Visa källa för Mingranat

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledningar:

Du har försökt redigera en sida på Wikipedia, men för närvarande kan du inte redigera sidor. Ditt användarnamn eller ditt IP-nummer har blivit spärrat av administratören ‪Tournesol‬ med motiveringen: Öppen proxy. Blockeringens varaktighet: 6 november 2026 kl. 15.24.
- Om du skriver oinloggad ifrån ett allmänt IP-nummer (offentliga datorer) kan någon annan användare av samma IP-nummer ha orsakat skadegörelse på Wikipedia varpå IP-numret blockerats. Om detta är fallet kan du registrera ett användarnamn (processen är enkel) som skiljs från det blockerade IP-numret. Ytterligare information om anledningen till blockeringen kan finnas på diskussionssidan för det blockerade kontot eller IP-adressen.
- Om du anser att blockeringen bör tas bort för att den är felaktig eller för att den drabbar andra användare, lägg till texten {{avblockering}} på din diskussionssida. Ge också en motivering till varför blockeringen bör tas bort.
- Om du är en registrerad användare och har angivit din e-postadress i dina inställningar kan du fortfarande skicka wikimail via systemet, såvida inte den administratör som blockerade dig stängde av denna möjlighet.
- Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪EPIC‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected.
- Start of block: 2 juli 2024 kl. 09.48
- Expiry of block: 2 juli 2025 kl. 09.48
Your current IP address is 206.189.44.186. The blocked range is 206.189.32.0/20. Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the Stewards Block Wizard.

Du kan se och kopiera denna sidas källtext.

{{Sidoruta begrepp|250px|namn=Mingranat|
[[Fil:Gerät 58 shell.png|center|220px]]
{{Center|Ritning av tysk 55 mm mingranat från slutet av [[andra världskriget]]. Notera dess mycket tunna granatväggar.}}
----
{{Center|'''Del av: [[brisansgranat]]er'''}}
[[Fil:Brisansgranater.png|center|220px]]
{{Center|Olika brisansgranater, ordning från vänster:}}
*[[Pansargranat]]
*[[Halvpansargranat]]
*[[Spränggranat]]
*'''<u>Mingranat</u>'''
}}
'''Mingranat''', [[förkortning]] '''mingr''' eller '''mgr''' ({{lang-en|High-Explosive, High-Capacity}}, kort ''HEHC'',{{Anmärkning|''High-Explosive, High-Capacity'' skrivs ibland tvärt om: ''"High-Capacity, High-Explosive"'', eller ''HCHE'' för kort.}} alternativt: ''mine shell'', av [[tyska]]: ''minengeschoß''), är [[brisansgranat]]er utformade med mycket stor sprängladdning i förhållande till godstjockleken i [[granatkropp]]en, mycket mer än [[spränggranat]]er, och erhåller därmed mycket hög tryckverkan (sprängverkan) på bekostnad av nästintill ingen [[splitterverkan]]. De avses i antistrukturellt syfte mot mål där [[splitter]] ej erfordras, såsom [[befästning]]ar, [[stridsflyg]] och lättskyddade [[Örlogsfartyg|sjömål]]. De verkar traditionellt genom inträngningsbrisad, varvid de ska tränga sig in i eller igenom målets väggar efter anslag och sedan brisera inuti genom viss [[tändrör]]sfördröjning,<ref name=":2" /> med syftet att krevera (spränga/rasera) målets väggar och skapa dödligt övertryck i dess utrymmen.<ref name=":2" /> Genom att krevera målets väggar försvagas dess övergripande struktur och gör det mer känsligt mot andra element. Till exempel kan en byggnad rasera av sin vikt när underliggande stödväggar sprängs bort, skepp kan ta in vatten och sjunka om deras [[skrov]] brister för nära [[vattenlinje]]n, och flygplan kan tappa flygförmågan om [[Vinge|vingar]], kropp och roder förlorar sina yttre ytor.

