Riksmötet 2015/16 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2015–2016. Det påbörjades vid riksmötets öppnande den 15 september 2015 och pågick fram till riksmötets öppnande den 13 september 2016.
Sveriges konung Carl XVI Gustaf öppnar riksmötet.Riksmötets öppnande den 15 september 2015.
15 september: Sveriges konung Carl XVI Gustaf öppnar riksmötet sedan riksdagen sammanträtt tidigare samma dag, med upprop av riksdagsledamöterna på dagordningen. Öppnandet följs av regeringsförklaring från statsminister Stefan Löfven.[1]
21 september: Regeringen överlämnar sin budgetproposition för år 2016 till riksdagen.[2]
20 oktober: Riksdagen avslår en misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson riktad från Sverigedemokraterna med 43 (SD) röster för misstroende, 137 (S+MP+V) mot och 120 (M+C+FP+KD) avstående.[4]
23 oktober: Regeringen och Alliansen når en överenskommelse i flyktingpolitiken. Bland annat skulle temporära uppehållstillstånd bli vanligare än permanenta och asylprocessen skulle effektiviseras. Ett tvingande kvotsystem för flyktingmottagandet i Sveriges kommuner lanseras också. För mer information, se: Migrationsöverenskommelsen
22 november: Folkpartiet liberalerna byter namn till Liberalerna.[5]
24 november: Regeringen föreslår lagstiftning för att få färre flyktingar att söka asyl i Sverige som exempelvis utökade ID-kontroller och ännu fler tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta. Att svenska asylregler ska anpassas till EU:s miniminivå blir en uttalad målsättning.[6]
10 december: Regeringen och alliansen når en uppgörelse om åtgärder mot terrorism. Bland annat ska skärpningar i lagen om terrorkrigsresor ske och hemlig dataavläsning (nyspråk för avlyssning med trojan) [7] ska utredas.
13 januari: Riksdagen beslutar att ge ensamstående kvinnor rätt till Assisterad befruktning med 218 (S+M+MP+C+V+L) röster för, 40 (SD) mot och 13 (KD) avstående.[8]
23 mars: Riksdagen beslutar att införa amorteringskrav. Den nya lagen innebär att lån på 70 procent eller mer av bostadens värde måste amorteras med 2 procent av hela lånebeloppet varje år. Lån på 50-70 procent måste amorteras med 1 procent av lånebeloppet per år.[9][10]
Riksdagen röstar igenom ett värdlandsavtal med NATO, med 291 (S+M+SD+MP+C+L+KD) röster för och 21 (V) mot.[12]
10 juni: Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna når en energiöverenskommelse. Överenskommelsen innebar att Sveriges mål är att ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Utfasningen av kärnkraften ska dock inte forceras, skatten på kärnkraftsel ska därför försvinna.[13]
Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas. Nedan finns en sammanställning av dessa. Referensen innehåller länk till det riksdagsprotokoll där debatten finns dokumenterad.
.jpg){kind=link}
