stört

• Audio:

  (file)

stört

1. inflection of stören:
   1. third-person singular present
   2. second-person plural present
   3. plural imperative

• The adjective and verb (long ö) come from the verb störa (“to disturb”).
• The adverb (short ö) comes from the verb störta (“to fall and crash”).

stört

1. indefinite neuter singular of störd

stört

1. (colloquial) utterly, freaking

   Det är stört omöjligt

   It's utterly impossible

2. (colloquial) immediately

   Kom på stört!

   Come right now!

3. (as a prefix in some words) very, utterly

• på stört
• störtförälskad
• störtskön

stört

1. supine of störa

• stört in Svensk ordbok (SO)
• stört in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• stört in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)

• tröst, törst