari 2004 omkom landets dåvarande president [[Boris Trajkovski]] vid en flygolycka på väg till ett möte i [[Mostar]].<ref>{{tidningsref|url=https://sverigesradio.se/artikel/375294|rubrik=Makedoniens president död i flygkrasch|tidning=Sveriges Radio|författare=Malin Mendel-Westberg|språk=svenska|datum=26 februari 2004|hämtdatum=4 augusti 2021}}</ref> Den efterföljande utredningen kom fram till att olyckan orsakades av besättningens misstag under inflygningen.

Landet ansökte om [[EU]]-medlemskap den 22 mars 2004 och fick kandidatstatus den 17 december 2005.

Landet ansökte om medlemskap i Nato, vilket Grekland utnyttjade sitt veto emot. Efter att [[Prespaavtalet]] skrevs under drog Grekland tillbaka sitt veto mot ett medlemskap. Den 27 mars 2020 inträdde Nordmakedonien i [[Nato]].<ref>{{tidningsref|url=https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0nyjvE/nordmakedonien-numera-medlem-i-nato|rubrik=Nordmakedonien numera medlem i Nato|tidning=Aftonbladet|språk=svenska|datum=28 mars 2020|hämtdatum=4 augusti 2021}}</ref>

== Natur och geografi ==
[[Fil:Panair Korab.jpg|mini|[[Korab]]berget är Nordmakedoniens högsta berg.]]
[[Fil:MountShara.jpg|mini|[[Šarbergen]].]]
[[Fil:Church of St. John at Kaneo 6.jpg|miniatyr|[[Sankt Johannes kyrka i Kaneo]] vid [[Ohridsjön]].]]
Nordmakedoniens geografi kännetecknas av bland annat ett centralt [[lågland]], genomflutet av [[Vardar]] och dess [[biflod]]er. Omkring låglandet finns även berg, inklusive det 2&nbsp;540 meter höga [[Jakupica]]. Västra Nordmakedonien är bergigt, med [[Šar Planina|Šarbergen]] över gränsen till södra [[Serbien]] och i söder [[Jablanica (bergskedja)|Jablanicabergen]] (högsta topp 2&nbsp;257 m&nbsp;ö.h.). [[Ohridsjön|Ohrid-]] och [[Prespasjön|Prespasjöarna]] markerar det sjölandskap som finns längst i sydväst, vid gränsen mot [[Albanien]] och [[Grekland]].<ref name=ne-mak-natur/>

Landet gränsar i söder mot Grekland, över [[Kožufbergen|Kožuf-]] och [[Nidžebergen]]. Östgränsen, mot [[Bulgarien]], är även den bergig, med flera bergstoppar på över 2&nbsp;000 m&nbsp;ö.h.<ref name=ne-mak-natur/>

Nordmakedonien ligger i anslutning till kanten av en [[kontinentalplatta]], och [[jordbävning]]ar förekommer. [[1963]] lades huvudstaden Skopje i ruiner av en kraftig jordbävning.<ref name=ne-mak-natur/>

===Klimat===
[[Klimat]]et i landet har kontinental prägel. [[Nederbörd]]en är ganska jämn över årets alla månader, och på [[vinter]]n faller den mest som [[snö]]. På högre höjd ligger snötäcket många månader varje år. I Skopje är [[dygnsmedeltemperatur|medeltemperatur]]en i [[januari]] månad 1 °C, medan den i [[juli]] är 23 °C. Den totala [[årsnederbörd]]en är ungefär 500 mm.<ref name=ne-mak-natur/>

===Flora och fauna===
[[Lövskog]] dominerar den naturliga vegetationen på lägre bergssluttningar, med bland annat [[Carpinus orientalis|orientalisk avenbok]], olika arter av [[lönn]] och [[Eksläktet|ek]], [[mannaask]] och [[Ostrya carpinifolia|europeisk humlebok]]. Högre upp i bergen består skogarna av [[Bok (träd)|bok]] och [[barrträd]]. Här finns både [[makedonisk tall]] och [[silvergran]]. De högsta bergen når ovan trädgränsen, karaktäriserade av gräshedar (ofta hårt betade) och [[myr]]marker.<ref name=ne-mak-natur/>