Mingranater utvecklades ursprungligen för att förstöra [[fästning]]ar. De skulle tränga in i befästningsväggar och rasera dessa inifrån genom den fördröjda explosionen. De har även använts mot [[örlogsfartyg]] i liknande syfte men har där även använts med samma vapenverkan som dedikerade [[sjöminor]], vilket innebär att de sköts mot ett skepps [[vattenlinje]] i hopp om att den fördröjda explosionen skulle skapa tryckskador på skeppets [[skrov]] under vattnet.<ref name=":10"/><ref name=":11"/> I modern tid används mingranater främst mot [[luftvärn|luftmål]].<ref name=":2" /><ref name=":3" /> Typen är effektiv mot luftmål då dess vapenverkan mot flygplansplåt skapar större påverkan på flygfarkostens flygegenskaper och struktur jämte till exempel [[spränggranat]]er, vilka genom sin mindre [[sprängladdning]] och större [[splitterverkan]] skapar fler, men mindre, hål i flygplansplåt. Mot flygplansplåt är fördröjningsbrisad heller inte alltid nödvändig, varav mingranater förekommer utan sådant inom flygammunition.<ref>{{Bokref |titel=Ammunitionsröjning, FV akanam. Data och bilder, Kursutgåva 1975 |hämtdatum=2021-05-29 |sid=7, 8 |origdatum=1975-05-21 |utgivare=Försvarets materielverk, Huvudavdelningen för flygmateriel, Vapenbyrån }}</ref>

== Beskrivning ==
=== Minverkan ===
[[Fil:30 mm mine shell test.png|miniatyr|[[Storbritannien|Brittisk]] utprovning av tyska mingranater i [[kaliber]] 30 mm mot ett brittisk lätt [[bombflygplan]] typ [[Bristol Blenheim]], 1945. I bild syns verkan av en enda 30 mm mingranat avfyrad från en tysk 30 mm [[Maschinenkanone MK 108]] [[automatkanon]].]]
Som namnet antyder är mingranater utformande efter ''minverkan'', vilket definieras av [[Sveriges försvarsmakt]] som: "tryckverkan från innesluten [[sprängladdning]]",<ref name=":1">{{Bokref|titel=AMORDLISTA, Preliminär ammunitionsordlista|år=1979}}</ref> det vill säga, den verkan som skapas när en sprängladdning detonerar inuti ett slutet utrymme.

''Tryckverkan'', även kallad ''tryckvågsverkan'', betecknar alla slag av verkan som beror på ett tryck-tid-förlopp kring eller i ett föremål (till exempel tryck i eldrör vid skottlossning),<ref name=":1"/> vilket här appliceras på [[detonation]] från en brisant sprängladdning. Vid detonation av sprängämne skapas ett mycket stort utåtgående tryck inom detonationens radie. Material som befinner sig inom denna radie påverkas av trycket och söndras/splittras om påverkan från trycket överskrider dess strukturella integritet, vilket vardagligt brukar kallas ''sprängverkan'' ("tryckverkan från mycket stort tryck, [[wikt:t.ex.|t.ex.]] vid detonation").<ref name=":1" /> Om sådant sker i ett slutet utrymme har trycket ingenstans att ta vägen och verkar fullständigt mot det omslutande godset, [[id est]] "minverkan". I och med detonationens tryck-tid-förlopp ökar trycket och därmed tryckverkan i det slutna utrymmet, vilket kan leda till [[brisad]] av det omslutande godset om dess strukturella integritet överskrids. Tryck kan även förvränga och på annat vis skada materiel i ett inneslutet utrymme.

