Lista över Sveriges hertigar och hertiginnor

Användningen av hertigtiteln i Sverige är inte känd förrän 1266. Enligt 1700-talsprästen Magnus Boræn var redan Sune Sik (Sverkersson) hertig av Östergötland vilket Adolf Schück vill tolka som att denne var en sådan territoriell jarl som då mer generellt jämställdes med den latinska titeln dux. Jarlen Birger Magnusson använde på latin titeln Dux Sweorum vilket enligt Jan Svanberg i utlandet uppfattades som att Birger och hans båda hustrur Ingeborg och Matilda var hertig och hertiginnor av Sverige. Birgers hertigkrona var utformad som de som bars av europeiska hertigar.^[1] Först med sonen Magnus blev hertig en svensk titel.

Sveriges hertig och hertiginna:

• Magnus 1266–1275 (sedan kung Magnus Ladulås)
• Erik Birgersson 1275 (död)
• Erik Magnusson 1284–1310 (avgick, se även under Dalsland, Halland, Södermanland, Värmland och Västergötland)
• Magnus Birgersson 1310?–1319 Birger Magnussons son, vald 1304 till tronarvinge, avrättad 1320.
• Ingeborg 1318–1321 (föregåendes Erik Magnussons änka, avgick, se även under Dalsland, Halland, Södermanland, Värmland och Västergötland)

På medeltiden avsågs med Hertigdömet Finland närmast det historiska landskepet Egentliga Finland. I nuvarande Finland är det ungefär landskapet Egentliga Finland.

• Bengt 1284–1291 (död)
• Valdemar 1302–1317 (avsatt) och Kristina 1302–1305 (frånskild) och Ingeborg 1312–1317 (avsatt – se även under Uppland och Öland)
• Bengt 1353–1356 (avsatt, se även under Halland)
• Johan 1556–1563 och Katarina 1562–1563 (båda avsatta, senare kung och drottning)
• Johan 1590–1604 (avgick, se nedan under Östergötland)

• Johan Kasimir 1651–1652 (död)
• Karl Gustav 1652–1654 (se även under Öland, sedan kung Karl X Gustav)
• Adolf Johan 1654–1689 (död) och Elsa Elisabet 1661–1689 (död; hans första gemål avled innan han tillträdde)

• Erik 1310–1318 (död) och Ingeborg 1312–1326 (se ovan under Sveriges hertig och hertiginna)
• Magnus 1560–1595 (se nedan under Östergötland)

• Elisabet av Halland 1317 (SDHK 41071)
• Erik (Norra Halland) 1310–1318 (död) och Ingeborg 1312–1353 (avsatta, se båda ovan under Sveriges hertig och hertiginna)
• Knut (Södra Halland) 1327–1330 (död) och Ingeborg (i hennes andra äktenskap, se föregående)
• Knut och Håkan 1330–1350 (döda, söner till föregående Knut och Ingeborg)
• Bengt 1353–1356 (avsatt, se ovan under Finland)
• Ingeborg 1356–1361 (se ovan före Bengt, nu själv, död)

• Karl 1550–1604 och Maria 1579–1589 och Kristina 1592–1604 (se nedan under Södermanland)
• Karl Filip 1607–1618 (se nedan under Södermanland)

• Erik (Birgersson) c1252–1275 (död, se ovan under Sveriges hertig och hertiginna)
• Erik 1557–1560 (se även Öland, sedan kung Erik XIV)

• Magnus 1266–1275 (se ovan under Sveriges hertig och hertiginna)
• Erik 1302–1318 (död) och Ingeborg 1312–1326 (avgick, se båda ovan under Sveriges hertig och hertiginna)
• Karl 1560–1604 och Maria 1579–1589 (död) och Kristina 1592–1604 (han och Kristina sedan kung och drottning; se även Närke och Värmland)
• Gustav Adolf 1604–1607 (avgick, se under Finland)
• Karl Filip 1607–1622

• Valdemar 1310–1318 (död) och Ingeborg 1312–1318 (avgick, se båda ovan under Finland)