Bland de större [[däggdjur]] som förekommer i landet kan nämnas [[vildsvin]], [[rådjur]], [[gems]], [[guldschakal]], [[rödräv]] och [[varg]]. Längst i nordväst förekommer även [[lodjur]] och [[brunbjörn]].<ref name=ne-mak-natur/>

Bland de många fågelarterna inräknas 27 arter av [[rovfåglar]], samt Europas alla arter av [[hackspettar]]. I vissa sjöområden (inklusive Ohridsjön) finns både [[Krushuvad pelikan|krushuvad]] och [[Rosaryggig pelikan|vanlig pelikan]]{{förtydliga|vanlig är inte en art, vilken art?|datum=2017-05}}. Ohridsjön är djup och är geologiskt av äldre ursprung; den är avsatt som [[världsarv]], bland annat för dess många [[Endemism|endemiska]] [[fiskar]] och mindre djur.<ref name=ne-mak-natur/>

===Naturskydd===
Det finns tre [[nationalpark]]er i Nordmakedonien – [[Mavrovo]], [[Nacionalen Park Galičica|Galičica]] och [[Pelister]] (alla tre uppe i bergen). Därutöver har ett antal [[naturreservat]] och [[nationalmonument]] etablerats. Ungefär sju procent av landets yta bestod år 2012 av på olika sätt skyddad natur.<ref name=ne-mak-natur/>

== Politik och styre ==
{{Huvudartikel|Politik i Nordmakedonien}}

Landet leds idag av det socialdemokratiska partiet [[SDSM]], med [[Oliver Spasovski]] som premiärminister. Parlamentets 120 ledamöter och statschefen, en [[president]], väljs genom fria, direkta val.

I mars 2008 hoppade partiet [[Albanska demokratiska partiet|PDS]], som representerar landets albanska minoritet, av koalitionsregeringen och framtvingade ett nyval den 1 juni samma år.

=== Indelning ===
[[Fil:Macedonia-CIA WFB Map.png|miniatyr|Karta över Makedonien.]]
Enligt den officiella uppfattningen i Nordmakedonien består det historiska Makedonien av följande delar: [[Egeiska Makedonien]] i nuvarande Grekland, [[Vardarmakedonien]] i nuvarande självständiga Republiken Makedonien{{förtydliga|Republiken Makedonien eller Nordmakedonien?|datum=2022-03}} (tidigare i [[Jugoslavien]]), och mindre delar i [[Bulgarien]] ([[Pirinmakedonien]]) och [[Albanien]] ([[Mala Prespa]]).

Nordmakedonien är indelat i olika statistiska regioner. [[Nordöstra regionen]], [[Pelagonien (region)|Pelagonien]], [[Polog (region)|Polog]], [[Skopje (region)|Skopje]], [[Sydvästra regionen]], [[Sydöstra regionen]], [[Östra regionen, Nordmakedonien|Östra regionen]] och [[Vardar (region)|Vardar]]. De saknar egentlig märkbar betydelse.{{Källa behövs|Vadå märkbar betydelse?|datum=2019-09}}

== Ekonomi och samfärdsel ==
Efter Jugoslaviens upplösning blev landet ett av Europas fattigaste länder. I april 1992 införde landet sin egen valuta – den makedonska denaren (MKD). Under första halvan av 1990-talet befann sig den makedonska ekonomin i en djup kris. Till följd av det [[jugoslaviska krigen|jugoslaviska inbördeskriget]] 1991 blev ekonomin ett orosmoment för landet. Republiken hade tidigare varit kraftigt beroende av [[Jugoslavien]], mer än av utländska marknader, och hade handelsavtal med landet. [[USA]]:s dåvarande sanktioner mot [[Serbien]] bidrog till ökad ekonomisk oro och försvårade transporter av varor till landet. Namnkonflikten med Grekland motverkade landets önskan om internationellt erkännande och inflödet av utländska investeringar. År 1996 började ekonomin sakta att växa men tillväxten hindrades snart i takt med att kriget i Kosovo började år 1998 och den interna etniska konflikten mellan slaver och albaner i landet 2001. Arbetslösheten är det största problemet. Den var 37,2 procent år 2005 och [[fattigdomsgränsen]] låg på 22 procent år 2006. En stor andel av invånarna har finansiella besvärligheter, 72 procent uppger att de endast kan leva av sina hushållsinkomster ”med svårighet” eller ”med stora svårigheter”{{källa behövs|xxx|månad=2022-03}}. Ett annat stort problem är den gråa ekonomin, som antas utgöra mellan 20 och 40 procent av Nordmakedoniens ekonomiska aktivitet{{källa behövs|xxx|månad=2022-03}}.