=== Användning ===
Mingranater avses användas i antistrukturellt syfte mot mål där [[splitter]] ej erfordras, såsom [[befästning]]ar, [[skyttegrav]]ar, [[stridsflygplan]], [[helikoptrar]], lättskyddade [[Örlogsfartyg|sjömål]] och dylikt. Verkan sker i samband med inträngningsbrisad, vilket betyder att granaten tränger sig in i eller igenom målets väggar vid anslag och sedan briserar inuti genom fördröjd tändning på dess [[tändrör]].<ref name=":2" /> Detta har syftet att krevera (spränga/rasera) målets väggar och skapa dödligt övertryck i dess utrymmen.<ref name=":2" /> Genom att krevera målets väggar försvagas dess övergripande struktur och gör det mer känsligt mot andra element. Till exempel kan en byggnad rasera av sin vikt när underliggande stödväggar sprängs bort, skepp kan ta in vatten och sjunka om deras [[skrov]] brister för nära [[vattenlinje]]n, och flygplan kan tappa flygförmågan om [[Vinge|vingar]], kropp och roder förlorar sina yttre ytor.

Mot [[infanteri]] i det öppna är dock mingranater ej lämpade. Eftersom mingranater verkar efter inträngning i materia och saknar [[splitter]]kropp har dess verkan mycket begränsad räckvidd och stor del av verkan absorberas av den omliggande materian i öppet fält. Mot infanteri är det mer önskvärt att använda [[spränggranat]]er, vilka förekommer med flertalet olika brisadfunktioner och verkar genom både splitterverkan och tryckverkan för en större räckvidd mot infanteri.

=== Utformning ===
[[Fil:25 cm minegranat.png|miniatyr|stående|25 cm mingranat (vänster)<br>24 cm [[spränggranat]] (höger)]]
För att få god minverkan behöver mingranater ha en mycket stor sprängladdning. Vanligen uppgör sprängladdningen 20-25% av granatvikten, jämfört med 10% för [[spränggranat]]er.<ref name=":4">{{Webbref |url=https://runeberg.org/nfcp/0039.html |titel=Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 45-46 |hämtdatum=2021-03-07 }}</ref> Mingranater mot sjömål har dock något mindre sprängladdning (ca 17% av granatvikt) då de har tjockare spets ämnad att slå igenom fartygsplåt istället för [[betong]] eller [[aluminium]][[plåt]].<ref name=":3" /><ref name=":10" /> Vissa sjömålsmingranater är dessutom försedda med en trubbig nos för att tillåta skjutning mot vattenlinjen på ett skepp.<ref name=":11" /> Den trubbiga nosen ska göra så att granaten inte går sönder när den slår i vattenytan. Meningen med detta är att granaten sedan ska brisera under skeppets bältpansar (tjockt sidopansar) och skapa tryckskador på [[skrov]]et under vattnet.<ref name=":11" />

För att åstadkomma dessa stora sprängladdningar behöver [[granatkropp]]en på mingranater utformas med så tunt hölje som påkänningarna vid skottlossning medger.<ref name=":1" /> Om höljet är för tunt kan påkänningarna vid skottlossning förstöra mingranaten i förväg. I vissa fall görs granatkroppen enbart längre för att få plats med större sprängladdning, trots att den då har liknande väggtjockled som en konventionell [[spränggranat]].<ref name=":2">{{Bokref|titel=AMLÄRA A, Ammunitionslära för armén|år=1979}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://runeberg.org/nfcb/0188.html|titel=Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / sida 344|hämtdatum=2021-03-04|utgivare=runeberg.org}}</ref><ref name=":3">{{Webbref|url=https://www.sfhm.se/contentassets/84a6e4f1b2ce4e2b96c4ba578a41c503/sfhm-skriftserie_handbok-artilleripjaser-och-eldrorsvapen-1800-2000.pdf|titel=sfhm-skriftserie_handbok-artilleripjaser-och-eldrorsvapen-1800-2000.pdf|hämtdatum=2021-03-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210126052648/https://www.sfhm.se/contentassets/84a6e4f1b2ce4e2b96c4ba578a41c503/sfhm-skriftserie_handbok-artilleripjaser-och-eldrorsvapen-1800-2000.pdf|arkivdatum=2021-01-26}}</ref> Detta är dock inte optimalt då granatkroppen tar upp majoriteten av sprängladdningens kinetiska energi vid detonation vilket minskar den potentiella minverkan, och ju tjockare granatväggar mingranaten har ju mer energi krävs för att brisera granatkroppen och släppa ut tryckverkan. Men även i tunnväggiga mingranater åtgår 50% av sprängladdningens kinetiska energi åt för att brisera granatväggen.<ref name=":8" />

Tändröret på mingranater ämnade mot [[befästning]]ar eller [[Luftvärn|flygmål]] är vanligen utformade med [[tändrör]]et i spetsen, så kallade spetsrör, medan mingranater ämnade för [[Sjöslag|sjömål]] vanligen är utformade med tändröret i basen, så kallade basrör.

