Bettfysiologi
Bettfysiologi är ett ämnesområde inom tandläkarvetenskapen som omfattar käksystemets anatomi, funktion, fysiologi och patologi. En specialistutbildad tandläkare i ämnet kallas bettfysiolog och behandlar patienter med smärta och störningar i käksystemet. Symtomen kan vara smärta från käkmuskulatur och käkleder, käkledsljud, upphakningar och låsningar med svårigheter att röra käken, huvudvärk eller skadade tänder.
TMD
redigeraTermen TMD, temporomandibular disorders, används ofta som ett samlingsnamn för olika bettfysiologiska symtom, såväl i Sverige som internationellt.
TMD-symtom kan i de flesta fall behandlas framgångsrikt med enkla och säkra behandlingsmetoder som bettskena[1] och träningsprogram för underkäken[2]. Ofta får patienten råd som kan minska risken för onödig överbelastning i käksystemet[3]. TMD-symtom är mycket vanliga[4] och har ofta ett gott förlopp. Kvinnor är starkt överrepresenterade[5] jämfört med män, både vad gäller symtom och subjektivt behandlingsbehov[6].
Orsaken till TMD anses idag multietiologisk och komplex[7]. Genom rigorös forskning har man funnit ett starkt samband mellan symtom i käksystemet och ett flertal psykosociala dimensioner[8]. Patientens allmänna mående är alltså en av flera faktorer som tydligt kan påverka upplevelsen av symtomen från käksystemet[9].
För de patienter som också lider av kroniska regionala eller generella smärtor försämras prognosen för lokala åtgärder i käksystemet avsevärt[10]. Smärta som varar efter den förväntade läkningstiden benämns ofta centraliserad[11]. Sådan centraliserad smärta betraktas som en sjukdom i sig, inte ett symtom[12]. Ofta finns rörelserädsla[13] och undvikandebeteende med som en komponent, liksom i vissa fall överanvändning av receptfri analgetika. Katastrofiering[14] med negativa förväntningar riskerar att accentuera symtomen.
Referenser
redigera- ^ Greene, Charles S.; Menchel, Harold F. (2018-08-01). ”The Use of Oral Appliances in the Management of Temporomandibular Disorders” (på engelska). Oral and Maxillofacial Surgery Clinics 30 (3): sid. 265–277. doi: . ISSN 1042-3699. PMID 29866449. https://www.oralmaxsurgery.theclinics.com/article/S1042-3699(18)30029-3/abstract. Läst 10 februari 2020.
- ^ Shimada, Akiko; Ishigaki, Shoichi; Matsuka, Yoshizo; Komiyama, Osamu; Torisu, Tetsurou; Oono, Yuka (2019). ”Effects of exercise therapy on painful temporomandibular disorders” (på engelska). Journal of Oral Rehabilitation 46 (5): sid. 475–481. doi: . ISSN 1365-2842. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joor.12770. Läst 17 februari 2020.
- ^ Freitas, R. F. C. P. de; Ferreira, M. Â F.; Barbosa, G. a. S.; Calderon, P. S. (2013). ”Counselling and self-management therapies for temporomandibular disorders: a systematic review” (på engelska). Journal of Oral Rehabilitation 40 (11): sid. 864–874. doi: . ISSN 1365-2842. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joor.12098. Läst 17 februari 2020.
- ^ Magnusson, Tomas; Egermark, Inger; Carlsson, Gunnar E. (2002-01). ”Treatment received, treatment demand, and treatment need for temporomandibular disorders in 35-year-old subjects”. Cranio: The Journal of Craniomandibular Practice 20 (1): sid. 11–17. doi: . ISSN 0886-9634. PMID 11831338. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11831338. Läst 11 februari 2020.
- ^ Johansson, Anders; Unell, Lennart; Carlsson, Gunnar E.; Söderfeldt, Björn; Halling, Arne (2003). ”Gender difference in symptoms related to temporomandibular disorders in a population of 50-year-old subjects”. Journal of Orofacial Pain 17 (1): sid. 29–35. ISSN 1064-6655. PMID 12756928. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12756928. Läst 11 februari 2020.