Nordmakedonien är ett land med relativt låg statsskuld .{{förtydliga|Vad betyder här ”skuldbesatt”?|datum=2022-03}}. År 2009 rankade [[Världsbanken]] landet som ”det fjärde mest reformerande landet” av 178 länder{{förtydliga|Vad är ett reformerande land?|datum=2022-03}}. Nordmakedonien har en medelutbildad men billig arbetskraft. Den nuvarande regeringen har infört ett [[platt skatt|platt]] skattesystem{{förtydliga|Vad är ett ”platt skattesystem”?|datum=2022-03}} för att göra landet mer attraktivt för utländska investerare. Den platta skatten var 12 procent år 2007 och minskades ytterligare till 10 procent år 2008. Under den första halvan av 2013 drog landet till sig 101,4 miljoner euro i utländska direktinvesteringar och år 2011 uppgick de utländska direktinvesteringarna till 340 miljoner euro. År 2005 utgjorde tjänstesektorn 57,1 procent av landets [[bruttonationalprodukt]], den industriella sektorn utgjorde 29,3 procent och jordbruket endast 12,9 procent av BNP. Under 2013 växte ekonomin med 2,25 procent och den förväntades växa med 2,8 procent år 2014, enligt siffror från den [[Internationella valutafonden]]{{källa behövs|Tempus?|månad=2022-03}}. Textiltillverkningen är den mest betydande sektorn för exporthandeln. Andra viktiga exportprodukter är [[järn]], [[stål]], [[vin]] och [[grönsaker]]. Landets viktigaste handelspartners under 2013 var [[Tyskland]], [[Storbritannien]], [[Grekland]], [[Serbien]], [[Italien]] samt [[Bulgarien]]. Inom jordbruket är äppelodlingarna i regionen [[Prespa (region)|Prespa]] mest kända. Det finns även väldigt stora tobaksodlingar runt staden [[Prilep]]. I regionen kring städerna [[Kavadarci]] och [[Negotino]] breder Nordmakedoniens vindistrikt ut sig. Tikves och Bovin är exempel på stora vinproducenter.

Världsbanken placerade landet på 25:e plats av 189 länder i sin rapport ”Doing Business” 2014, och utsåg landet som det 7:e bästa landet att starta företag i. Nordmakedonien har de lägsta kostnaderna i hela Europa för att starta ett företag.

=== Turism ===
Nordmakedonien har ett bra turistklimat. I mars 2008 ökade antalet utländska besökare med 44,7 procent jämfört med motsvarande månad föregående år och antalet inhemska turister ökade med 23,5 procent. År 2007 drog staden [[Ohrid]] till sig 250 000 besökare. I februari 2009 ökade antalet besökare med 3,2 procent jämfört med motsvarande period 2008 medan antalet utländska besökare ökade med 6,1 procent. Under 2009 steg det totala antalet besökare i landet till 587 700, av vilka 56 procent var inhemska turister medan 44 procent av besökarna var från utlandet. Antalet övernattningar år 2009 var 2 101 606, varav inhemska turister stod för omkring 72 procent medan utländska besökare stod för omkring 28 procent av övernattningarna. Samma år ökade antalet övernattningar med utländska besökare med 1,5 procent. År 2011 drog landet till sig 650 000 besökare. Huvudstaden [[Skopje]] var en av de mest besökta platserna (154 163 besökare). Bland de utländska turisterna år 2011 var [[Grekland]] det vanligaste ursprungslandet, följt av [[Turkiet]] och [[Serbien]]. [[Nederländerna]] var det vanligaste ursprungslandet bland besökare från andra delar av kontinenten än [[Balkanhalvön]].