• Erik 1310–1318 (död) och Ingeborg 1312–1326 (avgick, se båda ovan under Sveriges hertig och hertiginna)
• Karl IX, son till Gustav Vasa; också samtidigt hertig av Södermanland, Närke och Vadsbo härad i Västergötland och Maria 1579–1589 och Kristina 1592–1604 (se ovan under Södermanland)
• Karl Filip, 1601–1622, son till Karl IX (se ovan under Södermanland)

• Erik 1310–1318 (död) och Ingeborg 1312–1326 (avgick, se båda ovan under Sveriges hertig och hertiginna)

• Gustav Adolf 1609–1611 (sedan kung Gustav II Adolf, se ovan under Finland)

• Valdemar 1310–1318 (död) och Ingeborg 1312–c1357 (död, se båda ovan under Finland)
• Erik 1318–c1328 (död, de föregåendes son)
• Erik (XIV) 1557–1560 (se ovan under Småland)
• Karl Gustav 1650–1654^[2] (sedan kung Karl X Gustav, se även ovan under Stegeborg)

• Magnus 1555–1574 (sjukdom)
• Johan 1604–1618 (död) och Maria Elisabet 1612–1618 (död)

Vid sin kröning 1772 återinförde Gustav III hertigtiteln. Regeringsformens § 34, från samma år, löd:

Sedan dess har kungahusets arvsberättigade medlemmar tilldelats ett landskap som titulärt hertig- eller hertiginnedöme vid födseln. Landskapen Bohuslän, Dalsland, Härjedalen, Lappland, Medelpad och Norrbotten har aldrig haft någon hertig eller hertiginna. Två utomäktenskapliga söner till kung Oskar I kallades dock inofficiellt för prinsarna av Lappland.^[3]

• Adrienne, 2018–

• August, 1831–1873 (avliden), och Teresia, 1864–1914 (avliden)
• Carl Johan, 1916–1946 (avgick)
• Gabriel, 2017–

• Oscar 1859–1888 (avgick)
• Leonore, 2014–

• Bertil, 1912–1997 (avliden), och Lilian, 1976–2013 (avliden)
• Julian, 2021–

• Madeleine, 1982–

• Carl (XVI) Gustaf, 1946–1973 (sedan kung)

• Eugen, 1865–1947 (avliden)

• Karl (XV), 1826–1859, och Lovisa, 1850–1859 (sedan kung och drottning)
• Gustaf (VI) Adolf, 1882–1950, och Margareta, 1905–1920 (avliden), och Louise, 1923–1950, (Gustaf Adolf och Louise sedan kung och drottning)
• Oscar, 2016–

• Karl Gustav, 1782–1783 (avliden)
• Lennart, 1909–1932 (avgick)

• Karl (XIII), 1772–1809, och Charlotta, 1774–1809 (sedan kung och drottning)
• Oscar (I), 1810–1844, och Josefina, 1823–1844 (sedan kung och drottning)
• Carl Oscar, 1852–1854 (avliden)
• Wilhelm, 1884–1965 (avliden), och Maria, 1908–1914 (frånskild)
• Alexander, 2016–

• Gustaf, 1827–1852 (avliden)
• Sigvard, 1907–1934 (avgick)

• Karl Adolf, 3 juli 1798–10 juli 1798 (avliden), son till Karl XIII
• Gustaf (V), 1858–1907, och Victoria 1881–1907 (sedan kung och drottning)
• Carl Philip från 1979 och Sofia från 2015

• Gustav Adolf, 1906–1947 (avliden), och Sibylla 1932–1972 (avliden)

• Carl, 1861–1951 (avliden), och Ingeborg, 1897–1958 (avliden)
• Victoria, 1980, och Daniel, 2010

• Erik, 1889–1918 (avliden)

• Nicolas, 2015–

• Fredrik Adolf, 1772–1803 (avliden)
• Oscar 1829–1872 och Sofia, 1857–1872 (sedan kung och drottning)
• Carl, 1911–1937 (avgick)
• Estelle, 2012–

• Storfurste av Finland

• Martin Sunnqvist, "Titulära svenska hertigars vapen från 1700-talet till nutiden." Heraldisk tidsskrift bd 12 nr 116 (2017), s. 327-343