För att tillåta inträngning i väggar och liknande är tändrören på mingranater traditionellt försedda med fördröjning.<ref name=":4" /> Detta betyder att tändröret först antänder sprängladdningen när en viss tid har gått efter anslag; vanligen enbart ett par mikrosekunder då [[eldvapen]][[projektil]]er vanligen skjuts iväg med en projektilhastighet om flera hundra meter per sekund.<ref name=":4" />

== Etymologi ==
[[Fil:Petersburg crater sketch LOC (cropped).jpg|miniatyr|Minering av en tunnel grävd under en fiendeposition, så kallad [[underminering]], under [[amerikanska inbördeskriget]].]]
Benämningarna ''mingranat'' och ''minverkan'' kan i modern tid verka förvirrande då förledet "min", förled av "mina", normalt förknippas med [[Mina|land]]- och [[sjöminor]]. Ordet mina är mycket gammalt och är ursprungligen taget från [[tyskan]]s, [[franskan]]s och [[engelskan]]s ord för gruva; "mine".<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mina|titel=mina|hämtdatum=2021-05-03|utgivare=ne.se|citat=mina (franska mine ’gruva’, ’mina’, ’underjordisk gång’, troligen av ett likabetydande [[keltiskt]] ord; benämningen föranleds av att de första minorna lades i gångar under jorden)}}</ref> Användning av ordet "mine" för vapenverkan kommer från att man under [[tunnelkrigföring]] förr i tiden grävde tunnlar under fiendepositioner för att sedan spränga eller rasera tunneln i bekämpande syfte. Dessa typer av tunnlar benämndes historiskt som gruvor (mines)<ref>{{Webbref|url=http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.01.0234%3Abook%3D21%3Achapter%3D28|titel=Polybius, Histories, book 21, page 28|hämtdatum=2021-05-03}}</ref> och verkar ha lett till att de första landminorna benämndes "mine" (mina).<ref name=":02">{{Webbref|url=https://fas.org/man/dod-101/sys/land/docs/980700-schneck.htm|titel=The Origins of Military Mines: Part I|hämtdatum=2021-05-03}}</ref>

Termen "mina" fick därav med tiden definitionen "nergrävd explosiv anordning" eller "en innesluten explosion", vilket under senare tid raffinerades till det vi i modern tid kallar ''minverkan''; ''tryckverkan från innesluten [[sprängladdning]]''.<ref name=":1" /> Detta anspelas i benämningen mingranater då dess originella syfte är att rasera murar inifrån.

=== Internationell utspridning ===
[[Fil:British HC Bomb Mk1 (cropped).png|miniatyr|stående|Brittisk [[minbomb]] (blockbuster bomb) typ 4000&nbsp;[[lb]] (1800&nbsp;kg) "high-capacity" (HC) bomb Mk.1 från [[andra världskriget]].]]
Benämningen ''minverkan'' och ammunition baserat på denna, såsom ''mingranat'' och ''[[minbomb]]'', finns inte i många av världens vapenterminologier. Många länder skiljer inte på [[spränggranat]]er och mingranater då man tycker verkan är för lika. 

Termen minverkan används primärt i europeiska försvarsmakter som [[Tyskland]] och [[Sverige]] i modern tid. Till exempel heter mingranat, minbomb och minverkan, minengeschoß, minenbomb och minenwirkung på tyska.

På engelska har man historiskt använt benämningen "high capacity" (hög capacitet) för ammunition utformade med minverkan.<ref name=":6" /><ref name=":8" />

=== Internationell namnlista ===
''Notera att nedanstående termer och benämningar kan vara [[Obsolescens|historiska]].''