Under somrarna är sjöarna [[Ohrid]], [[Prespasjön]] och [[Dojransjön]] de mest populära turistattraktionerna. Under vintern åker många till skidorterna [[Pelister]], [[Mavrovo]], [[Šarbergen|Sarplanina]], [[Krusevo]] och [[Kozuv]]. Även utgrävningarna av de antika makedonska städerna som [[Stobi]] och [[Heraclea-Lyncestis]] är turistmål.

Populära turistmål: [[Skopje]], [[Ohrid]], [[Struga]], [[Bitola]], [[Kruševo]], [[Mavrovo]], [[Popova Sapka]], [[Lazaropole]], [[Galičnik]], [[Ohridsjön]], [[Prespasjön]], [[Dojransjön]], [[Heraclea-Lyncestis]], [[Kokino]], [[Baba (berg)|Baba]] med toppen [[Pelister]], [[Nacionalen Park Galičica|Galičica]].

=== Infrastruktur ===
==== Flyg ====
[[Skopjes internationella flygplats|Skopje]] och [[Ohrid]] har internationella [[flygplats]]er. Det finns även en civil flygplats i Stankovec där över 300&nbsp;000 albanska flyktingar sökte skydd under [[Kosovokriget]] 1999. Det finns även en flygplats nära staden [[Štip]] som ofta används som övningsbas av det makedonska flygvapnet.

==== Järnvägar ====
[[Järnväg]]arna är förhållandevis glest utbyggda i Nordmakedonien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Serbien och Grekland. Skopje har regelbunden tågtrafik dels inom Nordmakedonien men också till grannländerna. Från Serbien går en viktig järnvägslinje som sedan fortsätter till Grekland; denna går via Skopje vilket gör Skopje till en viktig internationell [[järnvägsstation]]. Denna bana är också elektrifierad och i tämligen gott skick. Järnvägsnätet ägs av statliga [https://web.archive.org/web/20081217095852/http://mz.com.mk/ MZ]. Det finns även planer, och en budget, som det statliga järnvägsnätet MŽ fått i bidrag av den makedonska staten om att bygga ut järnvägsnätet i Nordmakedonien till [[Albanien]]s huvudstad [[Tirana]] såsom [[Bulgarien]]s huvudstad [[Sofia]].

==== Vägar ====
Många vägar i landet är smala och slingriga. De underhålls dock på en normal nivå och har därmed en acceptabel standard. Från gränsen till Serbien går den viktiga [[motorväg]]en [[E75]] som fortsätter ner till gränsen till Grekland; denna väg har en hög standard. Runt Skopje finns ett system av motorvägar som ansluter staden till den längre motorvägen.

Nordmakedonien har sedan självständigheten börjat att bygga om vägarna i landet, uppgradera dem och bygga nya motorvägar, vilket har medfört en stor ökning av turismen i Nordmakedonien. Nya motorvägar har även byggts runt om i hela landet, en förlängning håller på att byggas mot bulgariska gränsen, och även till Kosovo väntas nya delar av vägar vara klara fram till 2020{{källa behövs|Tempus?|månad=2022-03}}.

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Nordmakedoniens demografi|Nordmakedoniens demografiska historia}}
Befolkningen i landet består till två tredjedelar av [[makedonier]] och den största minoritetsbefolkningen är albaner (24 procent) <ref name="Makedonien. Befolkning och språk.">Landguiden.se (2011): [http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Makedonien/Befolkning-Sprak "Makedonien. Befolkning & språk."] {{Wayback|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Makedonien/Befolkning-Sprak |date=20130122010534 }}''Utrikespolitiska institutet''. (Länken och sidan kontrollerad 2011-11-28.)</ref>. I landet finns även mindre grupper av [[turkar]], [[valaker]] samt en del [[romer]] och kvarboende [[serber]].<ref name="Makedonien. Befolkning och språk."/> Mellan den makedonska och den albanska befolkningen fanns stora etniska spänningar som utmynnade i en [[Konflikten i Makedonien 2001|väpnad konflikt 2001]] sedan albanska rebeller tagit till vapen. Den kunde till slut lösas efter internationell medling och resultatet blev [[Ohridavtalet]], men vissa spänningar mellan grupperna finns fortfarande kvar.

