Oljesand, ibland även kallad tjärsand, är en naturlig bitumenfyndighet. Sanden består egentligen av en blandning av sand eller lera, vatten och petroleum-produkten bitumen. Oljesand finns i stora kvantiteter i flera länder i världen men de allra största fyndigheterna finns i Alberta, Kanada och Venezuela.[1] Det är först på senare tid som man har börjat betrakta oljesand som en del av världens oljereserver eftersom man inte förrän nu har teknik för att utvinna användbara petroleumprodukter ur sanden, men även för att priset på råolja har stigit.

Oljesand i Trinidad och Tobago.

För att kunna framställa flytande bränsle från oljesand krävs det stora mängder energi för ångning och raffinering. Denna process genererar i sig två till fyra gånger så mycket växthusgaser per fat färdig produkt som den konventionella framställningen från råolja[2]. Om man sedan räknar med förbränningen av den färdiga produkten så genererar framställningen och förbrukningen 10 till 45 procent mer växthusgaser än förbrukningen av motsvarande mängd konventionellt framställt bränsle hade gjort.[3]

Historia

redigera

Exploateringen av oljesand sträcker sig ända till den paleolitiska perioden. Det tidigaste kända bruket av bitumen var för ca 400 000 år sedan. I Syrien har man hittat stenverktyg som har använts av Neandertalare med rester av bitumen på. Senare har Homo Sapiens använt produkten bland annat för att konstruera byggnader och för att täta enkla båtar med. I det forntida Egypten användes bitumen för att balsamera mumier och ordet mumie kommer från det arabiska ordet mūmiyyah som betyder just bitumen[4].

I forna tider var bitumen framför allt en mesopotamisk handelsvara som användes av sumerer och babylonier, men man har även funnit bruk av det i östra medelhavsområdet och Persien. Längsmed floderna Tigris och Eufrat fanns naturliga bitumenkällor där substansen sipprade upp direkt ur marken. Pälsjägare i Nordamerika brukade täta sina kanoter av björknäver med bitumen[5]. I Europa utvann man stora mängder i Pechelbronn och här gjorde man redan 1742 bruk av förångningsmetoden.[6]

Namnet tjärsand kom i bruk under sent 1800- och tidigt 1900-tal och uppkom genom att folk jämförde bitumen med de restprodukter av tjära som var vanliga i storstäderna vid den här tiden.[7] Namnet är missvisande eftersom tjära till skillnad från bitumen inte är en naturligt förekommande substans utan tillverkas genom att pyrolysera organiskt material, vanligen torv eller ved. Naturligt förekommande bitumen är mer besläktat med asfalt än med tjära[8].

Förekomst

redigera

Ett flertal länder i världen har stora fyndigheter av oljesand men de ojämförligt största fyndigheterna finns i Kanada och Venezuela som tillsammans har en tämligen outnyttjad oljereserv motsvarande dubbelt så mycket som världens kvarvarande totala oljereserver från råolja. Man räknar med att enbart Athabasca Oil Sands innehåller närmare 1,7 x 1012 fat olja. Kanada har på senare år börjat utveckla utvinningen ur oljesanden och 2007 kom 44% av oljeförbrukningen från oljesand, 18% från tung råolja och resterande 38% från andra källor.[9]

Oljesand ses av många som ett allt viktigare alternativ till konventionell utvinning av råolja då dessa oljereserver minskar. Oljesand och oljeskiffer har potential att generera olja i flera hundra år[10].