{{kolumner|2}}
;{{Flagga|Frankrike}}
*''Obus á mine''<ref name="obus"/>{{anmärkning|name="obus"}}
*''Obus fougasse''<ref name="obus"/>{{anmärkning|name="obus"|Enligt äldre fransk vapenstandardisering användes benämningen "á mine" för landminor nergrävda djupare än 3 meter ner i marken medan benämningen "fougasse" användes för landminor nergrävda mindre än 3 meter ner i marken.<ref>{{Webbref|url=https://fas.org/man/dod-101/sys/land/docs/980700-schneck.htm|titel=The Origins of Military Mines: Part I|hämtdatum=2021-05-03}}</ref> Troligen fanns det verkansskillnader mellan 'Obus á mine'-granater och 'Obus fougasse'-granater.}}

;{{Flagga|Italien}}
*''Granata mina''<ref name=":9"/>

;{{Flagga|Norge}}
*''Minegranat''<ref>{{Webbref |url=https://snl.no/minegranat |titel=minegranat |hämtdatum=201-03-04 }}</ref>

;{{Flagga|Spanien}}
*''Granada mina''<ref>{{Bokref |titel=Curso de Artilleria |efternamn=Bennet A. |förnamn=Juan }}</ref>

;{{Flagga|Storbritannien}}
*''High-Explosive, High-Capacity shell'' (''HEHC'')<ref name="imgur"/>
*''High-Capacity, High-Explosive shell'' (''HCHE'')<ref name=":6" /><ref name=":8" />
*''Mine shell''<ref name=":5"/>

;{{Flagga|Sverige}}
*''Mingranat'' (''mingr''/''mgr'')
*''Minspränggranat'' (''minsgr/msgr'')

;{{Flagga|Tyskland}}
*''Minengeschoß'' (''M-gesch'')
*''Minenbrandgranate'' (''M-Brgr'') – om laddad med brandsprängladdning<ref name=":7" />

;{{Flagga|Ungern}}
*''Minengranat''<ref name="militaria.hu"/>
{{kolumner-slut}}

== Historia ==
=== Belägringsstrid ===
[[Fil:25cmMinenwerferCrewLoading.jpg|miniatyr|Tysk ''25 cm schwerer Minenwerfer'' (''25 cm tung Min[[mörsare]]'') under [[första världskriget]]]]
==== 1800-talet ====
Mingranater uppfanns under andra halvan av [[1800-talet]], troligen i [[Europa]], för att bekämpa moderna [[befästningar]]. Befästningarna under [[1800-talet]] var konstruerade med mycket tjocka väggar menade att absorbera de äldre [[Kanonkula|kanonkulorna]] från tidigare sekel. Dock saknade de [[armeringsjärn]] och var därför känsliga mot interna sprängningar i väggarna. Mingranaten uppfanns för att exploatera denna svaghet genom att borra in sig i befästningsväggarna och sedan detonera inuti. Detta gjorde att man effektivt kunde rasera stora delar av en [[fortifikation]] med mingranater.

Uppfinnandet av mingranater var ett resultat av den avancerade [[metallurgi]]n som kom på 1800-talet. Ny kunskap och teknologi inom framställandet och produktion av olika metaller hade startat en revolution inom vapenindustrin eftersom man nu kunde producera mycket mer avancerade [[projektil]]er och [[kanon]]er.<ref>{{Webbref|url=https://runeberg.org/nfcb/0188.html|titel=Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 343-344|hämtdatum=2021-03-04}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://runeberg.org/nfcb/0189.html|titel=Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 345-346|hämtdatum=2021-03-04}}</ref> 

Det är okänt exakt vart mingranater först introducerades men en tidig användare var troligen [[Italien]] som använde en typ av artillerigranat vid namn ''"Granata mina"'' år 1884.<ref name=":9" />

==== 1900-talet ====
Användningen av mingranater inom belägringsstrid fick en ganska kort historia då [[armeringsjärn]]et populariserades under slutet av [[1800-talet]]. Armeringsjärn gjorde att befästningsväggar höll ihop trots krevad och ledde till att mingranater snabbt blev ett föråldrat koncept inom belägringsstrid. 

Under början av 1900-talet började mingranater att försvinna från ammunitionssortiment men det var först under [[första världskriget]] som armerade fort visade att mingranater var helt föråldrade inom tungt [[artilleri]] och [[belägring]]sstrid.

=== Luftstrid och luftvärn ===
==== Andra världskriget ====
Trots att mingranater blev föråldrade inom både belägringsstrid och sjöstrid under början av 1900-talet kom de att få en renässans under [[andra världskriget]]. 

[[Nazityskland]] hade under utprovningen av 20 mm flygplanautomatkanonen [[MG FF]] sett att de behövde högre verkan från [[spränggranat]]erna för att kunna bekämpa tunga [[bombflygplan]].<ref name=":0">{{Webbref|url=https://warthunder.com/en/news/3052--en|titel=Minengeschoß shells|hämtdatum=2019-09-27|utgivare=}}</ref> Detta ledde till skapandet av mingranater för kanonen för att uppnå de resultat man ville ha. Detta var dock inget litet framsteg. Under mellankrigstiden var det problematiskt att tillverka lågkalibriga [[spränggranat]]er med tillräckligt hög verkan på grund av de tillverkningsmetoder som tillämpades. Lågkalibriga [[spränggranat]]er under denna tid [[Gjutning|göts]] hela och [[svarv]]ades till form medan håligheten för sprängladdningen borrades ur. För att se till att metallen i [[granatkropp]]en behöll god struktur kunde man inte borra ut för mycket material, då borrning i metall hettar upp och försvagar det närliggande godset, varav sprängladdningen ibland behövde göras mindre än önskvärt för att tillåta tillverkning. Tyskarna lyckades lösa detta genom att [[gjuta]] hela granatkroppen med färdig hålighet, något som inte var teknologiskt möjligt tidigare. Genom att gjuta hela granatkroppen med färdig hålighet ökade inte bara kvalitén av strukturen utan möjliggjorde även tunnare granatväggar och därmed större sprängladdning.<ref name=":0" />

[[Fil:Me_109E_JG_27_in_flight_1941.jpg|miniatyr|[[Bf 109]]E-4 var ett av de första tyska flygplan som utrustades med 20 mm [[MG FF]]/M och därmed kapacitet att skjuta mingranat.]]
Dessa nya mingranater visade sig vara mycket effektiva mot luftmål. Den större sprängladdningen skapade, i jämförelse med konventionella spränggranater, mycket större hål i ytorna på flygplan, vilket resulterade i större strukturella och aerodynamiska skador. De nya mingranaterna var dock inte helt problemfria. På grund av den stora sprängladdningens viktförhållande till granatkroppen blev de nya mingranaterna extremt lätta. Detta gjorde att de inte ledde till en tillräckligt stark rekyl för att driva det rekylerande systemet i 20 mm MG FF-kanonen, varför man fick konstruera en ny variant av kanonen, benämnd 20 mm MG FF/M (M för Minengeschoß), som var specialkonstruerad för att kunna skjuta mingranater.<ref name=":0" /> Ett problem som dock inte gick att åtgärda lika lätt var granaternas räckvidd. Den lätta vikten gav visserligen mingranaterna en hög mynningshastighet, men den gjorde även att de tappade energi mycket snabbare än en konventionell 20 mm granat, vilket minskade granaternas effektiva räckvidd. 