Huvudstaden [[Skopje]] är landets största stad med 578 144 invånare och omkring 20,5 procent av Nordmakedoniens befolkning bor i Skopje. Landets näst största stad är [[Bitola]] med 80 550 invånare, följt av [[Kumanovo]] med 76 272 invånare. Medelåldern är 36,2 år. Den förväntade medellivslängden låg 2009 på 73 år för män och 77 år för kvinnor. Medellivslängden förväntas öka stadigt fram till år 2050.

Enligt [[Förenta nationerna]]s beräkningar kommer Nordmakedoniens befolkning att minska från de nuvarande 2 022 547 invånare till 2 001 000 invånare år 2025 och 1 746 000 år 2050.

=== Språk ===
{{Huvudartikel|Makedonska|Makedonska dialekter}}
[[Makedonska]] är ett officiellt språk, men än gäller den lag från 2002 som Ohridavtalet låg till grund för, och som innebär att om andra språk än makedonska talas av åtminstone 20 procent av befolkningen i landets motsvarighet till svenska kommuner ska det språket användas tillsammans med makedonska. Avtalet, som godkändes av parlamentet, innebar dessutom att formuleringar i författningen som kunde tolkas som att Nordmakedonien bara tillhörde makedonierna omarbetades.<ref>{{Webbref|titel=CONSTITUTION OF THE REPUBLIC OF NORTH MACEDONIA|url=https://www.sobranie.mk/the-constitution-of-the-republic-of-macedonia-ns_article-constitution-of-the-republic-of-north-macedonia.nspx|verk=www.sobranie.mk|hämtdatum=2019-12-19|språk=en|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191212044803/https://www.sobranie.mk/the-constitution-of-the-republic-of-macedonia-ns_article-constitution-of-the-republic-of-north-macedonia.nspx|arkivdatum=2019-12-12}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.osce.org/skopje/100622?download=true|titel=Ohridavtalet på engelska|hämtdatum=2019-12-19|utgivare=OSCE}}</ref>Albanerna var då i första hand koncentrerade till landets västliga del.<ref name="language">{{Tidningsref|url = http://macedoniaonline.eu/content/view/2507/1/|titel = Languages Law passed in Parliament|tidning = macedoniaonline.eu|datum = 2008-07-26|hämtdatum = 27 juli 2008|arkivurl = https://web.archive.org/web/20120921203702/http://macedoniaonline.eu/content/view/2507/1/|arkivdatum = 21 september 2012}}</ref> Under millenniets första årtionde skedde en albansk urbanisering till framför allt huvudstaden Skopje. I dagsläget går – inte minst på grund av landets önskan att bli EU-medlem – språklösningen mot ungefär samma utformning avseende tryckning och tolkning som när det gäller finska och svenska språken i Finland. Tillämpningen handlar om tillgängligheten till offentliga dokument, vid kommunikation med statliga, regionala och lokala myndigheter och i det kommunala självstyret, men förändringarna är inte på långt när genomförda fullt ut. Förutom albanskan finns det ytterligare språk som i någon enstaka kommun uppfyller dessa kriterier: [[turkiska]], [[serbiska]], [[romani]] och [[arumänska]] (ibland kallat [[Arumänska|vlachiska]]).

[[Makedonska]] är ett sydslaviskt språk, och är närmast besläktad med [[bulgariska]] och [[serbiska]]. Det makedonska språket och [[makedonska dialekter]] talas av minoriteter i grannländerna Albanien, Bulgarien, Grekland och Kosovo.

=== Religion ===
[[Fil:Meister von Nerezi 001.jpg|mini|[[Pantaleon (helgon)|Sankt Panteleimon]]s kyrka.]]
[[Fil:Trinity Church Radovis.jpg|mini|"Heliga [[Treenighetsläran|treenighetens]] kyrka", en [[Ortodoxa kyrkor|ortodox kyrka]] i [[Radoviš]].]]
Majoriteten av makedonierna tillhör den [[Makedoniska ortodoxa kyrkan|makedonsk-ortodoxa kyrkan]] som etablerades 1958 som underställd [[Serbisk-ortodoxa kyrkan|patriarkatet i Belgrad]]. Men den [[Ortodoxa kyrkor|östortodoxa kyrkan]] har funnits längre tillbaka än så i det nuvarande Nordmakedonien. En av de äldsta östortodoxa skolorna startades i landet av Sankt [[Klemens av Ohrid]] (Св. Климент Охридски / Sv. Kliment Ohridski). År 1967 förklarade sig den makedonsk-ortodoxa kyrkan som en självständig ortodox gren, och erkändes av den ortodoxa världen 36 år senare, 1993.