- ^ Carlsson, G. E. (1999). ”Epidemiology and treatment need for temporomandibular disorders”. Journal of Orofacial Pain 13 (4): sid. 232–237. ISSN 1064-6655. PMID 10823035. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10823035. Läst 11 februari 2020.
- ^ Maixner, William; Diatchenko, Luda; Dubner, Ronald; Fillingim, Roger B.; Greenspan, Joel D.; Knott, Charles (2011-11). ”Orofacial Pain Prospective Evaluation and Risk Assessment Study – The OPPERA Study”. The journal of pain : official journal of the American Pain Society 12 (11 Suppl): sid. T4–T11.e2. doi: . ISSN 1526-5900. PMID 22074751. PMC: 3233836. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3233836/. Läst 10 februari 2020.
- ^ Schiffman, Eric; Ohrbach, Richard; Truelove, Edmond; Look, John; Anderson, Gary; Goulet, Jean-Paul (2014). ”Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (DC/TMD) for Clinical and Research Applications: Recommendations of the International RDC/TMD Consortium Network and Orofacial Pain Special Interest Group”. Journal of oral & facial pain and headache 28 (1): sid. 6–27. ISSN 2333-0384. PMID 24482784. PMC: 4478082. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4478082/. Läst 10 februari 2020.
- ^ Osiewicz, Magdalena; Lobbezoo, Frank; Ciapała, Bartosz; Pytko-Polończyk, Jolanta; Manfredini, Daniele (2020-02-06). ”Pain Predictors in a Population of Temporomandibular Disorders Patients”. Journal of Clinical Medicine 9 (2). doi: . ISSN 2077-0383. PMID 32041274. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/32041274/. Läst 13 februari 2020.
- ^ Von Korff, Michael; Ormel, Johan; Keefe, Francis J.; Dworkin, Samuel F. (1992-08). ”Grading the severity of chronic pain”. Pain 50 (2): sid. 133–149. doi: . ISSN 0304-3959. http://dx.doi.org/10.1016/0304-3959(92)90154-4. Läst 11 februari 2020.
- ^ Lidbeck, Jan; Dr, Med; specialistläkare; smärtteamet, Multimodala; Råå, V. E.; smärta, Helsingborg; knuten till Kunskapscentrum. ”Central sensitisering bakom svårbehandlad specifik smärta”. lakartidningen.se. http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2016/10/Central-sensitisering-bakom-svarbehandlad-specifik-smarta/. Läst 10 februari 2020.
- ^ Harper, D.E.; Schrepf, A.; Clauw, D.J. (2016-07-20). ”Pain Mechanisms and Centralized Pain in Temporomandibular Disorders”. Journal of Dental Research 95 (10): sid. 1102–1108. doi: . ISSN 0022-0345. http://dx.doi.org/10.1177/0022034516657070. Läst 20 februari 2020.
- ^ Visscher, Corine M.; Ohrbach, Richard; van Wijk, Arjen J.; Wilkosz, Margaret; Naeije, Machiel (2010-09-01). ”The Tampa Scale for Kinesiophobia for Temporomandibular Disorders (TSK-TMD)” (på engelska). PAIN 150 (3): sid. 492–500. doi: . ISSN 0304-3959. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304395910003477. Läst 11 februari 2020.
- ^ Reiter, Shoshana; Eli, Ilana; Mahameed, Maria; Emodi-Perlman, Alona; Friedman-Rubin, Pessia; Reiter, Maya A. (Summer 2018). ”Pain Catastrophizing and Pain Persistence in Temporomandibular Disorder Patients”. Journal of Oral & Facial Pain and Headache 32 (3): sid. 309–320. doi: . ISSN 2333-0384. PMID 29697720. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29697720. Läst 11 februari 2020.