[[Fil:30mm ammo (cropped).JPG|miniatyr|Tyska 30 mm mingranatpatroner till [[flygplanautomatkanon]]en [[Maschinenkanone MK 108]] från [[andra världskriget]]. Genomskuret exempel tömd på [[sprängämne]].]]
I slutändan visade sig dock fördelarna med mingranater överväga nackdelarna och snart producerade [[Nazityskland]] mingranater i kalibrar från 20 mm upp till 50 mm för både [[flygplanautomatkanon]]er och [[luftvärnsautomatkanon]]er.<ref name=":8">{{Tidskriftsref|författare=Kapten [[Yngve Rollof]]|rubrik=Artillerimaterielens utvecklingstendenser under senaste decenniet|datum=Nummer 7 1953|tidskrift=[[Tidskrift i sjöväsendet]]|utgivare=[[Kungliga Örlogsmannasällskapet]]}}</ref> Mot slutet av kriget hade tyska vapenutvecklare räknat ut att en mingranat med 55 mm kaliber, fylld med någon form av [[hexogen]]blandning, kunde skjuta ner vilket [[tungt bombflygplan]] som helst med enbart en träff. Av detta påbörjades utvecklingen av flera olika vapensystem avsedda att skjuta 55 mm mingranat. Den främsta av dessa blev [[R4M]] (''Rakete, 4Kilogramm, Minenkopf'', "raket, 4 kilogram, minhuvud"), en lätt [[jaktraket]] försedd med ett 55 mm [[stridshuvud]] av min-typ, vilken togs i bruk redan 1944 och såg stor framgång ombord plattformar som [[Messerschmitt Me 262]] och dylikt. Utvecklingen av 55 mm [[eldrör]]spjäser tog längre tid och kom enbart till prototypstadiet innan krigsslutet. Bland dessa fanns en medeltung [[luftvärnsautomatkanon]] vid namn ''Gerät 58''<ref name="Gerät 58">{{Webbref |url=http://www.navweaps.com/Weapons/WNGER_55_Gerat58.php |titel=5.5 cm/77 (2.17") Gerät 58 |hämtdatum=2021-05-29}}</ref> och två [[flygplanautomatkanon]]er, en konventionell kanon vid namn ''Maschinenkanone MK 112'' (i stort sett en uppnackad 30 mm [[MK 108]])<ref name="MK 112">{{Webbref |url=https://ww2aircraft.net/forum/media/mk-112.19788/ |titel=MK-112 |hämtdatum=2021-05-29}}</ref> och en [[rekylfri]] kanon vid namn ''MK 115'', avsedd för ammunition med delvis förbränningsbar hylsa.<ref name="MK 115">{{Webbref |url=https://www.youtube.com/watch?v=C_oMlF9mi2o |titel=Mk 115 Cannon |hämtdatum=2021-05-29}}</ref>

==== Efterkrigstiden ====
[[Nazityskland]]s användning av mingranater mot [[Luftvärn|luftmål]] visade sig vara så effektivt under kriget att flera stormakter kom att kopiera konceptet efter kriget. Den mest kända kopieringen efter kriget var av [[Frankrike]] och [[Storbritannien]], vilka övertog utvecklingen av den tyska [[revolverkanon]]en 30 mm MK 213 som var avsedd för mingranat, och sedan producerade denna under namnet [[30 mm DEFA]] i Frankrike och [[30 mm ADEN]] i Storbritannien.<ref name=":0" />

Mingranater används än idag som [[Jaktflygplan|jakt]]- och [[luftvärn]]sammunition mot [[Luftvärn|luftmål]] och finns bland annat till [[27 mm Mauser BK]]-27 som används i [[JAS 39 Gripen]].<ref>{{Webbref|url=http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_3_99_gripen_ett_flygande_artilleri.pdf|titel=Mingranater på JAS 39 Gripen.|hämtdatum=2019-09-27|utgivare=}}</ref> Typen börjar dock bli ersatt av programmerbara [[kulspränggranat]]er vars större träffsannolikhet överväger anslagsverkan hos mingranater.

== Anmärkningar ==
{{Anmärkningslista}}

== Se även ==
*[[Minbomb]]
*[[Minsprängbomb]]

== Källor ==
=== Noter ===
<references>
<ref name=":5">{{Webbref |url=https://www.quarryhs.co.uk/ideal.htm |titel=IDEAL WW2 FIGHTER ARMAMENT |hämtdatum=2021-03-08 |utgivare=quarryhs.co.uk |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210125001515/https://quarryhs.co.uk/ideal.htm |arkivdatum=2021-01-25 }}</ref>
<ref name=":6">{{Bokref |efternamn=Friedman |förnamn=Norman |titel=Naval Weapons of World War One: Guns, Torpedoes, Mines and ASW Weapons of All Nations |hämtdatum=2021-03-08 |år=2011 }}</ref>
<ref name=":7">{{Bokref |titel=Handbuch der Flugzeug Bordwaffenmunition, 1936 - 1945 }}</ref>
<ref name=":9">{{Webbref |url=https://www.museotorino.it/resources/pdf/books/235/files/assets/common/downloads/publication.pdf |titel=L'esposizione, Generale Italiana, In Toriono Nel 1884, Catalogo.pdf |hämtdatum=2021-03-04 }}</ref>
<ref name=":10">{{Tidskriftsref |rubrik=Meddelanden från främmande mariner |tidskrift=Tidskrift i sjöväsendet |utgivare=Kungliga Örlogsmannasälskapet i Karlskrona |url=http://www.koms.se/content/uploads/2016/10/TiS-Nr-5-1908.pdf |nummer=Häfte nummer 5 år 1908 |hämtdatum=2021-05-29 }}</ref>
<ref name=":11">{{Tidskriftsref |författare=Hugo Tollstén |rubrik=Redogörelse för det franska fartygsartilleriet. |tidskrift=Tidskrift i sjöväsendet |utgivare=Kungliga Örlogsmannasälskapet i Karlskrona |url=http://www.koms.se/content/uploads/2016/10/TiS-Nr-1-1909.pdf |nummer=Häfte nummer 1 år 1909 |hämtdatum=2021-05-29 }}</ref>

<ref name="imgur">{{Webbref |url=https://i.imgur.com/8tzNo2f.png |titel=Brittisk ammunitionsplansch |hämtdatum=2021-05-29 }}</ref>
<ref name="obus">{{Webbref |url=https://books.google.se/books?id=tu_yC7IWSw8C&pg=PA73&lpg=PA73&dq=%22Obus+fougasse%22&source=bl&ots=ggIVY2SPyY&sig=ACfU3U3JyQxlc_kROu5VuXbaf2dC_7swcA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi8xOWFqJfvAhWhs4sKHS7jC6IQ6AEwC3oECA4QAw#v=onepage&q=%22Obus%20fougasse%22&f=false |titel=Notes on the Construction of Ordnance |hämtdatum=2021-03-04 }}</ref>
<ref name="militaria.hu">{{Webbref |url=https://militaria.hu/uploads/files/81884400_1460288039.pdf |titel=A Hadtörténeti Múzeum Értesítôje 15. Acta Musei Militaris in Hungaria |hämtdatum=2021-05-03 }}</ref>
</references>

[[Kategori:Granater]]
[[Kategori:Artilleriammunition]]

Mallar som används på den här sidan:

Mall:Anmärkning (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Anmärkningslista (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Anmärkningslista/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Bokref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Center (redigera)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite book (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite journal (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flagga (redigera)
Mall:Flagga/core (redigera)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Kolumner (redigera)
Mall:Kolumner-slut (redigera)
Mall:Kolumner/styles.css (redigera)
Mall:Landsdata Frankrike (redigera)
Mall:Landsdata Italien (redigera)
Mall:Landsdata Norge (redigera)
Mall:Landsdata Spanien (redigera)
Mall:Landsdata Storbritannien (redigera)
Mall:Landsdata Sverige (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Landsdata Tyskland (redigera)
Mall:Landsdata Ungern (redigera)
Mall:Lang (redigera)
Mall:Lang-en (redigera)
Mall:LangWithName (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Sidoruta (redigera)
Mall:Sidoruta begrepp (redigera)
Mall:Tidskriftsref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Vectortoccolours (redigera)
Mall:Vectortoccolours/styles.css (redigera)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)

Tillbaka till Mingranat.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Mingranat”