Enligt folkräkningen år 2002 är landets religiösa sammansättning följande: makedonsk-ortodoxa 64,7%, övriga [[Kristendom|kristna]] 0,37%, [[muslimer]] 33,3% och 1,63% övriga.

Den religiösa bilden i Nordmakedonien speglar den etniska sammansättningen. En majoritet är ortodoxt kristna; främst [[Slaviska språk|slaviska]] folkgrupper tillhör den kristna ortodoxa tron men i [[Skopje]] finns också ett mindre antal [[Albaner|albanska]] [[Romersk-katolska kyrkan|romerska katoliker]] och anhängare av olika ortodoxa riktningar (cirka 5 procent). Även [[Valaker|vlacherna]] är ortodoxa medan slaviska folk som [[pomaker]] ([[torbesjer]]) och [[bosniaker]] är av [[Islam|muslimsk]] tro. Nordmakedonien har alltså en betydelsefull icke-makedonisk minoritet som tillhör den islamska tron, på cirka 33% av befolkningen. [[Turkar|Turkarna]], bosniakerna och en stor majoritet av både albaner och [[romer]] är i huvudsak muslimer. Sammanlagt finns det över 1200 [[Kyrka|kyrkor]] och 400 [[Moské|moskéer]] i Nordmakedonien, många av dem är väldigt gamla och omskrivna i historieböckerna.

=== Städer i Nordmakedonien ===
[[Fil:Liberators Skopje NOB.JPG|mini|Monumentet "Skopjes befriare" står i [[Skopje]]s centrum.]]
[[Fil:Mother-teresa-skopje.JPG|mini|stående|[[Moder Teresa]]-staty i [[Skopje]].]]
[[Makedonska]]: општини, ''opštini''; singular: општина, ''opština'')
{| cellpadding=5
|
* [[Berovo (kommun)|Berovo]]
* [[Bitola]]
* [[Makedonski Brod]]
* [[Debar]]
* [[Delčevo]]
* [[Demir Kapija]]
* [[Dojran]]
* [[Gevgelija]]
* [[Gostivar]]
* [[Kavadarci]]
* [[Kičevo]]
* [[Kočani]]
* [[Kratovo]]
* [[Kriva Palanka]]
* [[Kruševo]]
|
* [[Kumanovo]]
* [[Negotino]]
* [[Ohrid]]
* [[Prilep]]
* [[Resen]]
* [[Skopje]]
* [[Štip]]
* [[Struga]]
* [[Strumica]]
* [[Sveti Nikole]]
* [[Tetovo]]
* [[Valandovo]]
* [[Veles]]
* [[Vinica]]
|}

==Kultur och samhälle==
=== Nyhetsbyråer ===
* Macedonian Intl News Agency (MINA)
* Macedonian Information Agency (MIA)
* MAKFAX
* Net Press

=== TV ===
* 24 VESTI
* AB Kanal
* Alfa TV
* Iris Televizija
* Makedonija24
* [[MKTV (Makedonska Televizija)]]
* Intel Televizija
* Kanal 5 Televizija
* Kanal 8 Televizija
* Naša TV
* Sitel
* SkyNET
* Telma Televizija
* Tera Televizija
* TV Orbis
* Televizija EDO
* Televizija Sonce

=== Radio ===
* Antenna 5
* Kanal 77
* Metropolis Radio
* Radio Meff
* Sportsko Radio Kanal 4
* Radio Bubamara

=== Tidningar ===
* ''Den''
* ''Denešen vesnik''
* ''Dnevnik''
* ''Kurir''
* ''Nova Makedonija''
* ''Utrinski vesnik''
* ''Vest''

=== Tidskrifter ===
* ''Biznis''
* ''Globus''
* ''Kapital''
* ''Makedon Magazin''

