Söndagsmorgon
Helgmorgon.....Söndag.....vilodag....Sitter här, osminkad, lite halvtrött och bara njuter av en lugn morgon. Ommöbleringen börjar lida mot sitt slut och vi sitter nu och äter våra måltider ute i "nya rummet" alltså rummet närmast altanen.
Ett inglasat rum med skogsdunge utanför knuten betyder ständigt, nya naturupplevelser för alla sinnena.
Jag är fortfarande våt om fötterna efter att ha hämtat tidningen....Känner en sensommarvind som blåser lite för altandörren har öppnats, allt enbart för vår utekatt Elvis, som varje sommarmorgon får en skål filmjölk och lapar glatt i sig den under glada tillrop från Agnes.
Nu kom solen.....
Sommaren är underbar och jag förundrar mig över mig själv att jag ändå, varje år vid denna tiden, känner längtan till höst OCH vinter, fast jag aldrig,vår-tid, tror att denna känslan kommer infinna sig...
Mor sa alltid, när jag var yngre: "-Oh, vad skönt med hösten, så man får lugna ner sig lite!"
Åh, vad hon hade rätt! Jag har ärvt samma intresse som min mor, för blommor och blader och det tar ju enormt mycket tid att kratta i rabatter, vattna i växthus, plocka mördarsniglar i pallkragarna osv.
Samtidigt har man ett hus och en familj som vill skötas om (ja, det vill de ju även vintertid...)
Visst ska det bli skönt att varva ner lite i sällskap med alla dessa levande ljus...
Söndagförmiddag......
Idag blir det friluftsgudstjänst hemma hos Stellan o Berit Börjesson! Jag ska medverka med sång! Agnes ska följa med och som hon säger: "-Bara sitta och njuta!" Inte kan hon väl mena min sång, för den tystar hon allt som oftast här hemma, utan jag tror att hon menar att njuta av SJÄLVA LIVET!
Läste i min andaktsbok idag (Bondens år) att hur ofta tackar vi Gud för livet? Det är så mycket vi tar för givet!
Jag försöker lära dottern att säga TACK. Även för det minsta, som tex när man får ett glas juice, ja det som egentligen är självklart att jag ska ge henne. Men tackar man inte för det lilla så snart så tackar man inte för det som är medelstort heller och till slut bara "lever man" och tar för givet även om man är glad och lycklig.
Jag är dålig på att säga tack till Gud. Han har gett mig så enormt mycket och han älskar dej och mej med en sådan enorm kärlek som vi aldrig någonsin har varit med om. När relationen med Honom växer, växer också det också fram något annat, mer meningsfullt i våra liv. Jag måste få mer, ta mig mer tid tillsammans med Gud.