Miljöpåverkan

redigera

Utvinningen av oljesand kritiseras för att åstadkomma osedvanligt stora utsläpp av växthusgaser och för att förstöra ekosystem, leda till skogsskövling, förgifta vattendrag och slå hårt mot ursprungsbefolkningar. Miljöorganisationen Greenpeace har vid upprepade tillfällen utfört aktioner mot bolag inblandande i oljesandsutvinning, så som Shell och Equinor.[11][12][13]

Statoil uppskattar sina utsläpp av växthusgaser per utvunnet fat olja ur oljesanden till 8 gånger större än från oljebolagets konventionella oljeutvinning från Nordsjön.[14][15]

Källor

redigera
  1. ^ ”Alberta's Oil Sands: Opportunity, Balance” (på engelska) (  PDF). Government of Alberta. mars 2008. Arkiverad från originalet den 27 november 2014. https://web.archive.org/web/20141127132702/http://www.environment.alberta.ca/documents/Oil_Sands_Opportunity_Balance.pdf. ISBN 978-0-7785-7348-7
  2. ^ Joseph J. Romm (2008), Hell and High Water: The Global Warming Solution, New York: Harper Perrenial, pp. 181–82, ISBN 978-0-06-117213-7
  3. ^ Weber, Bob (12 december 2009). ”Alberta's oilsands: Well-managed necessity or ecological disaster?” (på engelska). Grand Forks Herald. https://www.grandforksherald.com/news/2115119-albertas-oilsands-well-managed-necessity-or-ecological-disaster. 
  4. ^ Hirst, K. Kris (2009). "Bitumen - A Smelly but Useful Material of Interest". Archaeology. About.com
  5. ^ Mackenzie, Sir Alexander (1970), Lamb, W. Kaye, ed., The Journals and Letters of Alexander Mackenzie, Cambridge: Hakluyt Society, p. 129, ISBN 0-521-01034-9
  6. ^ ”L'exploitation du sable bitumineux” (på franska). Pechelbronn petroleum museum. Arkiverad från originalet den 12 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120312034759/http://www.musee-du-petrole.com/page14.htm. 
  7. ^ ”Coal Tar FAQ's” (på engelska). City of kingston, Ontario. 2007. https://www.cityofkingston.ca/residents/environment-sustainability/environmental-improvement-projects/coal-gasification-plants/faq. [död länk]
  8. ^ Pelley, J (Jul 2007), "Alberta's Oil Sands", Environmental science & technology (Government of Alberta) 41 (14): 4838–9, ISSN 0013-936X, PMID 17711190, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 april 2008. https://web.archive.org/web/20080410204658/http://oilsands.alberta.ca/. Läst 8 februari 2016. 
  9. ^ ”Canadian Oil Production and Reserves Replacement” (på engelska). Canadian Energy Overview 2007. National Energy Board of Canada. http://energybc.ca/cache/oil/www.neb.gc.ca/clf-nsi/rnrgynfmtn/nrgyrprt/nrgyvrvw/cndnnrgyvrvw2007/cndnnrgyvrvw2007-eng.html#s4_2. 
  10. ^ Evans, John (Nov. 2006). "Sand banks: If unconventional sources of oil, such as oil sands, could be transformed into crude we could still have a 300-year supply left. The problem is extracting it.". Chemistry and Industry: pp. 18–36
  11. ^ ”Oljesandsaktion i Kanada: Greenpeace blockerar världens smutsigaste olja”. Greenpeace. 16 september 2009. https://news.cision.com/se/greenpeace-norden/r/oljesandsaktion-i-kanada--greenpeace-blockerar-varldens-smutsigaste-olja,c447340. 
  12. ^ ”Svenska sparpengar skadar ursprungsbefolkning i Kanada”. Greenpeace. 10 maj 2010. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307103118/http://www.greenpeace.org/sweden/se/nyheter/nyheter/george-oljesand/. 
  13. ^ ”Statoil-ansatte på vei til jobb får informasjon om tjæresand fra Greenpeace. Majorstua 04.05.2009” (på norska). Greenpeace. 4 maj 2009. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307103055/http://www.greenpeace.org/norway/no/Media-Hub/fotovideo/statoil-ansatte-paa-vei-til-job-2/. 
  14. ^ ”Oil sands Report card 2010” (på engelska) (  PDF). Statoil Canada. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305012608/http://www.statoil.com/no/NewsAndMedia/News/2011/Downloads/2010_Oil_sands_report_card_lo.pdf. 
  15. ^ Hagmann Hansson, Emma (28 januari 2011). ”Oljesand – svartare än svart”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/oljesand-svartare-an-svart.