=== Webbtidningar ===
* ''Bukvar''
* ''Idividi''
* ''Prespana''
* ''Prespa Sky''
* ''Time.mk''

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/macedonia Index of Economic Freedom 2019]
| 33 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/republic-north-macedonia Pressfrihetsindex 2019]
| 95 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 93 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 82 av 189
|}

== Referenser ==
=== Noter ===
<references>
<ref name=ne-mak-natur>{{NE |författare= |titel = http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/makedonien#natur|namn=Makedonien: natur |hämtdatum = 23 mars 2017 }}</ref>
</references>
=== Källförteckning ===
* ''Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder'' [[Special:Bokkällor/9783833141294|ISBN 978-3-8331-4129-4]]

== Externa länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20071215023042/http://www2.amnesty.se/andranyheter.nsf/28e7508e9f17c671c1256d79002f6b1e/df0205342941e531c1256d77006e7c56?OpenDocument Amnesty]
* [http://dmoz.org/World/Svenska/Regionalt/Europa/Makedonien/ Länkar från ODP]
* [http://www.europarl.europa.eu/news/expert/infopress_page/030-8966-190-07-28-903-20070709IPR08945-09-07-2007-2007-false/default_en.htm Former Yugoslav Republic of Macedonia EU prospects unrelated to its dispute with Greece] från Europaparlamentet 12 juli 2007
* [https://web.archive.org/web/20070928164057/http://www.sakerhetspolitik.se/templates/Level2Page.aspx?id=1396 Makedonien Fördjupning] av [[Ulla Nordlöf-Lagerkranz]], Utrikespolitiska Institutet 16 november 2006
* [https://web.archive.org/web/20071217153531/http://europa.eu/abc/european_countries/candidate_countries/fyrom/index_sv.htm EU-kandidatur]
* [[Länkkatalog]], [http://www.macedonia-timeless.com/ Macedonia Timeless] från Senka Film
* [https://web.archive.org/web/20110902033513/http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/26759.htm Background Note: Macedonia] från U.S. Department of State, juni 2009
*[http://news.theage.com.au/breaking-news-world/macedonias-great-alexander-statue-vexes-greece-20090609-c1o9.html]
* [[Nikola Gruevski]],[https://web.archive.org/web/20110906043131/http://www.mia.com.mk/default.aspx?vId=80380659&lId=2 Prime Minister Gruevski: I wish a name solution with Greece to be found], Skopje, MIA 18 januari 2011
* [http://www.youtube.com/watch?v=-nEA1sZQcGY&feature=list_related&playnext=1&list=SP9E66FBA179DDB2AF 'Eye on Macedonia' Поглед на Македонија], [[CNN]], 2011

{{Före detta Jugoslavien}}
{{Navigeringsmallar Makedonien}}

{{auktoritetsdata}} 

[[Kategori:Nordmakedonien| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Balkan]]
[[Kategori:Kustlösa stater]]

Mallar som används på den här sidan:

Mall:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite news (redigera)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Coord (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Diskussion annan (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Europa (redigera)
Mall:Europa metamall (redigera)
Mall:Europarådet (redigera)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flagga (redigera)
Mall:Flagga/core (redigera)
Mall:Före detta Jugoslavien (redigera)
Mall:Förtydliga (redigera)
Mall:Huvudartikel (redigera)
Mall:Hänvisning2 (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Hänvisning bas (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Ifrågasatt uppgift (redigera)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Källa behövs (redigera)
Mall:Landsdata Europarådet (redigera)
Mall:Landsfakta (redigera)
Mall:Landsfakta/data (redigera)
Mall:Lang (redigera)
Mall:Lang-mk (redigera)
Mall:Lang-sq (redigera)
Mall:LangWithName (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Lower (redigera)
Mall:Makedonien (redigera)
Mall:NE (redigera)
Mall:Nato (redigera)
Mall:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navigeringsmallar Makedonien (redigera)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:OSSE (redigera)
Mall:Omdirigering (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:PDF (redigera)
Mall:Pdf (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Tidningsref (redigera)
Mall:Transkludera (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:· (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Öka (redigera)
Mall:Öka röd (redigera)
Modul:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Coordinates (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:HtmlBuilder (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Math (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)

Tillbaka till Nordmakedonien.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordmakedonien”